Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smart
F Talspråk. 1316 P Lågt språk.
smift
gen»; »slängd», »skarp» affärsman etc.; Am.
fiffig, »slipad», knipslugj s. häftig,
stickande smärta (äfv. själssmärta); si. en som
vill uppträda mycket pigg, liflig etc., ei.
sprättig etc., fin herre, sprätt; mil. F se ~
-money; vn. känna en liflig smärta (ei.
sveda); lida (for, för; under the lash,
under sufferings); svida (med for, äfv. :
umgälla, jfr ex.); va. si. orsaka smärta, gå
illa åt; to lead a ~ life, lefva friskt
undan; ~ sayings, ~ things, kvicka infall,
kvickheter; right Am. lok. si. (ad. o. s.)
riktigt dugtigt, rätt mycket (äfv. med of
...); to make one arv. klå efter ngn; he
shall ~ for it (ei. feel the ~ of it), »det
skall han få sota för»; to send away ~ing,
affärda ngn med ett kok stryk. ~-money,
s. jur. plikt utöfver full skadeersättning;
jur. bot för svéda och värk; mil.
gratifikation åt en sårad; invalidpension; mii.
friköpningspeilgar för att värfning skall få
gå tillbaka. ~-ticket, s. intyg af
befälhafvare hvilket berättigar en sårad (sjöman) till
nKj-money. /N>-weed, s. bot. vattenpeppar
(Polygonum hydropiper). ~en, -n, va.
(oftast med up) uppfiffa (ofta reflex.). ~ly,
-li, ad. skarpt; raskt; fiffigt etc., jfr ofvan a.
f^neSS, -nes, 5. skärpa, smärtsamhet;
raskhet, kvickhet; sprättighet;
»vräkigt», »stiligt» ei. kokett utseende (äfv. of
houses etc.); fiffighet etc., jfr smart.
smash, småsj, va. slå i kras (F ~ to pieces),
krossa; vn. F gå i kras; si. blifva
ruinerad, göra bankrutt (ofta med up); P
utprångla falskt mynt (med upon : o. lura
dem på ngn); s. F krossning,
sönderslagning, förstöring; »kras», ruiner, »bitar»;
si. bankrutt; Austr. si. iskall grogg; a. P
oäkta, falsk; the windows were
fönstren blefvo inslagna; to come (to be
bloiun) to a »j F, rasa, krossas; (to go) all
to ~ F, (gå) alldeles i kras, »i putten»;
si. (göra) bankrutt. ~-up, s. F krossning,
förstöring etc., jfr ofvan. ~er, -ur, s. ngn,
ngt som krossar; Am. slätborrad
pansarbrytande kanon; F ei. lok. ngt riktigt
dugtigt, »huggare»; P utprånglare af falskt
mynt. <^ing, -ing, prt.; a. dugtig, stark;
s. krossning; fönster-inslagning.
smatch †, småtj, s. smak, jfr smack; zool.
stenskvätta (Saxicola ænanthe).
Smatter, smat’ur, vn. hafva en svag smak
(i munnen) af ngt; (med of) känna en smula
till ngt, hafva en hum om; tala ytligt
om ngt; s. se »ning. ~er, -ur, s. en
half-lärd, en som har en ytlig kunskap om
ngt. ~ing, -ing, s. ytlig kännedom, »hum»
(of om); anstrykning (of learning).
Smear, sme’r, s. smörja; (fett)fläck; va.
smörja (with oil etc.); nedsmörja; fläcka,
äfv. bild. % (t. ex. with infamy); sudda; ~
out, sudda (stryka) ut (t. ex. off a slate);
. biid. utplåna (of my head F, ur skallen
på mig : ur mitt minne),
smeath, smèth, se smeiv.
Smectite, smek’tit, s. min. en art valklera el.
saponit.
smeddum, smed’um, s. finaste (malt)gröpe;
bärg. finare malmdelar som gå igenom
sållet vid sållsättning; F biid.
skarpsinnighet, snabb uppfattning, lifligt »ingenium»,
smeeth, smèth, va. (1.) † sota ned; (2.) prov.
se smooth.
Smegmatic,smègmåt’ik,«.tvålartad;
renande. smegmatite, -’-tit, s. min. smegmatit.
smeir, Smèr, S. tekn. saltglasyr på lervaror,
smell, smell, va. (imp. o. pp. ~ed, o. smelt,
-t) lukta (på), känna lukten af; vn. lukta
(at el. to, på, t. ex. blommor; of af, äfv. bild. :
hafva en anstrykning af); s. lukt (of
af); luktsinne; ~ a rat, »lukta luntan»,
»osa brändt horn», ana oråd; ~ out F,
vädra upp, komma på spåren, få nys om;
~ sweet, lukta godt, dofta (aromatiskt);
~ of the shop, altför mycket påminna
om (bära prägeln af) ngns yrke(t). ~
-feast, s. snyltgäst som snokar upp hvar
ngt godt vankas †; kalas där man blott
får lukta på maten, ^-fungus, s. bokmal
bild. ~er, -ur, S. en som luktar (i dubbel bet.),
ei. vädrar; (is. pl.) P näsa (näsborrar); P
näsknäpp. ~ing,-?ng, prt.; a. i sms. lukt-; s.
luktande; lukt(sinne); ~ bottle,luktflaska;
~ salt(s), luktsalt, smelt, (1.) pp. se ofvan.
Smelt, smèlt, (2.) s. zool. nors (Osmerus
eper-lanus); dumhufvud % (jfr: »dum som en norsa),
smelt, smèlt, (3.) va. smälta malmer; vn.
smälta, ^er, -ur, s. smältare; hyttegare,
brukande bärgsman; smältdegel. ~ery,
-uri, s. hytta, ^ing, -ing, s. smältning.
~ing-charge, s. bärg. beskickning. *ving
-furnace, s. smältugn; masugn, rwing
-house, ~ing-work(s), s. hytta,
sm er k, se smirk.
smerlin, sme’rlin, 5. zool. smarling (en fisk,
Cobitis aculeata).
Smew, smu, s. zool. salskrake, skalslukare
(Mergus albellus).
Smicker, smik’ur, se smirk.
smicket, smik’et, s. (dim. af smock)
chemisette.
smiddum-tails, smid’umtals, s. pl. bärg. siam
vid malmvaskning; grufsylta.
smiddy, smid’i, P f. smithy.
smifligate, smifligàt, va. si. tysta munnen
på, kväfva, kväsa.
Smift, smift, s. bärg. tändrör, stubin,
»ryttare».
k: fate, ki far, å: fall, i: fat, i: fast, mete, å: met, è: her, 1: fine, Is fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
