Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - strike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strike
stryka från listan på advokater berättigade
att fora talan för domstol (: »förklara ovärdig
att föra andras talan»); — on, anslå, träffa;
— out, (va.) slå (så att ngt kommer) Ut; genom
slag framkalla, slå (sparks; fire with
a steel); stryka ut, utplåna; hitta på,
komma upp med, finna (på) (something
new, a new plan etc., jfr vid. ex.); (vn.)
plötsligen taga en riktning, sätta i väg;
göra en utflygt från egentliga kosan, göra en
afstickare; sträcka ut (simtagen) (for,
till, för att nå; äfv. aiim. begifva sig till,
söka uppnå); is. boxning slå ut slaget
(hugga ut hugget, stöta ut stöten) rätt
ut; störta sig (bryta ut) äfv. biid. (into, i,
t. ex. irregularities); sväfva ut; utveckla
sig raskt; — out for one’s self, bana sig
sin egen väg; — out a new path (a new
line) (for one’s self), bryta (sig) en ny
bana (gå sin egen väg); — through, slå
hål på, genombryta; gå öfver; — up,
(va.) slå (så att det kommer) Upp; göra Upp
eld; stämma upp, spela upp (a tune, a
waltz etc.; se äfv. ex. under march)) röra
trumman (— up the drum! mil. slå!); uppgöra,
ingå, (af)sluta (a bargain; friendship
etc.); (vn.) (absolute) Spela upp; slå (jfr ex.
under va.)) — upon, göra intryck på; —
of day † ei. P, dagbräckning; the first —,
första slaget; utslaget i båiispei; by the
—, i struket mått; the (work)men on —,
de strejkande (arbetarna), deltagarna i
strejken; to go out on —, strejka. —
-block, s. snick, stöthyfvel, kort
foghyf-vel. —-hand, s. strejkande arbetare. —r,
-år, s. ngn ei. ngt som slår, stöter etc.,
släggare (grofsmeds biträde); slagskämpe,
våldsverkare, röfvare, grälmakare †;
har-punerare; harpun; i båiispei slagman;
strejkare; tekn. ett slags ånghammare;
slagfjäder el. -Stift i bösslås; bild. ngt SOlll göl*
(ett plötsligt, våldsamt) intryck.
Striking, stri’king, prt.; a. slående,
träffande, »frappant», påfallande likhet,
kontrast etc.; anslående; öfverraskande, som
gör starkt intryck, äfv. »bjärt»; s. slående
äfv. ett urs; hamrande, släggande; snick.
hyfling med simshyfvel; växters
fortplantande medels afläggare ei. sticklingar;
byg. borttagande af skålning (»hvalfs
luftande»); fartygs påstötning; strejkande.
—-clock, s. slag ur. —-distance, s. torPedoS
o. d. slag vidd. —-knife, s. garf. sträckjärn
(sliktknif). —-machine, s. sliktmaskin;
biecksi. etc. uppdragningsmaskin (: —-up
-press), —-part, s. slagverk i ur. —-plate,
s. slutbleck i lås. —-watch, s. slagur,
re-p eter ur. —-wheel, s. siagsKiiva i ur. —
-WOrk, s. slagverk i ur. ~ly, -li, ad.
stringy-bark
på ett slående (träffande, »frappant»,
påfallande) sätt.
strikle, se strickle.
String, String, S. sträng på båge, på
stränginstru-ment etc.; tåt, Snöre, snodd, band att biuda
fast med; dragband (jfr running —); snöre
ei. d. (of med ngt därpå uppträdt); knippa
(of fish, of onions etc.); lång tunn, smal rad
(of houses; of men etc.); aiim. biid. kedja,
följd; fiber, tåga; sena; gruf. smal
utgrening af en malm gång; byg. so —-course;
bot. ryggsträng på baljor; skeppsb.
balkvä-gare, bjälkväg; bild. (ordspr. jfr ex.) utväg;
spelt. biij. poängsumma )}C; biij. tekande om
utspelet; pl. mus. sträng(stråk)instrument i
en orkester; va. (imp. o. pp. Stmng, strung);
stränga, förse med sträng(ar) (snodd
etc.); uppträda (hänga upp) (into, på
ett snöre); poet. stämma ett stränginstrument;
sträcka; poet. spänna nerverna; taga bort
ryggsträngen från, »snoppa» bönor; si.
my-stifiera, narra; vn. biij. teka; stryka på
(med along), gå på och spela fiol o. d.,
afv. aiim. Am. P dra’ på; — of beads,
pärlband; a second —, en andra utväg is. sport:
en andra häst anmäld för täflan; to
have two —s to one’s boio, hafva flere
utvägar, flere medel för att nå sitt
syfte; — up, binda upp, hänga upp. —
-band, s. musikkår med
stränginstrument. –beans, s. pl. se French beans. —
-board, S. se bridge-board. —-COlirse, 5. byg.
bandlist, framstående murlist (rullskikt). —
-halt, s. veter. tuppspatt. —-instrument,
s. stränginstrument. —-piece, s.
långbjälke, långsyll; golfsyll; under(s)lag i
bro etc., brovase; bjälke (bildande tak)
under en trappa, —-plate, s.
stämnagel-skifva i piano. —-test, s. tekn. trådprof. —
-wall, s. byg. vederlagsmur för en trappa.
—-WOOd, s. bot. Acalypha rubra, —ed, -d,
(eg. pp. af string) a. strängad; försedd
med strängar, sträng-instrument.
Stringency, strin’djensi, s. bindande
beskaffenhet, ovilkorlighet,
eftertrycklighet, jfr följ. a.; hårdt (be)tryck, tryckt
tillstånd (t. ex. of the money-market),
knapphet. Stringent, -djent, a. bindande,
ovilkorligen) kräfvande, fordrande;
eftertrycklig, sträng.
Stringer, string’ur, s. en som påsätter
sträng(ar); byg. bindbjälke (jfr string, sms.);
jarnv. längdsyll; skeppsb. balkvägare.
stringiness, string’ines, s. egenskap att
vara trådig, fibrös, jfr foij. a.
Stringy, string’?, a. fibrös, trådig; som kan
dragas ut i trådar, seg (om vätska); senig
till kroppsbyggnad >}C —-bark, S. bot. (barken
af) Eucalyptus robusta (ett austral träd).
>f< Mindre brukligt. 1401 † Föråldradt.
è: note, å: do, è: nor, 6: not, à: tube, hi tub, å: bull, th; thing, db: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
