Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - show ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slander
F Talspråk. 1284 P Lågt språk.
slate-peg
ende, exponera; under the ~ of, under
skenet (masken) af. —bill, s.
annons-plakat, -affisch, förteckning på varor i
ett bodfönster, på en boddörr etc. —bottle,
s. skyltflaska i butikfünster; prof butelj.
-box, s. tittskåp; utställningslåda (-skåp
ei. d.), montre. —bread, s. bibi.
skådebröd. —Card, s. annonslista, jfr n^-bill;
kort med profver (proflappar). —Case,
S. glaslåda (låda i en butik [disk] med
glaslock för utstälda varor), montre. —end, s.
prof ända af ett tygstycke. —glaSS, s.
titt-glas i tittskåp o. d.; glas(fönster) öfver
exponerade varor; äfv. dets. som oj-Case; glas med
prof af en vätska, jfr r^-bottle; Spegel †.
~man, S. förevisare (af tittskåp etc.); en som
uppvisas såsom ett mönster, en som »alla peka
pa» såsom den förnämste (i ngt afseende: rikast,
präktigast, elegantast etc.); elegant sprätt som tjänar
som (vandrande) modeskylt. place,.?.
plats för offentliga skådespel (tittskåp etc.);
utställningsplats; ställe (herrgård etc.)
som visas för allmänheten (t. ex. för sina
samlingars skull). — rOOm, S. utställningsrum
(t. ex. i en större butik); pl. Utställningslokal,
exposition, —pupil, s. mönsterelev (som
man skryter med). —sheet, s. boktr, uthängst,
rentryckt ark. —stand, s. (glas)skåp,
montre i en butik etc. —Stone, s. glaskula
som brukades till Spådom. (S)—Sunday,
s. univ. söndag under Commemoration då
unn ersitetsniedlemmarne visa sig i full parad, ’v
-window, s. butikfönster för (med)
framlagda varor, ^er, -ur, (1.) s. förevisare;
~ of tricks, taskspelare.
shower, aj au’år, (2.) s. (regn)skur; kaskad;
fyr v. gnistregn; biid. skur, ström, regn (of
arrows, of balls etc.); öfverflödande mängd;
vn. falla i skurar, störtregna, strömma
ned; hagla biid. (t. ex. om käpprapp); va.
vattna med skurar, genomblöta; utgjuta
i skurar; biid. (~ [doion] ... on ...)
öfver-ösa, öfverhopa (ngn med ngt); flowers
ivere <^cd upon the artist, konstnären
öfveröstes af ett blomsterregn ; dignities
were ^>ed down on hirn, han blef
öfverhopad med äreställen, —bath, s. dusch;
duschapparat (-skåp); biid. störtregn,
ymnigt fall (utgjutande); a ~ of honours, &fv.
ett stjärnfall biid. ~ineSS, -ines, s.
egenskap att vara rik på skurar (om en årstid
o. d.). ~leSS, -lès, a. utan skurar. -i,
a. regnig, regn-; kommande i skurar;
lik en skur; ~ arch, poet. regnbåge; ^
season, regnig årstid, regntid.
Showful, sjo’f ål, s. si. se hansom; P falskt mynt;
P skojare, humbug; a. P falsk; gemen,
usel. —pitcher, S. P utprånglare af falskt
mynt. —pitching, P S. utprångling, jfr föreg.
showily, sjo’ili, ad. pråligt, jfr showy.
Show-iness, -mës, 5. prål, ståt. showing, -mg,
prt.; s. visande; on one’s own efter
hvad man själf visar (anger ei. påstår),
showish †, -isj, showy, -i, a.
uppseendeväckande; älskande prål ei. att göra
uppseende; präktig; lysande, grann (äfv. ~
-coloured); prålig, (ämnad) att pråla
med, prunkande,
shrag †, sjråg, s. O. va. se lop, 3.
Shrank, sjrångk, imp. af shrink.
Shrapnel, sjrap’nel, s. (eg. nom. pr opr.)
art. shrapnel, granatkartesch, kartesch-
gl’anat (granat fyld med musköt kulor) (äfv. ~
-shell).
Shredj sjrëd, va. (imp. o. pp. shred, sjrëd)
skära (klippa) smått, i remsor ei. lappar;
sönderrifva, -slita; äfv. † se shrag; s.
remsa, strimla, lapp, trasa; stump, bit;
litet stycke; pl. spink, lappar; äfv. trasor
(t. ex. torn to ~s); of time, småstunder,
mellanstunder; of wit, kvicka
små-stumpar. ^ding, -ing, prt.; s.
sönderskärande i remsor ei. i småbitar; remsa,
bit; byg. se furring. ~dy, -i, a. bestående
af remsor, lappar ei. småbitar. ~leSS,
-lës, a. utan lapp ei. remsa,
shreetaly, sjre’tali, s. Ind. se talipot-palm*
shrew, sjro, 1. s. zool. näbbmus (Sorex, äfv.
—mouse), —molé, s. zool. ett slags amer.
mullvad (Scalops).
shrew, sjro, 2. a. t grälaktig, elak; s.
grälaktig person (numera blott om kvinnor :)
argbigga, »ragata», Xantippa.
Shrewd, sjrod, a. elak, kitslig, svår,
bråkig, grälaktigf; skarp(t kritisk) (man,
remark etc., ufv. )}( om luft); skarpsinnig,
förståndig, klok; listig, förslagen, fiffig,
klipsk; tämligen säker slutsats, gissning;
stark (grundad) misstanke ; a ~ observer.
en fin iakttagare. ~ly, -li, ad. jfr föreg.;
starkt, dugtigt. ^neSS, -nës, s.
skarpsinne, Slughet, klipskhet etc., jfr ofvan.
shrewish, sjro’isj, a. trätgirig, argsint. —
ness, -nës, s. argsinthet.
shriek, sjrèk, vn. skrika af ångest, smärta o. d.;
ropa (for, på); s. skrik af ång«st etc. ~
-OWl, se screech-oiol. ~er, -ur, s. en som
skriker. ~ing, -ing, a., s. skrikande,
shrieval †, sjre’val, a. hörande till en
sheriff. ~ty, -ti, s. en sheriffs ämbete,
myndighet ei. jurisdiktion,
landshöfdinge-döme.
Shrift, sjrift, s. skrift, bikt; to make a ~ to,
bikta för; there was short ~ for a boy
that made a noise, man gjorde ingen
lång ransakning med ... (: straffade
genast ...). —father, s. biktfader.
Shrike, sjrlk, s. zool. törnskata (Lanius).
Å: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è; met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
