- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1396

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - strap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

street-walking

F Talspråk. 1396 P Lågt språk.

striate

gel, klofve; bot. bladskifva utan slida hos
gräs; bot. tunga i tungbiommor; P barberare;
va. prygla med (spann)rem; stroppa ett
block, förse med <v(s); fästa, binda
(fastspänna) med ~ (rem etc.); stryka, draga
på en Strigel; arbet. si. tvinga daglönare till
största ansträngning; Skoti. bänga. ~-oil,
s. skämts. »påkolja», prygel. ~-rail, s. platt
järnvägsskena. ~-SaW, se belt-saw. ~
-shaped, se Ugnlate.

Strappado, strapa’do, s. vippgalge (fordom
brukligt militäriskt straff); va. bestraffa med

Strapped, stråpt, pp. {uf strap); a. försedd
med stropp, hällor etc. Strapper, -pur, s.
en som slår, binder etc. med rem; F ngn
ei. ngt stor(t) o. dngtig(t), »huggare»,
ovanligt storväxt o. kraftig person (jfr
bouncer). Strapping, -ping, prt.; a. F
reslig och stark, grof växt, kraftig, dugtig.

StraSS, ty., strås, 1. S. strass (en komposition
lik glas, hvaraf oäkta ädelstenar fölfärdigas).

strass, strås, 2. .<?. silkesaffall.

Strata, lat., strå’tå, pl. af stratum.

Stratagem, strat’adjem, s. krigslist; knep,
list; in love and war all are fair, ...
äro alla medel tillåtna,
strategetics, stratedjet’iks, s. pl. strategi,
krigskonst.

strategic(al), stratedj’ik(al), a. strategisk,
strategist, djist, s. strateg(iker).
stra-tegy, -’-dji, s. strategi, härförarkonst.

strath, stråth, S. Skoti. dalgång med en flod, el.
utgörande pass (défilé); äfv. liten ås, kulle.

stratification, stråtifikå^jèn, s. vetensk. geol.
etc. skiktning, lagring, hvarfning; läge i
lager, lagerföljd.

Stratified, strat’ifid,^/?. af ^fy; a. liggande
i lager, is. geol. hvarf vad, skiktad,
flo-lägrig. Stratiform, -form, a. lagerformig,
flolägrig, jfr föreg. Stratify, strat’ifi, va.
lägga ei. ordna i lager, skikta; vn. lagra
sig, lägga (ordna) sig i lager.

stratigraphical, stråtigråfikåi, a. (i.) geoi.
hörande till (handlande om) skiktning;
(2.) se stratographical.

Stratocracy, stratok’rasi, s. militärvälde.

stratographical, stråt6gråf’!kåi, a. af förj.

Stratography, stratog’rafi, s. beskrifning

öfver en här, dess utrustning m. m.

stratum, lat., stra’tum, s. (pl. -ta, -tå,
äfv. ~S, -s) lager, skikt, is. geoi. : flöts,
bädd. StratUS, lat., -tus, s. meteor,
lager-moln.

Stravaig, strava’g, vn. Skoti. stryka sysslolös
land o. rike omkring. <%>er, -ur, s.
lands-strykare.

Straw, strå, s. strå särsk. bot.; halm; gruf.
»ryttare» af halmstrå; grand, obetydlighet; a.
i sms. halm-; vn. P utbjuda ett halmstrå

till salu och gifva ngn förbjuden vara
på köpet; vn. † se streio; chopped
hackelse; not to care a ~ for, ej fråga
ett fnask efter; his eyes draw ordspr.
»Jon Blund kommer» (säges om en, som tyngd
af sömn gnider sig i ögonen); to pick <vS,
för-nöta tiden med lapprisaker; to split *<>s,
biid. vara altför noga, göra hårfina
skilna-der (bruka hårklyfverier), äiv. altför noga
välja uttryck; from the bed on the
ordspr. »få det» sämre och sämre; in the
i sitt strö (om kreatur); Pi barnsäng;
man of halmdocka ; docka biid. (person
som blott skenbart eger att bestämma, att regera

etc.), struntkarl; inbillad ei. fingerad
person, bulvan. ~-bail, s. värdelös borgen.
~-bed, s. halmbädd; halmmadrass,
fäs-sing. ~berry, s. bot. smultron(växt)
(slägtet Fragaria), särsk. jordgubbe (F.
ela-tior, äfv. hautbois [hautboy] Alpine
backsmultron (F. collina); Virginian
skarlakanssmultron (F. virginiana);
wild smnltron(bär) i aiim.; wood
skogssmultron (F. vesca); ~ bed,
jord-gubbsland; ~ blite, bot. sminkbär (slägtet
Blitum); ~ bush, bot. amerikansk benved,
alster (Euonymus americanus); ~ leaf
leaves), smultronblad,/?/, äfv.hertiglig

krona (emedan denna är prydd med 8 smultronblad),

hertiglig värdighet; pear, frukten af
Cactus (ei. Cereus) triangularis; ** plant,
jordgnbbsplanta, -stånd; ~ spinage, se
~ blite; ~ tree, smultronträd (Arbutus
unedo). ~-bonnet, s. fruntimmers halmhatt,
^-bottomed, a. med botten ei. (om stol)
med sits af halm. ^-braid, s. halmfläta.
~-C0l0Ur, s. halmgul färg; a. se följ. ~
-coloured, a. halmgul (»paljgnl»).
~-CUt-ter, s. hackelseskärare; hackelsemaskin
(-knif, -kista). ~-drain, s. täckdike fyldt
med halm. ~-g00ds, s. pl. flätade
halmvaror. ~-hat, s. mans-halmhatt,
^-matter, 5. F struntsak, obetydlighet. ^-paper,
s. halmpapper. ~-plait, ~-plat, s.
halmfläta. ~-platter, s. halm(matt)flätare. ~
-rope, s. halmrep. ~-rick, ~-Stack, s.
halmstack. ~-shaker, s. halmskakare.
^-Stuffed, s. (upp)stoppad med halm.
~-worm, se caddis-worm. ~-yard, s.
åkerbr. gårdsplats ei. d. där halm är
upplagd; natthärberge för husvilla, ^y, -i,
a. af halm, halm-; lik halm.
Stray, Strå, vn. ströfva hit o. dit, flacka,
drifva ei. stryka omkring; aflägsna sig
(from, från sitt sällskap etc.) äfv. biid. :
afvika från ämnet (»göra utflykter», ej hålla
sig till ämnet); förirra sig, irra, (gå)
fara vilse äfv. bild. från det rätta; (om kreatur)
gå (löpa) bort från egaren; poet. slingra sig

à: fate, l: far, å: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, 4: lier, 1: fine, 1: fin, {: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free