Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - secretary ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öelf-abusö
>)( Mindre brukligt. 1239 † Föråldradt.
seif-ignofant
(for the Foreign Dep. ei.) for Foreign
Affairs, utrikesminister; (obs. ofvannämda
ministrar nämnas ofta F kortligen: Home
Foreign etc.); (£)~ of State (för
the Colonial Dep. ci.) for the Colonies,
kolonialminister} (S)^> of State for War
(ei. the War Dep.), krigsminister (som
tm-lika ar Master of the Ordnance, jfr d. o.);
samt of State (for the Indian Dep.
ei.) for India, minister för Indien; (S
to the Board of Green Cloth, ungef.
hof-kamrer i hofförvaltningen; Chief (S)*V, äfv.
byråchef; Chief (S)<^ to the
Lord-Lieutenant of Ireland (kortare: Irish
statssekreterare (minister) för irländska
ärenden. ~-ship, -sjip, s. sekreterares
(respektive ministers, jfr ofvan) ämbete.
Secrete, sekie’t, va. undangömma,
undan-sticka (t. ex. tjufgods), dölja (from, för);
fysiol, afsöndra; a. % (af)skild (from,
från), secreting, -mg, prt.; a. afsöndran-
de, jfr secretory; S. tekn. hattm. kanin- etc.
hårs behandling med en lösning af
kvicksilfver i salpetersyra, secretion,
-krè’-sjun, s. afsöndring fysiol., (äfv. konkret)
sekretion. secretitious, -kretisj’us, a.
afsöndra d, af söndrings- (sekretions-).
Secretive, sëkrë’tiv, a. orsakande
afsöndring; hemlighetsfull, hemlighållande,
benägen för hemlighetsmakeri. ~neSS,
-nes, s. frenoi. hemlighetsfullhet,
benägenhet för hemlighetsmakeri,
secretly, se’kretli, ad. hemligt; i
hemlighet; i själ och hjärta, secretness, -nes,
s. egenskap att vara hemlig ei.
förborgad; se äfv. † föreg, s.; † hemlighet.
secretory, sëkrè’turi (äfv. -’–-) a. fysiol,
af-söndrande, afsöndrings- (vessels etc.).
Sect, sekt, s. (1.) sekt; (2.) † afläggare (jfr
scion)-, (3.) † P oriktigt för sex. ^arian,
-a’rian, a. sekterisk, tillhörande en sekt;
s. sektanhängare; partiman, ^arianism,
-a’rianizm, s. (fallenhet för) sektväsen,
sektanda, partisinne, ^arianize,
-à’riå-niz, va. göra sekterisk. ~ary, -åri, s. se
»j arian.
sectile, sek’tii, a. vetensk. is. min. SOU! låter
skära sig, klyfbar.
Section, sek’sjun, 5. sektion i aiia bet.;
skärning (äfv. geom.), delning; snitt;
genomsnitt, tvärsnitt, genomskärning; särsk.
för mikroskopisk undersökning : objekt,
preparat; (afbildning af ngt i genomskärning :)
profil, vertikalplan; af snitt äfv. mus.;
afdelning, del, stycke af en bok, af land (särsk.
Am. : Y36 af ett township : en kvadrat af en eng.
mils sida, liggande i de 4 väderstrecken, äfv. : a
mile of land) etc.; sektion, fraktion, (del
af ett) parti; mek. Am. lös del af ett
instrument ei. en maskin; mii. tropp (half
pluton, V4 kompani); paragraftecken (§). «val,
-al, a. sektions-, hörande till en sektion,
afdelning, parti ei. ett särskildt
område; distrikts-, lokal-; tekn. arv.
hopsatt af flere delar; ^ interests,
lokalintressen. ^al-boat, s. (kanal)båt
hopsatt af flere (pontoner) som kan böjas ei.
söndertagas. ^al-dock, s. reparationsdocka
sammansatt af flere kassuner (ei.
pontoner). ^alism, -åiizm, al ity, -åriti, s.
lokalanda, provinsintresse(n),
landskapspatriotism.
sector, sek’tur, s. mat. astron, sektor;
pro-portionalcirkel. ~-wheel, s. mek.
sektorhjul. «val, -ål, a. hörande till en
sektor.
Sectorial, sekto’rial, a. vetensk. skärande; s.
(: tooth) skärtand.
Secular, sëk’ülur, a. sekular, hundraårs-;
inträffande en gång på ei. sträckande sig
öfver en längre tidrymd så is. astron.;
världslig (mots, andlig, kyrklig); kat. kyrk.
se-kulär (ej tillhörande kloster, ej bunden af
klosterregler) (clergy, priest); s. (äfv. ~
ecclesiastic, jfr föreg, a.) sekulär prest;
korsångare; lekman †. ~ism, -lzm, ~ity, -’iti,
s. världslighet; sekularism (ett naturligt
etiskt system). oJst, -1st, S. (jfr föreg.) Seku*
larist; a. sekularistisk. ^izatiOP,
-izå’-sjun, S. sekularisering (kyrkogods o. d.
indrag-niug o. anslående till världsliga ändamål). ojIZC,
-iz, va. göra (an ecclesiastic) sekulär (jfr
ofvan); sekularisera, indraga (jfr föreg.); göra
världslig. ~neSS, -nes, s. egenskap att
vara secular; världslighet, världsligt
sinne.
secund, sè’kund, sek’und, a. bot, ensidig(t
sittande om blad, blommor).
secundine, sëk’undin, - 5. bot. ett fröämnes
andra hinna; fysiol, (oftast pl.) se
afterbirth.
securable, sëku’råbl, a. som kan betryggas
etc. (jfr secure, va.).
Secure, sëku’r, a. trygg, säker om pers. o.
saker (against, from, för),tr3rggad (against,
emot); i säkert förvar; obekymrad,
sorglös †; säker, viss (of, om); fast besluten
†; va. bringa (sätta) i säkerhet; betrygga,
skydda (against, mot; from, för); göra
fast, stärka; stänga (a door), fastläsa,
-binda, -knyta, sjö. fastgöra (t. ex.
skepps-luckor), surra kanoner; försäkra sig om (äfv.
~ to one’s self); lägga beslag på; gripa,
fasttaga (o. hålla i säkert förvar) (a
prisoner); i aiimht skaffa sig i tid, beställa
(t. ex. plats); förskaffa ngn, försäkra ngn
(: göra säker) om ngt; försäkra,
garantera; gifva säkerhet åt (a creditor etc.);
i: note, è: do, 6: nor, i: not, à: tube, å: tub, i\: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
