Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stickle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stickle
>fC Miudre brukligt. 1383 † Föråldradt.
still
va. lägga sig i strid, skilja; s. (1.) se
prickle; (2.) prov. grundt, stridt ställe
i en å ei. d. ~le-back, äfv. ~le-bag, s.
zool. stagg, spigg (fisk Gasterosteus). ~!e
-haired a. stickelhårig, styfhårig.
ler, -lur, 5. sekundant, skiljedomare †;
ifrig, envis förfäktare {for, för, af; ärv.
en pedant i fråga om); to be a ~ for,
(städse) (vara färdig att ifrigt) uppträda
till försvar för, ifrigt hålla på (jfr stand
upon med ex.), (alltid) taga hett i när det
gäller ... -i, a. klibbig, vidhängande,
seg; s. si. vax. ~y-fingered, a. iS. skoti.
långfingrad biid.
Stiddy, stid’i, 5. se stithy.
Stiff, stlf, a. styf i de flesta bet. särsk. sjö. (om
fartyg, mots, till rank ; el. om kultje); stel äfv.
biid.; oböjlig äfv. }J< biid.; stelnande,
sammanhängande (liquid, paste); spänd sträng
etc.; tvungen, ceremoniös; stark (breeze,
grog); si. »styf», dyr; F sträng examen; s.
. si. papper, växlar o. d.; ~ with cold,
stelnad af köld; ~ with gum,
styfgumme-rad; ~ manners, stelt sätt, stelhet; ~
soil, styf jordmån; to be on ~ terms with,
stå på spänd fot med; a ~ ’un (one) P,
ett lik; to become (e>. grow) <v», styfna;
stelna (till, t. ex. om vätskor; ärv. bild.); to
kick ~ P, vända näsan i vädret (dö); to do
a bit of si. acceptera en växel (jfr
kite, ex.); how did you get it, ~ or hard?
si. fick du summan i en växel ei. i
kontanter? to give it a person pretty ** F? ge
ngn »hans fiskar varma». ~-bit, s. ridk.
oledadt bett (munlag), jrr curb-bit o.
snaffle-bit. ~-built, a. sjö. styf om rartyg.
~-drawn, a. spänd till styfhet om ketting.
~-hearted†, a. förstockad; oböjlig,
hals-starrig, hårdnackad. ~-neck, s. med.
sendrag i nacken. ~-necked, a. nackstyf;
halsstarrig, styfsint, hårdnackad, envis.
~neckedneSS, S. nackstyfhet;
halsstar-righet, envishet. ~en, -n, va. göra styf
ei. stel, tekn. styfva, stärka (with starch),
ei. klistra för att göra styf; biid. förhärdat;
vn. sty.fna, stelna, äfv. >}< tjockna, blifva
hård; förhärdas †; blifva styfvare, friska
1 om kultje; börs si. blifva dyrare, stiga.
~ener, -nor, s. ngn ei. ngt som gör styf;
styfvare, styf ning konkr.; bakkappa i
skodon; inlägg i en spännhalsduk, ^eiling, -ning,
prt.; s. stelnande, styfnande; styfning;
stärkning; ngt att styfva med,
stärkelse ; äfv. jfr föreg.; the ~ coal, sjö. den
mängd stenkol som behöfves ss. barlast.
~ening-girder, s. ingen, styfvare i hängbro.
~ening-order, 5. hand. tillstånd från
tullen att före fullbordad lossning taga
ombord tungt gods ss. barlast. ~ish,
-isj, a. tämligen styf i flere bet.; stel (is. i
afs. på hållning :) ngt »stel af sig»; a ~ sum,
bi. en »styf» summa. ~neSS, -nes, s.
styfhet; oböjlighet, stelhet äfv. biid.;
spänning (of a rope); Seghet (en viss rasthet, jfr
spissitude); tröghet, slöhet; dyrhet,
dryghet (t. ex. of rates).
Stifie, stl’fl, 1. S. knäled (hos hästar, äfv. ~
-joint); sjukdom i knäskålen hos kreatur.
~-bOne, S. knäskål hos hästar. ~d, -d, a.
sjuk i knäskålen.
Stifle, stl’fl, 2. va. kväfva; hämma, dämpa;
bild. undertrycka andedrägt, eld, ljud,
oroligheter; nedtysta ett rykte o. d. ~r, -ur, S. lok.
F se busy-body; P dråpslag; mil. kväf- ei.
fladdermina (jfr camoußet). Stifling, -ing,
prt.; a. kväfvande.
StifflM, stif un, P för (a) stiff ’un (one).
stigh, se sty.
Stigma, lat. eg. gr., Stig’ma, S. (pl. äfv. vctensk.
~ta, -mata) brännmärke äfv. biid.,
skamfläck; bot. märke; med. liten röd fläck i
skinnet; pl. (~ta) kat. kyrk. märken
liknande dem af Kristi sår; pl. (~ta) zool.
luftrörsöppningar hos insekterna. ~tic(al),
-mat’ik(al), a. brännmärkt; lik vit stigma;
sättande märke på likt ett stigma; bot.
hörande till pistillens märke. ~tist,
-må-tist, s. kat. kyrk. människa som på ett
öf-vernaturligt sätt blifvit märkt i likhet
med Kristi sår. ~tize, -matiz, va.
brännmärka äfv. bild.; stignuitisera, jfr ofvan kyrk.
~tized, -inåtizd, pp.; a. kat. kyrk.
stigrna-tiserad; med. liknande stigmata (~ dots).
~tOSe, -matos, a. bot. hörande till
märket; med stort, bredt märke.
Stikpile, stik’pil, s. bot, kamnäfva (Erodium
cicutarium).
Stilar, se stylar.
Stilbite, stil’bit, s. min. stilbit..
Stile, stil, 1. säjare, jfr style.
Stile, stil, 2. s. (klif)stätta; byg. snick.
upprättstående sidostycke i ramverk,
ståndare (t. ex. i dörrar, fönsterbågar etc.).
Stiletto, it., stil et’6, s. stilett, liten spetsig, i
genomskärning rund dolk; pryl; kir. nål; va. †
Sticka (med en stilett).
Still, stil, 1. a. stilla; stillsam; lugn; tyst;
tystlåten; om vin icke musserande (t. ex.
Hock); beständigt; s. poet. stillhet,
tystnad; pl. bland begrafningseutreprenörer si.
dödfödda; ad. ännu (om tid o. som förstärkning till
en komparativ); altjämt, fortfarande; konj.
ändock, likväl; va. stilla, lugna (the sea,
passions); tysta; ~ ivaters have deep
bottoms, ~ waters run deep, ordspr. »i
lugnaste vattnet gå största fiskarna»; ~ as
a mouse, vanlig liknelse tyst som en (liten)
råtta; mil. gif akt! to be vara
bi note, b: do, è: nor, b: not, à: tube, ft: tub, ti: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
