Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scarf-joint
‡ Mindre brukligt. 1231 † Föråldradt.
soenary
of society), slödder; vn. o. va. skumma;
fara öfver †, jfr shim.
scumber, skum’bur, s. † el. lok. dynga;
ex-krementer af räf; vn. rensa sig om
djur.
SClimble, skum’bl, va. måi. dämpa, nedsätta
ngt måladt i toil genom att Öfvermåla med en
mattare, ngt täckande färg. scumbling, -ing,
pvt.; s. måi. dämpande, öfvermålning, jfr
ofvan; i akvarell äfv. färgs Uppblandning med
ett medium, jfr d. o.
SClimmer, skum’ur, 1. se scumber.
scummer, skum’ur, 2. s. skumslef.
SCUmming, skum’lng, prt. af scum; s.
skumning; pl, skum, det som afskummas.
SCUmmy, -mi, a. betäckt med skum (jfr
scum).
scuncheon, skun’sjun, s. byg. hörnsträfbåge
öfver hörnen af ett fyrkantigt torn mot hvarannan
sida af dou åttkantiga spiran därofvan.
SCUp, skåp, 1. s. Am. gunga; vn. gunga.
SCUp, skup, 2. ~paug, -ag, se porgy.
SCUpper, skup’ur, s. sjö. spygatt (äfv. ~-hole).
<xs-nail, s. blyspik, sjö. platthufvud.
scuppermong, skup’lirmong, S. Am. bot. en art
vild amerikansk vinranka (Yitis vulpina,
var. cordifolia).
SCUrf, skèrf, s. skorf; äfv. utslag på träd;
affjällning af huden, rufva, mjäll; bot.
fjällighet; åugni. pannsten; smuts (lös
återstod af ngt som fäst sig på en yta †, jfr äfv. SCUHl) ;
si. slusk, * skabbhals», simpel människa,
finess, -mes, s. skorfvighet;
mjällighet. -i, a. skorfvig; mjällig; bot.
fjällig.
scurrile, skur’i~l, a. passande en gycklare,
rå, plump, gemen, scurrility, –’iti, s.
plumphet, rå skämtsamhet; rått språk,
groft skämt. SCUrriloUS, -us, a. rått
skämsam, grof i ei. om tai, plump, rå.
scurrilousness, -usnës, s. plumphet, jfr
scurrility.
SCUrry, skur’i. vn. prov. skynda i väg.
scurvily, ske’rvili, ad. ohyfsadt, nedrigt,
gement, lumpet, jfr scurvy, a.
SCurvi-ness, -nes, s. (jfr scurvy, a.) nedrighet,
gemenhet. SCUrvy, -vi, s. mod. skörbjugg;
a. skorfvig, skabbig; behäftad med
skörbjugg; biid. simpel, rå, ohyfsad; låg,
gemen, nedrig, lumpen; futtig: smutsigt
snål; ~ grass, bot. skedört,
skörbjuggs-ört (Cochlearia).
’scuse, skus, P förk. af excuse.
SCUt, skut, s. stubbsvans, svansstump på
hare etc.; hare (el. annat djur) med
scutagef, sku’tàdj, se escuage.
SCUtate, sku’tat, a. bot. sköldformigt blad;
zool. betäckt med stora fjäll, sköldbe-
täckt.
SCUtCh, skutj, va. slå, piska numera is. för att
därigenom rensa; klappa bomull; skäkta lin
o. d.: s. skäkta. <vblade, s. skäktknif.
Scutcheon, skutj’un, s. se escutcheon.
SCUtCher, skutj’ur, s. skäktare;
skäktma-skin. Scutching,-ing, s. skäktning;
(bom-ulls)piskning; ~ machine, skäktmaskin;
(äfv. ~ mill) se blower, 1.
SCUte, sküt, s. liten sköld †; garnmalt franskt
mynt (écu); klackskålla; zool. sköld (stort
fjäll).
scuteili form, skutel’iform, a. bot. se scutate.
SCUti-, lat., Sku’tl, (i vetensk. sms.) sköld-.
form, -form, a. se föreg. a.
SCUtter,skut’ur, scuttle,-ti, (l.) vn.»skutta»,
jfr scud o. scuddle.
SCUttle, skut’1, (2.) s. flat o. vid korg; se vid.
coal-nu.
SCUttle, skut’1, (3.) 5. lucka på en v ii gg med läm
el. skjutlucka; takglugg; sjö. lucka (mindre
öppning i däck, etc.), (luft)port, ventil; läm,
lucka (locket som tucker en sådan öppning); Va.
hugga hål i fartyg (t. ex. för att uttaga ngt af
lasten, el. för att) borra det i sank ; r>ud blitt,
se föij. ~-butt, ~-Cask, s. sjö. vattentunna
på däck, med hål i (hvarur upphämtas till dagligt
bruk).
scuttle-fish, se cuttle-fish.
Scutum, lat., sku’tum, s. sköld; anat.knäskål;
zool. insekts ryggsköld; jur. † lider, skjul.
SCye, si, s. armspjäll(-kil).
scymitar, (dets. S. scimitar) se cimitar.
SCythe, sidh, s. lie; va. † nedmeja. ^man,
s. slåtterkarl; »lieman». ^-Stone, s.
lie-brynsten. -d, a. lie väpnad (chariot).
Scythian, sith’ian, a. skytisk; s. skyt.
’sdeath †, sdèth, interj. (förk. f. God’s death)
för tusan!
sea, sè, s. haf; pl. äfv. farvatten (jfr ex. under
narroio)-, sjö. sjö, sjögång; en sjö (våg);
biid. ofantlig massa, mängd, -»sjö» (of
blood), »ocean», »haf» (of troubles, etc.);
jud. antik, kopparhafvet i Jerusalems tempel;
the <"V/, »sjön» (sjömansyrket), jfr ned. ex.;
the Blaclc Svarta hafvet (obs. på
dyl. sätt äfv. andra namn, t. ex. the Aral (S)^>,
the Caspian the (£)~ of Galilee);
long långa vågor; if there is a ~ on,
om det är sjögång; to follow the ’v/,
utöfva (hafva egnat sig åt) sjömansyrket,
vara (ei. äfv. blifva) sjöman; above (the
surface of) the öfver hafvet(s yta);
at till sjös, på hafvet (sjön); biid. F
(afv. out at ~) rådlös, »på det oklara»
(t. ex. on that subject), äfv. »på villospår»;
brydd, konfys; to keep (ei. remain) at
hålla sjön; at the bottom of the t*, på
hafvets botten; at full wid. på sin
liöjdpu.xikt j between the devil and the
6: note, è: do, 6: nor, Å: not, à: tube, &: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
