Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sky-blue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sky-blue
>fs Mindre brukligt. 1305 † Föråldradt.
slammerkin
himmelsblå; s. himmelsblått, asur; si. blå
(vattenhaltig) mjölk. ~-C0l0lir, s.
himmelsblått, luftfärg. ^-coloured, a.
himmelsblå. ~-high, a.; ad. is. F skyhög(t);
to blow one up "» F, läxa upp ngn »så det
står härliga till». "»- lark, s. zool.
sånglärka (Alauda arvensis); vn. sjö. F springa
och leka i riggen; i aiim. rasa, leka vildt.
~-larking, prt.; s. sjö. upptåg el. lekar i
tacklingen; i aiim. halsbrytande vild(a)
lek(ar), ras. ~-light, s. ljus som ofvan
ifrån infaller i ett rum ; öfverljusfönster;
takfönster; sjö. »skanejt(er)» (förvr, af det
eng. ordet), däcksfönster; va. förse med
~ turret, taklanternin. ~-line, s.
himlabryn; horisont; to be (seen) on the
"», synas (ei. afteckna sig) mot
horisonten. ^-lodging, ^-parlour, s. Si.
vindskammare, -kupa. ~-pilot, s. P prest,
^-rocket, s. (signal)raket. ’v-sail, (F
skisl) s. sjö. »skyskrapa» (segel ofvan
boven-bram). ’v-SCraper, s. sjö. trekantig
skyskrapa. ’x/ed, -d, pp. konst. F upphängd
uppe vid taket (öm en tafla på en utställning);
a. poet. skyomgifven, himmelshög om bärg.
~ey, -i, a. poet. himmelsk, eterisk; himla-,
väderleks-, klimat-. ~ward, -wård, acl.
mot skyn ; sjö. till väders.
Skye, ski, s. pr. geogr. en af Hebriderna;
terrier, en berömd råttliundsvarietet.
slab, slab, 1. a. tjock (t. ex. sora gröt), seg,
klibbig; s. † dy; pöl.
Slab, slab, 2. 5. skifva, platta (is. af sten el.
metall), äfv. häll; sågbak, ytbräde,
vrakbräde (äfv. ~-deal); fällskifva fästad i
väggen, läm; tekn. äfv. se slub. ~-eild, S.
(vrak)brädstump. ~-line, s. sjö.
slabb-gårding. ’v-sided, a. Am. lång och
mager, »tunn som ett bräde». ~ber, -år,
(1.) s. brädsåg.
Slabber, slab’ur, F slob’år, (2.) vn. drägla;
spilla ur munnen (när man dricker el. äter
sopp-mat); va. spilla ned, drägla ned; spilla;
slafsa i sig; s. drägel. ~er, -år, s. en som
dräglar etc.; fåne, idiot. ^ing,-ing, prt.;s.
dräglande; ~ bib, haklapp; P presters ei.
juristers ämbetskrage. ~y, -1, a. lik el. full
af drägel, klibbig, nedsölad,
slabbiness, siablnès, s. klibbighet etc., jfr
följ. slabby, -bi, a. klibbig, tjock, seg;
slemmig, nedsölad; slaskig.
Slack, slåk, a. slak; lös; mek. glappig, med
stort spelrum; slapp äfv. bild., loj; lat,
försumlig; långsam (pace etc.), trög (in,
i, t. ex. duty, payment; jfr ex.); hand, flau,
död (season); ad. slapt; ofullständigt,
otillräckligt i sms. (t. ex. "»-baked, "»-dried);
v. se "»en; se vid. slake; s. små stenkol,
stenkolsstybb (: ~-CO£ll); prov. Skoti. Bänka
i marken, liten kjusa; prov. lugn vatten på
ömse sidor om strömfåran; se följ. ex.; the "v (of
a rope), sjö. det lösa (på en ända); ~ and
slim F, smal och smärt, gänglig; ~ water
(tide), still vatten, dödvatten mellan ebb o. flod;
"»-wire performer, cirkus, konstnär på slak
(ståltråds)lina; ~ in stays, sjö. trög i
vändningen; she (the ship) carries a <v heim,
hon är trög på rodret, lyder rodret trögt;
to grow slakna; slappas; to hold on
the "», si. sticka (hålla, smyga) sig
undan. ~-laid, a. löst slagen om tågvirke. ~
-lime, s. släckt kalk. /v-rope, s. slakt
tåg. ~-silk, s. otvinnadt (brodér)silke.
~ed, -t, pp. (jfr slack, sista bet.) släckt kalk.
~en, -n, vn. slakna; lossna; slappna (af);
minskas, aftnga, försvagas; sjö. bedarra,
mojna om vinden; blifva långsammare;
blifva loj ei. trög; va. släppa efter, gifva
efter på, lossa på; göra slak; minska;
sakta (one’s pace, gången, speed,
farten); (börja) försumma; sjö. släcka, fira
(på); se vid. slake; s. bärg. slaggfluss ss.
tillsats för att göra metallen svårsmält; ~ the
hand, ridk. gifva efter på tygeln. «ving,
-ing, prt.; s. (jfr ofvan) is. släckning (of
lime). ~neSS, -nes, s. slakhet, slapphet,
tröghet.
siade, släd, S. † el. prov. sänka i marken.
slag, slag, S. bärg. slagg (äfv. vulkanisk);
för-slaggade kol (äfv. pl.)$ vn. förslaggas,
sintra (ihop). ~-iron, s. slaggspett. ~
-WOOl, s. slagg-ull. ~gy, -i, a. slagg-,
slaggartad.
slaie, slà, se sley.
Slain, slàn, pp. (af slay) dräpt etc.; mil. äfv.
stupad, fallen; he fell (was) "», han stupade.
Slake, slàk, va. släcka törst, kaik; tekn.
läska; vn. poet. släckas; aftaga, minskas
smeds läskho, -balja. ^leSS,
-lès, a. osläcklig.
slakin, slak’in, se slacken, s.
Slaking, sla’kmg, prt. af slake; s. kaiks
släckning; tekn. läskning.
Siam, siam, 1. s. prov. alunslam.
Siam, siam, 2. va. slå med buller; dängaei.
smälla med; smälla igen en dörr; dänga,
kasta; prov. slå, klå, knöla på; spelt, göra
siam; prov. slå ned,fälla; vn. smälla (igen)
om en dörr; (stå och) slå el. smälla om en
dörr, om en maskindel o. d.; si. tala flytande,
sladdra på; s. smäll, slag;
(igeu)smäl-lande; spelt, (stora) siam; P knep, streck;
to win a "», spelt, göra stora siam. ~
-bang, ad. F med brak, med en smäll,
med våldsam häftighet (så det smäller);
~ shop, se slap-bang (shop).
slamkin, slam’kln, slammakin, -måkin,
slammerkin, -mårk!n, s. prov. slamsa, slampa.
i: note, o: do, è: nor, é: not, i: tube, å: tub, à: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
