Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snatch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snatch
t Mindre brukligt. 1821 † För&ldradt.
snipe-fish
to make a ^ at, söka bortsnappa (ei.
stjäla etc.); by ryckvis, skoftals;
(hastigt och) i smyg; in ~es, tala i afbrutna
(lösryckta) meningar; komma ryckvis,
rycktals. ~-block, s. sjö. kastblock,
kipblock. ~-cleat, se belaying-cleat. ~er,
-ur, s. en som rycker till sig etc. ~ing,
-ing, prt.; s. gripande, nappande, singly,
-ingli. ad. med ett ryck; häftigt, tvärt,
hastigt; ryckvis. -1, a. skeende
ryckvis.
snath, snath, snådh, 5. prov. lie-arf (skaft
pä, en lie).
snead, snèd, (1.) se föreg.; (2.) prov. snodd,
snöre.
sneak, snèk, vn. smyga (sig) (ofta med adv. ss.:
about, omkring; away, off, bort: skamflat
ei. rädd loma af); snoka; krypa (äfv. med to,
för), bära sig lumpet åt; skoi. si. skvallra;
P »knycka», »hugga»; s. feg, lumpen,
krypande människa; skoi. si. skvallerbytta;
P (is. bod-)tjuf (äfv. ~sman, -smån). ~er,
-ur, se föreg, s.; prov. mindre
dryckeskärl, skål. finess, -inès, s. se ~ingness.
sving, -ing, prt.; a. smygande; krypande,
feg, lumpen; smutsigt snål. ’vingness,
-ingnës, s. krypande feghet, lumpenhet;
girighet, snålhet,
sneap, snèp, va. (1.) se nip; (2.) snäsa, jfr
snub; s. snäsning.
sneath, snèth, snèdh, se snath.
sneck, snèk, s. Skoti. dörrklinka. <v-band,
s. klinksnöre. ~ et, - et, s .prov. haspe, rigel.
sneek, snèk, s. se sneck.
Sneer, snèr, vn. rynka på näsan, se spotsk
ut, göra föraktliga miner, (kall)grina,
hånle, göra spe {at, åt: äfv. begabba, drifva
med; äfv. >}< ss. va. utan prep.); s. hånfull
min, hånleende, »grin»; hån, drift;
»gliring», stickord; you may <v, at him for
{being) a novel-reader, man må göra narr
af hnm för att han läser romaner. ~er,
-ur, s. (kall)grinare, hånare, begabbare.
~ing, -ing, prt.; s. grin(ande), kant
hånleende, begabberi. singly, -ingli, ad.
med hån, hånfullt, kallgrinande.
Sneeze, snez, vn. nysa; s. nysning; P näsa;
not to be at F, ej att förakta; to give
a violent nysa häftigt. ~-box, s. si.
snusdosa. ~-weed, s. bot. nys ört
(Hele-nium autumnale). ~-W00d, s. bot.
Pte-roxylon utile (sydafrikanskt träd med vackert
virke). ~r, -ur, s. nysare; si. näsa; si.
näsduk; si. snusdosa; sjö. si. storm, orkan.
Sneezing, -ing, prt.; s. nysning; ~
powder, nyspulver.
snell, snèl, 1. a. »snäll», rask, flink †; Skoti.
skarp, genomträngande, bitande (frost,
wind).
snell, snèl, 2. S. tafs för metkrok,
snell, snèl, 8. s. P nål. ~-fencer, s. P
kringvandrande nålhandlare.
Snet f, snët, s. hjorttalg; va. snyta (one’s nose).
sn i b, snib, se sneap.
snick, snik, (1.) s. skåra; va. skära, klippa;
(2.) s. prov. se sneck; (3.) se snack; and
snee, flandrisk knifkamp (strid med knifvar).
Snicker, snik’år, l. vn. fnissa; s. fnissning.
Snicker, snick’ur, 2. s. si. dryckesbägare.
snickersnee, snik’ursne, sjö. si. se snick
and snee; dolkknif.
Snickup †, snik’åp, interj. (eg. his neck up)
dets. som: be hanged!
Snide, snid, a. P oäkta, eftergjord, falsk
(coin, witness); durkdrifven, inpiskad (a
~ *un), ~r, -ur, (1.) s. P skälm, smygare,
spion; se vid. snyder.
Snider, sni’dur, s. pr.; (S) (2.) s. Snidergevär.
Sniff, snif, vn. »snusa» : hörbart draga in
luft gnm näsan, hörbart vädra, fnysa (at,
åt); va. insupa, inandas gum näsan; vädra
(t. ex. danger)-, s, »snusning», fnysning;
(det man inandas gnm näsan el. gnm) vädring
(t. ex. a ~ of air, jfr ex. under snuff); ~
about, gå och snoka, spionera; to give a
scornful fnysa föraktligt. ~le, -1, vn.
prov. se föreg. o. snuffle; P »grina», »tjuta»,
snift, snift, 1. s. prov. se sleet.
snift, snift, 2. vn. (jfr snyfta) se sniff o. † snort;
s. prov. ögonblick, mellanstund. ~ing
-valve, 5. ångm. snarkventil (utblåsningsventil).
snig, snig, (1.) se snag, va.; (2.) vn. prov. se
sneak.
snig, ~g, snig, (3.) S. prov. ett slags ål; ett slags
fartyg.
Snigger, snig’ur, se snicker, 1.
Sniggle, snig’1, va. O. vn. fånga ål
genom utläggning af bete; bild. fånga,
lura.
Snip, snip, va. (af)klippa, »knipsa» (af);
taga, snatta litet i sänder †; s. klipp;
(jfr slip) afklippt bit, remsa; bit, litet
stycke; P andel; si. skräddare; pl. tekn.
biecksiagares etc. sax; a little <"v> of a girl,
en liten flickstumpa; he never did say
rsj to her, so to speak, han sade ej så
mycket som »kvitt» åt henne en gång;
to go se motsv. under share; snap,
snout (ei. snorum, sno’rum), (itt£er/.)snipp,
snapp, snorum (hej bassalorum, nu är
visan ali). ~-Snap, a. kort, tvär, likasom
afhuggen; hastig, liflig; s.
»munhuggande», skarp ordväxling.
Snipe, snip, s. zool. beckasin (Scolopax); si.
lång räkning; si. advokat; pl. si. sax;
common enkel beckasin, horsgök;
whistling se greenshank. ~-fish, s. se
bellotos-jish.
bi note, è: do, bi nor, o: not, A: tube, tub, &: bull, th: thing, dh; this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
