Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spectacle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
squall
‡ Mindre brukligt. 1341 † Föråldradt.
square(-bar)-iron
<v»s); a. i sms. glasögons-. *v»-Case, s.
glasögonsfodral. ~-frame, s. glasögonsbågar
som ett belt. -d, a. försedd med (ei.
bärande) glasögon,
spectacular, spektak’ulur, a. hörande till
skådespel; anlagd på effekt, afsedd för
ögat, dekorativ ei. verkande gnm granna
dekorationer; glasögons-; ^ piece,
de-korationspjes.
spectant, spek’tant, a. her. blickande
(framåt).
Spectator, spekta’t&r, s. åskådare;
iakttagare; åsyna Vittne; the (S)~ en framstående
moraliskt-literär tidskrift i början af 1700-talet. ~icll,
-tåt6’rial a. af föreg, spectatress, -tres,
Spectatrix, lat , -triks, s. åskådarinna.
spectral, spek’tral, a. spöklik, spök-; fys.
spektral- (hörande tin spectrum,) (t. ex.
analysis); f>u colours, färgerna i spektrum,
regnbågens sju färger.
Spectre, spek’tur, s. gengångare, spöke;
spökbild, (ande)syn.
spectrology, spektrol’odji, s. fys.
spektralanalys (ss. vetenskapsgren). spectrometric,
-mëfrik, a. spektroskopisk.
speCtrO-scope, -’-skop, s. fys. spektroskop,
spectrum, iat., spek’trfim, s. (pl. -trå, -trå)
synförnimmelse, bild; fys. spektrum; ~
analysis, spektralanalys; ~ test,
spek-tralprof; chromatic färgspektrum;
ocular o*, fys. efterbild af ett föremål i
komplementfärgen;solar solspektrum.
Specular, spek’ulur, a. speglande, spegel-;
~ iron, spegeljärn; (äfv. ... -ore) min.
järnglans.
Speculate, spek’ulat, vn. spekulera,
anställa betraktelser, tänka (on, öfver);
hand. spekulera (in, i: uppköpa "för att
sedan försälja; on, på, t. ex. prisfall),
speculation, -la’sjun, 5. seende, blick )fC; oi.
hand. spekulation; F fundering,
specula-tiSt†, -ist, 5. tänkare, en som uppgör
teorier.
speculative, spek’ulativ, a. fallen för
(teoretiska) betraktelser, teorier ei.
hypoteser; spekulativ, teoretisk, ideel,
trans-scendent; band. spekulerande; tillhörande
spekulationer; gjord på spekulation; ~
builder, byggnadsspekulant; ~ science,
förnuftsvetenskap. ~ly, -il, ad. hand. på
spekulation. ~neSS, -nes, s. (jfr föreg, a.)
egenskap att vara spekulativ ei. att vara
grundad på ei. tillhöra spekulation(er).
speculator, spek’àlàtur, 5. se speculatist; hand.
spekulant, en som ligger i
spekulationer. ~y, -i, a. se föreg, a.; beräknad på
att speja.
speculum, lat., Spèk’ulåm, S. spegel (is. vetensk.);
kir. speculum; reflektor (ar ~ metal, en
legering af koppar och zink) i
spegelteleskop.
Sped, sped, imp. o. pp. af speed.
Speech, spètj, l. s. hjulnaf med ekrar.
speech , spètj, 2. s. tal, talförmåga; ngns
särskilda sätt att tala, målföre; (tungo)mål,
språk; offentligt tal, oration, föredrag;
ngns ord, ett yttrande (så mycket som säges på
en gång); réplik; the King’s (Queen’s)
the ~ from the throne, (rontalet; to
deliver a hålla tal; hålla ett tal ei. ett
föredrag (on, öfver, med anledning af);
to get (have) ~ of (ei. loith), to obtain (ei.
come to) r>j with, (komma åt att) få tala
vid, komma i tal (till tals) med; to get
the rsport. si. få en vink; to give the
si. ge en vink om ngt; hearing ~ urns now
out of the question, att höra hvad folk
(någon) sade var ej mer (värdt) att tänka
på; to make a hålla tal; yttra ett ord,
yttra ngt; to recover one’s återfå
talförmågan; få mål i munnen igen; he
had his freedom of r\*, han hade fnll
talfrihet (förde fritt tal, fick säga hvad
han ville); (he is) deprived of n*, han är
(ei. blott för tillfället står) mållös (ban kan
ej få fram ett ord); a man of little
en ordkarg man; parts of gram.
ordklasser; to be slow of /v/, tala långsam t,
hafva trögt målföre. (S)~ -day, s. skolt.
afslutningsdag vid terminens slut då offentliga
oratoriska (o. dramatiska) öfningar hållas. —belt,
s. se wampum. ~-Crier, s. utropare af en
afrättad brottslings »sista ord» (jfr ex.
under dying), ^-maker, s. talare, is. en
som ofta och gärna håller tal.
<vifica-tion, -ifikà’sjån, s. tal kollekt., orerande, jfr
föreg. sms. o. följ. ~ifier, -lfiur, S. (jfr ~
-maker o. följ. vn.) en som gärna håller
tal. ~ify, -ifi, vn. F skämts, o. för ak ti. hålla
tal, orera. rv|eSS, -lës, a. mållös, stum
is. af sinnesrörelse, jfr ex.; to be Struck (el.
taken) blifva mållös ei. stum,
förstummas (t. ex. with astonishment, af
förvåning); to stand stå alldeles
förstummad, jfr föreg. ex. ~lessness,-lèsnës,
a. mållöshet; stum förvåning o. d.
speed, sped, vn. (imp. o. pp. reg., äfv. sped,
spëd) skynda (sig), ila, hasta, löpa, »jaga»
(färdas, gå [om bantåg etc. 1 fort) (ofta med along
ei. on : framåt); bild. hafva framgång,
lyckas väl el. illa, »hafva det» bra, dåligt,
»fara» väl, illa; om en sak gå väl el. illa; Va.
påskynda; gifva fart, (hastigt) sända i
väg, äfv. utslunga (an arrow etc.); sätta i
full fart (t. ex. one’s horse); hjälpa,
befordra, bistå; gynna, gifva framgång, låta
lyckas (äfv. med on); affärda en afresande
med välönskningar j förpassa ur världen,
i: note, 6: do, 6: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
