Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - shepherd's-knot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
shepherd’s-knot F Talspråk. 1274 r Lågt språk.
shift
K/’s-knoty s. bot. blodrot (Potent-ilia
tor-mentilla). ^’s-myrtle, s. bot. mustörne
(Rusens aculeatus). ^’S-needle, s. bot.
kamfloka (Scandix pecten); äfv. slägtet
Geranium. ~’S-pIaid, s. svart- och
hvitru-tigt ylletyg. ~?S-pOUCh, s. herdeväska;
bot. lommeört (Capsella bursa pastoris).
~’s-purs6, bot. se föreg.; äfv. skärffl’0
(Thlaspi). ~ ’s-rod, ~’S-Staff, s.
herde-staf ; bot. kardtistel (Dipsacus pilosus).
~’s-tartan, se s-plaid. watch, ~’s
weatherglass, s. bot. rödarv (Anagallis
arvensis). ~eSS, -ès, 5. herdinna. ~ish†,
-isj, a. herdelik; idyllisk. ~isitl >fC, -Izm,
.<?. herdelif. ^ling )|<, -ling, s. liten (får-)
herde. ~ly †, -lf, ad. herde-, landtlig,
idyllisk.
sherbet, sje’rbet, 5. (jfr sorbet) sorbet;
isvatten som läskedryck,
sherd, sjèrd, s. (jfr skard) ier-skärfva (i sing,
blott i sms., t. ex. pot-rv); pl. trädg.
blom-krukskiirfvor nedlagda i blomkrukor.
shereef, pjërë’f, sherif, arab., -lf’, se scherif.
sheriff, sjèr’if,s. »sheriff», konungens
befallningshafvande, öfverexekutor i länet (högste
civile [exckutive| ämbetsman i ett COUIlty, eger äfv.
att döma i vissa fail); skoti. domare,
häradshöfding; ~ principal (Skoti.), High
(Engl.), personlig titel för ~ (i mots, mot under
etc.); (S)^’s chaplain, prest som håller
tingspredikan; court, domstol i
hvilken en sheriff presiderar; Engi.
»landskansli»; deputy, underexekutor; s
officer, länsman ; deputy en sheriff’s
ställföreträdare (»landssekreterare»); Skoti.
se substitute. ~-Clerk, s. landskanslist,
länsnotarie, -bokhållare. ~-officer, s.
Skoti. rättsbetjänt, ^-substitute, s. Skoti.
vice domare, domhafvande, »tingsför-
rättare» (som sköter en sheriffs funktioner i
hans county). ~alty, -ålti, ~d0ffl, -dum,
~ship, -sjip, ~wick, -wik, s.
landshöf-dingedöme (äldre för shrievalty).
Sherry, sjëri, s. sherry, cg. Jerezvin; vn. P
rymma sin kos, »schappa». ~-C0bbler, s.
»sherrykobbel» (dryck af sherry m. m. samt is;
uppsuges genom ett halmstrå). ~ade, -àd, s. ett
slags sherry-bål (sommardryck),
sherry-vallies, sjërlvåitz, s. pl. Am. rid-
ytterb^xor ei. -damasker.
She’S, sjèz, förk. f. she is.
shest-saw, sjëstfså, s. ett sings handsåg.
shet, sjët, Engl. †, Am. P förvr. för shut.
sheth, sjèth, S. åkerbr. stolpe i en plog mellan
sulan o. bakre ändan af tisteln. door, 5. gruf.
lok. se trap-door.
SheW, sj6, (1.) äldre för shoil), V. o. S., se detta
ord; (2.) Am. P sjå, dets. som showed.
-n, se shown.
Shibboleth, hebr., sjib’6lëth, s. schibbolet,
partilösen; slagord; ovigtig sak
hvarigenom ngn söker utmärka sig.
Shice, sjis, a. P bedräglig, falsk (coin)’, s.
P ingenting, intet (for ~); va. P bedraga,
lemna i sticket. -ur, s. P odåga,
»lumprygg»,
shickery, sjik’un, a. P sliten, dålig, usel.
Shie, sji, lok. f. shy. -d, imp. o. pp. af shy.
shiel, sjèl, 1. s. Skoti. se sheal, 2.
shiel, sjèl, 2. va. se shell.
shield, sjèld, s. sköld i allm. äfv. her. etc., naturv. :
platt skifva, särsk. bot. platt lafhus,
sköldplätt; (be)skärm, skydd, värn;
skyddsskärm, 8kärmtak (t. ex. vid tunnelbyggnader);
skyddsplåt; syring; va. värna, skydda
(from, för, mot); ~ off,, afvärja, afhålla.
^-bearer, s. vapendragare; sköldbärare;
her. sköldhållare. ~-drake †, se sheldrake.
~-fern, s. bot. ormbunke (slägtet Aspidium).
~-like, a. sköldlik. <v-l0USe, s. zool.
sköldlus (Coccus). ~leSS, -lës, a. värnlös.
lessly, -lèsli, ad. utan försvar,
shieling, .sjè’ling, se shealing, 2<
Shift, sjift, va. skifta (: utdela †), byta om,
(för)ändra; ömsa linne, kläder; växla om,
(om)flytta, lägga om; öfverflytta på en
annan; aflägsna, göra sig kvitt; vn. skifta,
ändra sig; särsk. om person kasta om, slå
om, vara ombytlig (: ~ to and fro)-,
ändra läge, flytta sig, byta om plats;
sjö. förskjuta sig om ballast o. d.; vända sig,
springa om om vinden; ömsa kläder (is.
linne); (söka att) finna utvägar, hjälpa
sig (jfr to make ~); begagna undflykter
(»krokvägar», konstgrepp, finter); s.
ombyte, växling, förändring; förflyttning;
omkastning; (ny) utväg, (nytt) försök;
nödhjälp, nödfallsutväg; konstgrepp,
fint, knep; F linne, is. fruntimmerslintyg;
F ombyte (af linne), rent linne; is. gruf.
(arbets)skift; mur. skikt(ens växling i förband,
förväxling); åkerbr. omlopp (jfr rotation);
gruf. förkastning; mus. (nytt) grepp å violin ;
~ one’s self Jr, byta om (linne, kläder);
~ one’s battery, biia. ändra taktik
(stridssätt) (hitta på en annan utväg, tillgripa andra
medel); ~ berth, sjö. förhala; ~ the cargo,
sjö. lämpa (stufva om) lasten; ^ the heim,
sjö. lägga om rodret; ~ one’s position,
ändra position i alia bet.; ~ the scenes,
göra scenförändring; ~ wine, (om)tappa
vin; ~ for one’s self, sörja för sig själf
(äfv. : försörja sig själf), reda sig så godt
man kan; laga sig undan; the wind has
<^,ed a point, vinden har kastat ett
streck; ~ about, vända (sig) rundt
omkring, åt motsatt sida; svänga (vackla)
hit och dit; ~ away, bortpraktisera.
k i fate, å: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è; her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
