Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spiritual ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
squall
‡ Mindre brukligt. 1347 † Föråldradt.
square(-bar)-iron
ngns själasörjare, biktfader; se vid. ex. under
lord, sms.-, Peers dets. som
Lords-^ualism, -üalizm, s. fii. spiritualism;
spiritism, ^ualist, -uålist, s. ei.
spiritualist (mots. materialist); spiritist; en som
har en andlig (: kyrklig) befattning.
’Vlialistic, -ualis’tik, a. spiritualistisk.
nw lia| i ty, -ual’iti, s. andlighet,
okroppslighet; kyrkliga ting ei. angelägenheter,
privilegier, kyrklig egendom; kyrklig
hierarki, presterskap ^lialization,
-ualiza’sjun, s. förandligande; görande
till kyrklig, jfr följ. ^ualize, -uåliz, va.
förandliga, göra andlig; förfina, luttra
själen etc.; gifva lif; gifva andlig mening
ei. förklaring; kem. destillera (draga sprit
ei. spiritus ur), ^ually, -uali, ad.
andligt, på andligt sätt; rent, fromt, gudligt;
i andanom. ^lial-mindedneSS, s. andligt
sinne(lag). ~U0US, -uiis, a. andlig; fin,
flyktig; spirituös; liflig †. ^OUSneSS,
s. andlighet; lifaktighet, kraft; spirituös
beskaffenhet, sprithaltigliet.
spirketing, spi’rketing, s. sjö. lif hult, sätt-
y ägare,
spirling, spi lling, se smelt.
spirometer, spirom’etur, s. med.
andhämtningsmätare.
Spirt, spirt, se spurt; s. börs. si. plötsligt
stigande el. fallande af kursen. ~le, -1, va.
kringspruta, stänka omkring,
spiry, spi’ri, a. spiralform ig, slingrande,
snoende (sig); spirformig, slutande i en
spets (t. ex. turret); poet. prydd med
tornspiror {toton).
spissated >j<, spis’ated, se inspissated.
spissitude, spis’itud,s. om vätskor o. d.
egenskap att vara tjock ei. trögflytande.
Spit, spit, 1. s. spett, stekspett; smal
landtunga ei. långt i sjön utskjutande grund;
boktr, pressvef, kurvel; tekn. väf. spolstift,
-sticka; prov. spade (jfr spade, spaddle),
ett spadtag djupt; va. sätta på spett,
sticka med spett ei. d., spetsa; prov. jfr
spade; ~ one in the face, sticka ngn i
ansigtet med ngt hvasst instrument. ~-Sticker,
s. grav. spetsstickel.
Spit, spit, 2. vn. (imp. o. pp. Spat, spåt, Spit;
pp. äfv. † ~ten, -n) spotta; fräsa af ilska;
bärg. spritsa (om silfver); Fsmåregna,dugga,
stänka (äfv. ~ with rain)) va. (ut)spotta
(äfv. med forth, out)) bild. utspy; s. spott;
~ in one’s face, spotta ngn i synen; ~
on, spotta på; biid. bespotta, behandla
med förakt: he’s the very ~ of his father
P, han är sin faders afbild. ~-box, s.
spottlåda. ~fire, s. F argsint människa
(en som är »het som krut»); a. argsint,
ilsken, »eldsprntan.de» (t. ex. ögon).
Spital †, spit’al, s. hospital (»spetalshus»).
spitch-cock, spitj’k6k, va. kokk. fläka
(krydda och steka) åi; s. fläkt och halstrad ål.
Spité, spit, s. ondska, ovilja, förtrytelse;
groll, agg; elakhet konkret; va. behandla
med illvilja, visa groll mot; skoi. vara
kitslig mot; göra ngn emot (förtret),
förtreta, förorätta; fylla med hat, förtörna;
to have a ~ against ..., to bear (owe) a
person a hysa agg mot, hafva ett horn
i sidan till ngn; ~ of, in ~ of, (i) trots
(af), oaktadt; till trots för; ~ of one’s
teeth, se under tooth; out of i
förargelse^), på trots. ~flll, -ful, a. ondskefull,
elak, skadeglad, hätsk. ^flllneSS,
-ful-nès, s. agg, illvilja, elakhet,
spitfui, spit’ful, s. (jfr spit, i.) se spadeful.
spitted, spit’ed, pp. at spit, 1.; a.
framskjutande i spetsar (om en ung hjorts born),
spitten †, spitn, pp. af spit, 2.
Spitter, spit’ur, 1. s. en som sticker på
spett; jagt. spetshjort, ung hjort hvars
horn börja blifva spetsiga,
spitter, spit’ur, 2. s. en som spottar,
spot-tare; byg. utskjutande takränna, spitting,
-ting, prt.; s. spottande; bärg. spritsande;
box, spottlåda; ~ of blood,
blodspottning. Spittle, -ti, (1.) s. spott,
spittle †, spit’1, (2.) s. se spital.
Spittle, spit’1, (3.) s. (jfr spit, 1.) prov. liten
spade; va. prov. gräfva, skyffla.
SpittOOn, spito’n, s. spottlåda.
splanchnic, splangk’nik, a. anat. hörande
till inälfvor. Splanchnography, -nog’rafi,
splanchnology, -nol’odji, s. anat.
inälfs-beskrifning, -lära.
splash, spläsj, vn. plaska, slaska; skvätta,
stänka; va. nedstänka (with loater, dirt,
mud)-, s. plaskande; »länk (vatten, smuts
o. d., som stänkt på ngt); si. ansträngning,
försök, »tag»; si. puder för ansigte o. hals;
a. P fin, elegant, »nobel»; ad. o. interj.
pladask. ~-board, ~-wing, s.
smutsskärm (frampå åkdon), stänk-läder,
fram-skärm. ~-lip, a. o. ad. P finfin(t),
extrafilt). ~er, -ur, s. ngn, ngt som stänker
(ned ngt); skärm öfver vagnshjul,
hjulskärm. ~ing, -ing, prt.; a. se splash, a.
~y, -1, a. fullstänkt, nedstänkt; smutsig,
slaskig, dyig; si. pudrad; P se splash, a.
Splat, splåt, s. spjäla. ~-f00t, se sp>lay-foot.
Splatter, splat’ur, vn. jfr spatter o. splash.
sv/dash, s. F tumult, oväsen, förvirring,
»kolorum», /v-dashes, s. pl. se spatter
-dashes.
Splay, splà, va. se † display, bryta ur led
(a shoulder-bone)) boga (göra bogbruten)
häst; byg. afsnedda, göra fönster- el.
dörröppning större inåt ei. ntåt; s. v>yg. utvidg-
i: note, 6: do, 6: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
