Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stingless ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stopper
)(C Mindre brukligt. 1385 † Föråldradt.
storm and stress
stingless, sting’lès, a. utan gadd; utan udd.
stingo, sting’g<?>, s. P stark dryck, is.
gammalt (starkt) öl.
Stingy, sting’i, l. a. stickande, skarp ofta
bild. : bitande (t. ex. klander).
Stingy, stin’dji, 2. a. snål, knusslig, njugg;
karg, knapp %.
Stink, stingk, vn. (imp. Stunk, stungk, äfv.
Stank, stangk )|<; pp. Stunk) stinka, lukta
illa (o/*, af); s. stank; si. skandal,
obehaglig historia (afsiojande); pl. univ. si. kemi;
the more you stir (in) it, the more it — s, ju
mer man rör i saken, dess värre luktar
den; romanism stanlc in his nostrils, ...
stack i näsan på hnm, ... var hnm vidrig
(»en nagel i ögat»); — out P, gnm stank
fördrifva; to raise (el. stir up) a —, röra
i en obehaglig sak (väcka skandal);
there’s a great — about it P, det rörs så
mycket i den smörjan bild., det göres så
mycket väsen af det. —-ball, s.
stinkkula, stinkande och brinnande sats ss.
krigsmedel. —horn, s. bot. stinksvamp
(Phallus impudicus). —-pot, s. stinkpotta
(krigs-mcdei). —-Stone, s. min. stinkkalk,
orstenskalk). —-trap, se stench-trap, —-tree, s.
bot. olvon (Viburnum Opulus). —-WOOd,
S. benämning på flere illaluktande träslag el.
växt slägten. — ard, -urd, s. sluskig, otäck,
gemen karl †; zool. stinkdjur (Mydaus
meliceps). —er, -ur, s. ngn ei. ngt som
stinker, jfr föreg. o. — -pot. —ing, -ing.
prt.; a. stinkande; rutten; bild. otäck,
gemen, nedrig; to cry — fish P, tala illa om
sina slägtingar.
Stinkomalee, stingkomalè’, s. (pr.) univ. si.
öknamn (bland de äldre universitetens studenter) på
Londonuniversitetet.
Stint, stint, va. begränsa, inskränka (in, i,
i afseende på); knappa af, inknappa (på
ngt; på ngt för ngn); spara på, knussla med
(ei. in); sätta på förknappning ei. knapp
diet (: — a person for food ei. in his
meals)-, hämma, jfr äfv. stunt; Am. F
förelägga ngn ett visst minimum af arbete
(efter hvars fullbordande han är fri); vn. † el. poet.
hejda sig, stanna, upphöra; s. gräns,
begränsning; inskränkning; förknappning,
knussel; mått, beskärd del†; förelagdt
(minimum af) arbete; zool. strandvipa
(Tringa; common —, T. alpina; little —,
T. minuta); he does not — himself, han
vet att taga för sig, han spar inte, han
frågar ej efter hvad han kostar på sig,
han förnekar sig ingenting; — himself
of the luxuries he was accustomed to, (i
ngt afseende) förneka sig ...; that’s his
— P, han nöjer sig aldrig med mindre.
^ed, -ed, pp.; Cl. knusslig, afv.’ stäld på
knussel. — edllßSS, -ëdnës, s.
inskränkthet; knapphet, —er, -ur, s. ngn ei. ngt
som inskränker etc. —ing, -ing, prt.; s.
inknappande; knussel. —leSS, -lës, a.
obegränsad; hejdlös.
Stipe, stip, 1. s. prov. si. för stipendiary
magistrate.
Stipe, stip, 2. s. bot. stjälk, (palm- el.
orm-bunks-)stam; fot på hattsvamp. —I, -ël, s.
bot. (småblads)stipel. —|låte, -ëlàt, a. bot.
försedd med stipler, stipelbärande.
Stipend, sti’pënd, s. (fast) lön (sold, gage
etc.); va. aflöna. —iarian, -ia’rian, a.
legd, fal; se vid. följ. a. — iary, -’iåri, a.
aflönad, besoldad; s. en som har fast
lön, löntagare, jrr ex.; förakti. soldtagare,
»legdt kreatur» biid.; biid. en som släpar
och arbetar; — estate, län mot tjänst;
— magistrate, af staten aflönad
magistratsperson (jfr magistrate) i större städer
vid sidan af de folkvalda. — leSS, "lës, a.
lönlös, utan (ej åtnjutande) fast lön.
stipes, lat., sti’pez, .<?. se stipe, stipiform,
-piform, a. (med stam) lik en stipe.
Sti-pitate, -pitàt, a. bot. skaftad ei. uppburen
af en stipe.
stipple, stip’i, va. konst. grav. afsticka; äfv.
måin. teckna ei. måla med punktering (i
punkteringsmanéret), punktera (med
graf-stickel, penna, pensel etc.); S. se följ. stippling,
-ing, prt.; s. punktering, punktermanér.
stiptic, se styptic.
stipula, lat., stip’uia, s. (pl. -lae, -lè) bot. se
stipule. —CeOUS, -la’sjus, a. lik stipler
(trädande i stiplers ställe), stipelartad;
stipel-. —r, -lur, — ry, -luri, a. (jfr röreg.)
liknande ei. tillhörande stipler, stipel-.
—te, -lät, (1.) a. försedd med stipler,
stipelbärande. —tion, -la’sjun, (1.) s. bot.
stiplers läge och byggnad.
Stipulate, stip’ulat. (2.) va. stipulera,
bestämma, uppgöra (kontrakt om), förbinda
sig till (ei. med to, till att); vn. göra upp,
träffa aftal (for, för, t. ex. a longer time;
ei. om : betinga sig, t. ex. a price)-,
öfver-enskomma (for, om). —d, -ëd, pp.; a.
stipulerad, aftalad, bestämd, betingad
tid, pris, vilkor etc. Stipulation, -LVsjån, (2.)
s. stipulerande; öfverenskommelse,
aftal, kontrakt, bestämmelse, betingelse.
Stipulator, -ur, s. en som aftalar,
betingar sig (ngt) ei. öfverenskommer,
kontrahent.
Stipule, stip’iil, s. bot. stipel. —d, -d, a.
stipelbärande, försedd med stipler.
Stir, stir, va. flytta ur stället (t. ex. a foot);
röra, sätta i rörelse äfv. (allm. bild.) sinnena
etc., äfv. sätta lif (fart) i, lifva, elda; röra
om (uti) elden etc.; TÖra Om i grytan; rÖl*a
b: note, è: do, 6: nor, b: not, à: tubè, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>