Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smoke-wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smoke-wood
F Talspråk. 1318 P Lågt språk.
smudge
dalba, hvars stjälkar pojkar »röka» ss. cigarrer).
-wreath, s. rökhvirfvel. ~able, -abl, a.
rökbar. ~d, -t, pp.; a. smakande af rök.
~less, -lès, a. utan rök, rökfri (jfr ~
’consuming). ~r, -ur, s. (tobaks)rökare;
en som röker matvaror; P tung,
kvalmig dag; a great en stark rökare;
an old en gammal fiffikus (skälm),
smokily, -ill, ad. rökigt, (så att ngt blir)
fullt af rök. SmokineSS, -Inès, s. rökig-
het, jfr smoky.
smoking, smo’king, prt. (ar smoke); a.
rykande; rökande; afsedd för rökning (af
tobak), rök-; inhalations- (mixture);
skåll-het (äfv. ~-hot); s. rökning; rökande; a ~
gentleman, en rökare; ~ was general,
man rökte allmänt; no ~ allowed (ei.
permitted), »förbud att röka»,
»tobaksrökning förbjuden». ~-bOX, s. afplanlcning
för tobaksrökning. ~-Cap, s. rökmössa,
^-carriage, ^-compartment, 5. rökkupé.
~-pipe, s. tobakspipa. ~-r00m, s.
rökrum för tobaksrökning.
Smoky, smo’ki, a. rykande; ångande; rökig;
rökande; full af rök; röklik; nedrökt;
mörk, dunkel; biid. vågad, tvetydig; P
nyfiken, misstänksam; a ~ house, ett
hus där det ryker in; ~ quartz,
rök-topas (jfr cairngorm).
smolder, se smoulder.
smolt, smölt, s. is. Skoti. ung lax så gammal att
han går ned i hafvet.
SmOOCh, smotj, (jfr smutch) se smut.
smoor, smor, va. † cl. prov. se smother.
smooth, smodh, a. (i allm. mots, till rough, jfr
d. o. med ex.) slät, jämn; len, fin; glatt äfv.
bot. : glaber; sjö. smult vatten; tekn.
slät-hyflad, -slipad, -polerad etc.; jämt (fram-)
flytande; (som går) lätt; lugn, ostörd;
obehindrad, flytande om tal, tunga, äfv. hal,
söt, inställsam, falsk; mild, vänlig,
behaglig; S. jämn yta, den släta delen af ngt;
F ßlätning; Am. äng; va. jämna, glätta,
släta (ut); tekn. slät-pressa, -hyfla, -slipa,
-polera etc.; afpntsa off); göra jämn,
obehindrad, lätt ei. flytande bild.;
utjämna, lindra, mildra; stilla, lugna;
smickra >f<; släta öfver, bemantla ett fei
(äfv. ~ over); vn. blifva slät, jämn,
utjämnas; lugnas om vatten; smickra †; ~
hair, glatt (slickadt) hår; om djur
glänsande hårrem; ~ log, sjö. renskrifven
loggbok; a ~ problem, en lättlöst
uppgift; ~ sailing, segling i smult vatten;
bild. lät-t arbete (när ngt går som af sig själft, jfr
ptlain ex.); ~ water, lugnt, stilla vatten;
sjö. smult vatten (äfv. a ~ sea); bild. jfr
föreg, ex.; to run framgå lätt, utan
svårigheter, ej möta några svårigheter om ting
(t. ex. the course of true love never did
run ; to take things by their ~ handle,
taga allting lätt, se ... från den ljusa
sidan; (aioay) a difficulty, utjämna
(aflägsna) en svårighet; ~ the way,
bana en jämn väg, göra vägen lätt (to,
för, t. ex. acquaintance); ~ down, släta,
slätstryka, stryka ut skrynklor; biid.
utjämna; lirka med, smeka (för att ställa
sig in hos ei. för att lugna), ’v-bore, s.
slätborradt skjutvapen (gevär, kanon
etc.). bored, a. slätborrad. ^-chinned,
a. med slät haka, skägglös, ei. finrakad
(: ^-shaven), ^-crape, s. flor (tyg). ~
-faced, a. med glatt ansigte, jfr föreg.;
med vänlig min, fryntlig, blid. ~-file,
s. tekn. slätfil; dead snperfin slätfil
(finaste, minsta filsort, för urmakare etc.). ’v»-
grinding, s. blankslipning. ~-shod, a.
slö-skodd. ^-spoken, a. med hal tunga, söt
i orden (äfv. ~-tongued); hal, inställsam
om ord, fagert tal. ~en †, -n, se föreg. va.
~er, -ur, s. en som jämnar, glättar; bokb.
polersten. ^ing, -111g, prt.; s. glättning,
jämnande, jfr smooth, va. ^ilig-Chisel, s.
snick. stickbettel. ~ing-iron, s. strykjärn;
pressjärn; ~ heater, stryklod. ~ing
-machine, S. glättmaskin, jfr
sleekingma-chine. ^ing-plane, s. glätthyfvel,
slät-hyfvel. ~ing-press, s. glättpress,
sati-nérpress. ~ing-Stone, s. bokb. glättsten.
-li, ad. slätt; glatt, jämt; smidigt;
obehindradt, flytande, lätt; inställsamt;
to Win oj, flyta ledigt bild., jfr ex. under
smooth; om vers vara lättflytande. ~neSS,
-nes, s. jämnhet, släthet, glatthet;
flytande beskaffenhet; mildhet, vänlighet.
Smote, smot, imp. af smite.
Smother, smudh’flr, va. kväfva (gnm rök, os;
i allm. gnm att beröfva tillgång till frisk luft; a
child, fire), förkväfva, äfv. biid. : dämpa,
undertrycka; hölja öfver ei. omkring på
alia sidor, instoppa (t. ex. one’s head in the
bedclothes); P se smear; vn. kväfvas; se
vid. smoulder; s. (kväfvande) rök,
dammoln etc.; kväfningstillstånd †. ~ed, -d,
pp.; ~ mate, schacksp. kväfmatt. ~ilig,
-ing, prt.; s. kväfvande, singly, -ingli.
ad. kväfvande. ~y, -i, a. kväfvande; full
af rök ei. dam.
SmOUtCh, smautj, (jfr smut), va. nedfläcka,
-söla, -smutsa; s. smuts, fläck.
Smoulder, smo’ldur, vn. (»ligga och») ryka,
pyra, brinna utan tillräcklig luft; äfv. biid.
glimma (glöda) under askan; s. kväfrök.
~ing, -ing, prt.; a. pyrande, smouldring,
-dring, smouldry -dn, a. se föreg.
Smudge, smudj, s. prov. kväfvande rök; Am.
rykande (svagt brinnande) eld för att h&iia
Å: fate, å: far, å: fall, a: fat, å: fast, è: mete, I: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
