Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - striated ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strike
>f< Mindre brukligt. 1399 † Föråldradt.
stringy-bark
~ted, -l’ated, pp.; a. se föreg.; ~ rocks,
geoi. bärg ei. klippor med glacialrefflor.
~tion, -a’sjiin, s. reffling; randning.
/Nature, -i’atur, s. anordning af reffling.
Strick, strik, s. tekn. linknippa lagom bred att
bilda band (å linbandsmaskin). ~6n, -n, pp. †
(af strike) slagen, drabbad etc., jfr d. o.; a.
struken om mål; jagt. o. mil. träffad af skott
(sårad cl. fäld, fallen); slagen, full om
timme; i sms. (an)gl’ipen, betagen af lust för
ngt (jfr stagese vid. ex.; (well) ~ in age
(ei. years), bibi. åldrig; a large portion of
the English soldiers were so ~ as to be
helpless, ... voro så svårt sårade att de
ej kunde hjälpa (förflytta) sig själfva. ~Ie,
-1, s. (äfv. ~ler, -ur, prov.) strykspån för liar;
skäkta, skäkteträ rör lin o. d.; tekn.
strykträ äfv. vid mätning, strykskifva; (stryk)mall.
Strict, strikt, a. hårdt åtdragen, spänd,
stram i eg. bet. †; noggrann, sträng i aiim.
(in, i, t. ex. seder; with, med); strängt
begränsad, noga bestämd, inskränkt; to be
för att vara noga, äfv. noga uttryckt
ei. strängt taget; in a ~ sense, in ~er
(ei. the ~est) sense, i inskränkt (ei.
egentlig) bemärkelse, i inskränktare
(strängare) (i strängaste) bemärkelse; to keep
a rxj watch, hålla noggrann vakt (cl.
uppsigt), strängt bevaka ngn (ei. ngt). ~ly,
-li, ad. strängt (t. ex. kept: efterhållen);
strängeligen (tillsäga etc.); noga (taget); ~
speaking, to speak strängt (noga)
taget, noggrant uttryckt; äfv. i egentlig
mening. ~neSS, -nes, s. fasthet
(åtdragning), spänning †; noggrannhet,
stränghet; in (all) ~ (of law), strängt taget,
efter lagens strängaste bokstaf, ^ure,
-ur, -jur, s. kritisk anmärkning,
»gliring», »släng»; med.förträngning, striktur.
~-ured, -urd, -jurd, a. förträngd (duct
etc.); behäftad med striktur.
Strid, strid, pp. † (äfv. † imp.) af stride; s.
prov. stridt ställe, gråda (trång fors mellan höga
stränder), ^udetl, -n, pp. af Stride, ^dle, -1,
vn. skoti. se straddle.
Stride, strid, s. långt (stolt) steg äfv. ss. mått;
biid. stort framsteg (toioards, mot, jfr ex.);
vn. (imp. Strode, strod, Strid †, strid;
pp. stridden, stridn, strid †) gå med
långa steg, skrida, klifva; skrefva, spärra
ut benen; va. Poet. klifva öfver; se †
bestride; to make (el. i eg. bet. äfv. take) great
n»s, gå framåt med stora steg äfv. biid. :
göra stora framsteg; he took tioo yards
at each han tog ... i hvart steg; a
horse of such ~ and power that ..., en
häst som tog så långa steg (hade en så
vägvinnande skridt) ...; to advance with
raxrid toioards (honours, ruin etc.) gå
med stora steg mot... (ei. ... till mötes);
~ away, aflägsna sig med stora steg; ^
ont, taga ut stegen.
Strident, stri’dent, a. skärande ljud, gäll;
gnisslande, hvinande.
Striding, stri’ding, prt. af stride; s.
klifvande. -li, ad. med långa steg; med
utspärrade ben.
Stridor )j<, lat., stri’dor, s. skärande ljud.
Stridulate strid’iilat, vn. gnissla, knarra
(om vissa insekter). stridulation, -là sjun, 5.
(jfr föreg.) knarr. StridlllOUS, -lus, a. se
strident.
Strife, strif, s. (jfr sträfvan) täflan, äflan (äfv.
världens i allm., jfr ex.); Strid, Stridighet,
tvist, missämja (between, mellan; with,
med); to be at n» with, ligga i strid med;
he lived in the thick of han lefde
midt i stora världens äflan (i hetaste
kampen för tillvaron).
Strig, strig, s. stjälk, stängel. ~a, iat.,stri’gå,
s. (pl. -gæ, -dje) s. byg. koionn-refflor,
kan-nelering; bot. borsthår.
strigil, stridj’ii, s. rom. antik, badskrapa;
frot-teringsborste.
strigose, strl’gos, strigous, -gus, a. bot.
borsthårig.
Strike, strik, va. (imp. Struck, struk; pp.
struck, stricken †, strik’n) slå ett siag, en
person, eld, mynt, rot etc. (jfr ex.), äfv. (om ur)
timmar (äfv. biid., t. ex. the mind ivith
astonishment; jfr vid. nedan); slå på el. mot;
slå till, tillfoga ngn, ett slag; (om åskan) slå
ned i (ei. på); stöta (äfv. ngt i ngt), träffa
i flere bet.; påträffa, äfv. Uppnå; anslå sträng,
ton etc., äfv. biid. : göra (starkt) intryck
på, gripa biid., frappera, äfv. göra bestört
(: ~ aghast), förvåna, öfverraska; hamra,
smida metaller; inprägla bild.; injaga, jfr ex.;
stöta mot (ei. på), sjö. törnå på; stöta på,
påträffa (särsk. vid gräfning el. jordborrning:
malmådra etc., jfr ex.); Stryka (i eg. bet. med handen
etc. †) (t. ex. säd vid mätning el. ett mått), särsk.
sjö. (äfv. fira) segel, stång, flagg (jfr ex.);
llt-stryka ett namn, ngn (from a list, jfr ~ o/f) j
nedtaga tält etc. (jfr föreg, sjö.), taga in;
fälla ned (t. ex. carriage-steps); nedstöta,
dräpa; drabba; bibi. tukta, straffa; (med
»ett slag», hastigt) frambringa, orsaka,
förvandla till, göra (med adj. ss. fyllnad, jfr
ned. ex.); fortplanta genom sticklingar;
(upp)draga en linie, upprita en figur;
uppgöra, (af)sluta fördrag, köp etc. (jfr ex.), hand.
räkenskaper : balancera (jfr balance med ex.);
tekn. slå (tappa) sockersaft på kylaren;
tappa † fat; vn. slå äfv. om klockor : ljuda;
stöta (against, mot; o»,-på, äfv. : träffa);
stöta (at, efter), hugga (äfv. om en orm),
slå, slåss, fäkta (i allm. bruka handvapen) ;
è: note, å: do, è: nor, 6: not, à: tube, hi tub, å: bull, th; thing, db: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
