Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sessile-cirripedes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sessile-cirripedes
F Talspråk. 1258 P Lågt språk.
set
tulpaner (krustaceer: Balanidæ). ’v-eyed,
a. zool. med oskaftade ögon.
session, sesj’un, s. sittande )(<; session,
»sittning» (domstols cl. rådplägandc församlings
samvaro), sammanträde; sessionstid,
tingstermin; mötestid; läsetermin ei. -år; skoti.
kyrk. se kirk-"v ; pl. (~S, -Z, behandlas äfv. ss.
sing.) sessionstid, ting, jfr ofvan; titel på vissa
domstolar is. for brottmål; Am. äfv. om
domstolssession i förvaltningsärenden (: i Engi.
special ~s); of the peace,
fredsdomares sessioner; to hold to be in
hålla session, hafva sammanträde ei.vara
församlad (sitta om domstol); Court of
(£)~, Skoti. högsta civildomstol (unger,
hofrätt); Lords of bisittare i Court
°f ~s-clerk, s. Mr k-sessions, se-
kreterare. ~al, -al, a. sessions-.
SeSS-pOOl, ses’pol, se cess-pool.
sesterce, sès tèrs. s. rom. antik, sestertie (ett
småmynt, omkr. 15 öre).
sestet, ses’tet, ~t0, it., -’o, s. mus. sextett,
sestuor, ses’tuor, s. se föreg,
sestine, ses’tin, s. metr. sestin (sexradig stans),
set, set, va. (imp. o. pp. lika) sätta (eg. placera
i sittande ställning, 011, pa; el. i allm. fast på en
[särsk. på sin rättal plats [: placera], äfv. trädg. :
plantera, o. boktr, [oftast med lip] ; el. med
följ. pres. part. [jfr t. c\-, goiluf\ el. to o. infin.
el. subst.: ngn till [att göra] ngt; äfv. med subst,
ss. objekt : orsaka, åstadkomma); i aum.
försätta (med prep., is. at cl. in o. subst.) i
tillstånd, äfv. (särsk. med ap., jTr t. ex. under free :)
göra; (Anm. I. ~ med tillägg af adj. ss.
predikatsfyllnad el. subst. ss. objekt, el. prep. o. subst.,
se i allmht under dessa ord; ärv. jfr ex. med
pitt, i h vars ställe i allmännare bet. ’V’ ofta kan
träda, Aum. 2. ^v åtföljes ofta af adv., se ned.
ex.; äfv. utan adv. dets. som sms. af »sätta» ss.:)
ansätta tekn.; besätta (with jewels);
insätta, särsk. infatta (in gold etc.; in a
frame)-, påsätta; tillsätta segel; uppsätta
teaterpjcs, sätta upp (äfv. † : våga på vad;
äfv. † erbjuda ngn vad): utsätta snaror o. d.,
äfv. tid för ngt; lägga ut nät, utställa vakt;
åsätta (t. ex. sitt sigill); ställa eg. på ända o.
i allm., särsk. (: ställa in) instrument, ur etc. (by,
efter), bild. reglera, afpassa (by, efter);
bestämma, fixera, fastställa; sjö. pejla
(bestämma läget, by, efter, t. t-, the compass
etc.); mus. ånge ton för, taga upp sångf; mus.
se vid. ~ to music. ; jagt. om hund stå föl’ fågel ;
anbringa, fästa (to, vid; äfv. : gifva, t. ex.
en Häck): låta (komma att) fastna; satta i
fast ställning (: ~ fast) ; sätta fast äfv. bild. :
»göra stäld», sätta i bryderi; göra att ngt
bür fast, komma att antaga fast form (att
stelna, koagulera etc., jfr ex.); göra hård;
hvässa, bryna, draga eggjärn; mur. afputsa,
släta mur; förelägga ngn en uppgift (jfr orvan
»sätta» med to o. infin.) (t. ex. a task, a Slim
[tO C?o]); is. (ut)gifva examensuppgift (jfr ex. vid
paper); sätta, ställa i ordning, jfr ofvan
(med Anm.), särsk. kir. sätta en lem till rätta
el. i led; tekn. räta (ut) (t. ex. spik), rikta filar
etc.; bärg. släta (ut) stångjärn under hammaren;
tekn. skranka såg(tander); hetsa, tussa (at,
på; a dog to bay; jfr äfv. ~ together ...);
vn. sätta, plantera etc., jfr va.; antaga
(bestämma sig i ei. för) en viss riktning, om
hafsström sätta (: löpa) i en viss riktning, om
vinden blåsa i en viss riktning, om magnet Ställa
sig, stanna; sätta sig bild., jfr ned.; om
himlakroppar o. bild. sjunka, gå ned; blifva
fastare, stadga sig; tjockna, koagulera,
sätta grädde; stelna, styf na; hårdna
särsk. om murbruk (o. binda); jagt. Stå för fågel;
jagt. jaga med rapphönshund; dans.
figurera; F om kläder o. d. sitta bra, passa,
kläda; trädg. om fruktträd Sätta frukt; om
plantor slå rot; om person (äfv. ){s reflex.) Sätta
sig (till ngt), börja med ngt, gripa sig an
(med about el. to, jfr ned.); pp. placerad i en
viss stanning; satt, insatt etc.; ansatt ärv.
bild., jfr ex.; boktr, (upp)satt (: ~ in type);
infattad (in gold etc.; in a frame);
fastsatt; fixerad, bestämd; faststäld,
föreskrifver stadgad; a. som satt sig,
stelnad, Stannad; fast till konsistens, ärv. allm.
(: fixed; prices c. tc.); orörlig, stel, styf;
stadig särsk. om väder; stirrande ögon;
orubblig, ej eftergifvande arv. : bestämd,
envis (in one’s opinions); stereotyp om leende
etc.; stående uttryck, formlig (t. ex. offer :
frieri); regelbunden; utarbetad,
öfver-tänkt om tai; väi ordnad, hopsatt; väi (till-)
formad; rast bygd, väi skapad (till) växten;
»svarfvade» fraser; sport, van, skicklig; s.
sätt hvarpå ngt är satt cl. (t. ex. om kläder) sitter :
ställning, sits; (fast) hållning; riktning,
ströms sättning; himlakroppars nedgång;
sätt-kvist, aflägg, sättplanta till Ulplantering; pl.
särsk. äfv. sättpotatis; (permanent)
formförändring hos metallföremål då påkänning
(sträckning el. sammantryckning) gått öfver
elasticitetsgränsen; fullständig uppsättning, samling, ett
helt af tillhopa hörande : sats, (om)gång, Ställ
(t. ex. of sails), garnityr, servis ar porslin
etc., tekn. äfv. batteri; hand. sortiment; iallm.
rad, serie, grupp (t. ex. of phenomena) äfv.
om personer : sällskap (särsk. i klandrande bet. :
»följe»), kotteri, klick, band; ngns krets,
lag; spel. sport, parti, dans. tur, äfv. samtliga
turer i en kadrilj, en fransäs (äfv. ss. samling
af dansande); Vadsiimma; mur. finputs, sista
lager af rappning; smed. inrikte,
besättning i lås; smed. en lång dubbelböjd hake,
se vid. "»-hammer; tekn. såg(täuder)s skränk-
k-. fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, mete, è: met, 1-. her, 1: fine i: fin, f fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>