Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - straitened ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stopper
)(C Mindre brukligt. 1395 † Föråldradt.
storm and stress
om rum, här är trångt om plats. ~iy, -li,
ad. trångt; håf dt (åtsittande ei.: spändt);
(jfr strictly). ~neSS, -nes, s. trånghet;
snäfhet; inskränkthet; knapphet,
otillräcklighet; trångmål;
pedantiskhet,småaktighet of mind)-, trångt pass>fC; ~
of circumstances, knappa, »små» (ei.
brydsamma) omständigheter. ~s, -s, s. pl.
(jfr strait, s.) hafssund; the of Dover,
Pas de Calais; the ~ of Gibraltar,
Gibraltars sund; the Settlements,
kolonierna vid Malakkasundet; ~ tin,
Ma-lakkatenn.
stråke †, stråk, 1. s. se bushel.
Stråke †, stråk, 2. imp. af strike.
Stråke, stråk, 3. s. streck, stråk † (jfr streak);
läkt, smalt bräde †; hjulring, -skena i
flere delar; sjö. skcppsb. plank gång (en från
för till akter fortlöpande längd af bordläggnings- el.
garneringsplankor); bärg. slamgl’af.
Stram, stram, vn. prov. häftigt fara tillbaka
(jfr recoil o. spring); Am. skrefva med benen;
klifva med långa steg; va. prov. dänga (i
backen), slå.
stramash, stråmåsj’, va. skoti. o. prov. dänga,
slå (i stycken); krossa, förstöra; s.
tumult, krakel.
stramineous, stråmii^ëus, a. bot. se strawy;
se straw-colour ed.
Stramony, stram’oni, s. bot. spikklubba
(Datura Stramonium). ~-cigar, s.
stramonium cigarr mot andtäppa.
StraTld, strand, 1. s. sjö. etc. sträng, part,
dukt, kardel (del af ett tåg)? va. slita
sönder en kardel i (a rope). ~ed, -ed, (1.)
pp. kardelsprungen om tåg; a. i sms. af så
o. så många kardeler ei. parter (t. ex. four
-’v», fyrslagen tross).
Strand, strand, 2. S. strand af hafvet el. en större
sjö; Skoti. rännil, vattenränna, rännsten;
vn. stranda sällan Mid.; va. drifva ei. »sätta»
på strand; the (S)oj, stor gata i London mellan
the City o. the West End parallel med
Themsen. ~ed, -ëd, (2.) pp.; a. strandad äfv.
bild.; to be stranda äfv. bild. (om
förhoppning, företag etc.); <x> goods, strandgods.
ing, -ing, prt.; s. strandning.
Strange, stråndj, a. utländsk †; främmande
i flere bet.; obekant (äfv.: dittills osedd, ohörd
etc.), ovanlig, äfv. ny (to., för); sällsam,
märkvärdig, egen(domlig), besynnerlig,
förunderlig, »konstig»; va. † göra
främmande, se estrange; vn. † göras ei. känna
sig främmande; förundra sig; ~ (eiiipt.
för it is <x»), förunderligt, egendomligt
nog så är det så el. så; ~ enough, efter ett
påstående (så förhöll det sig) märkvärdigt nog;
^ to say, märkvärdigt (eget) nog ...;
mxsery maJces ~ bedfellows, ordspr. nöden
gör alla lika; a ~ gentleman, en
främmande (obekant) herre; a ~ man, en
främling, en obekant; a ^ sail, sjö. en
obekant seglare; a sort of felloio, en
besynnerlig människa (ei. karl); a ~
tongue, ett främmande (okändt, obekant)
språk; he is not in a place, han gör
sig (ei. är) hemmastadd hvar han
kommer; what a ~ thing about (that letter)!
det var för märkvärdigt med det där ...!
~-l00king, a. af ett besynnerligt
utseende, sällsam att skåda. -li, ad. (jfr
ofvan); äfv. i en påfallande ei. förvånande
grad. ~neSS, -nes, s. egenskap att vara
främmande ete., jfr strange; sällsamhet,
besynnerlighet; äfv. † se estrangement.
~r, -ur, s. främling (to, för); en obekant
person; en främmande, en gäst,/)/,
främmande folk; en som är okunnig i ei.
obekant med ngt (med to), äfv. nybörjare (to, i);
jur. en som ej har delaktighet i ei.
vetskap om en gärning; «. poet. se Strange; Va. †
se estrange; to be a ~ to, vara
främmande för ngn ei. ngt; an entire (perfect,
total, utter) quite a vildt
främmande ; there is a ~ in the hall, det är
en främmande där ute; you have become
(get, grown) quite a (tin besökande) »ni
är så osynlig nu för tiden» (»det var rart
främmande»); to feel like a känna
sig främmande; we make no ^ of you,
vi betrakta ej er som främmande, vi
göra inga ceremonier (»anstalter») för
er skull; to play the ställa sig
främmande; <V/S’ book, främlingsboken
(anteckningsbok för besökande); fever, Am. F gula
febern.
Strangle, strang’gl, va. strypa; förkväfva,
wid. dränka; undertrycka (jfr stifié); s.
† se strangulation. ~-tare, s. bot. namn
på snärjande vickerarter (Yicia
lathyroi-des o. Y. hirsuta); äfv. se följ. ~-weed,
s. bot. snyltrot (Orobanche); snarrefva
(Cuscuta). ~r, -ur, s. strypare. -z,
5. pl. veter. kvarkknuta (ett slags strypsjuka).
strangulate, sträng’gulat, va. † se strangle;
a. se föij. bot. -ëd, a. bot. hopsnörd,
oregelbundet (omväxlande) hopdragen (o.
utvidgad) ; kir. insnördt bråck.
Strangulation, stranggula’sjun, s. is. vetensk.
med. bot. tillsnörpning; strypning.
strangurious, strånggu’rius, a. af föij.
strangury, sträng’guri, s. med. stranguri.
Strap, strap, S. stropp äfv. sjö.; sammanhållande
rem, spännrem, äfv. bokrem; spannrem;
pl.mil.remtyg; spänntamp; strigel; hälla;
klaff att knäppa, slejf, mil. jfr shoulder-*»;
mask. dragrem (jfr belt); järnband,
förstärknings järn; bjälkband; åugm. etc. bö-
b: note, è: do, 6: nor, b: not, à: tubè, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
