Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - struggle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Éuperstitioüs
F Talspråk. 1404 P Lågt språk.
supplement
system already received, den nya lagen
hade att kämpa mot ett redan antaget
system; ~ for liberty, kämpa för
friheten; ~ for power, äfv. kämpa om
(täfla att vinna) makten; ~ on, fortsätta
kampen; arbeta sig vidare fram; »vi OUt
of .. arbeta sig lir svårigheter etc.; ~
through, arbeta sig fram (bana sig väg)
genom; <v,through the winter, kämpa
(streta) sig vintern fram; ~ up to a
position, arbeta sig upp till ...; ~ with
adversity, kämpa med motgången; I could
with a little P, jag håller till godo med
litet, en munsbit (snaps etc.) kunde inte
skada; the o» for existence, kampen för
tillvaron; a ~ for life and death, en
kamp på lif och död; to make a ~ to,
göra en ansträngning att få ei. komma till.
-ur, s. en som sträfvar, kämpar etc.
Struggling, -?ng, prt.; s. kämpande etc.
Strum, strum, vn. (o. va., t. ex. a march; a
person to sleep etc.) F slamra, »trumma»,
»hamra> på ett piano ei. d., klinka.
Struma, lat., stro’ma, s. med. struma,
skrofulos svullnad; bot. uppsvällning, valk.
Strumming, strum’ing, prt.; s. hackande,
klinkande.
strumose, stro’mös, strumous, -mus, a. med.
skrofulos, jfr struma; bot. med
uppsvallningar.
strumpet, striWpët, s. skök a; a. i sms.
skökolik; falsk, fal.
Strung, strung, imp. o. pp. af string; his
nerves were highly han(s nervsystem)
var i (ett tillstånd af) stark spänning.
Strunt, strunt, 1. vn. skoti. se strut.
Strunt, strunt, 2. s. skoti. spritdryck; dåligt
lynne, »fnurra».
struntain, strun’tin, s. ett slags groft ylle(kant-)
band.
Strut, strut, vn. strutta, kråma sig, gå
pösande (stolt som en tupp); svälla, pösa )((;
s. struttande, pösande (kråmande) gång
el. hållning; byg. snedsträfva; spännande
tvärbjälke, spännsträfva; maskin, sträfva,
stag. ~ter, -ur, s. en som går struttande,
som kråmar sig. ~ting, -ing, prt.; s.
struttande, kråmande; stagning, stöttning
med sträfvor; sträfvor kollekt., särsk.
snedstöttor mellan två bjälkar hållande dem
isär. ~ting-beam, s. spännbjälke, jfr
collar-beam. ~ting-frame, s. byg.
spänn-verk, -stol. ~ting-piece, s. spännbjälke,
-sträfva, jfr straining-piece.
Strychnia, strik’nia, s. kem.stryknin.
StrVCh-niC, -nik, a. af föreg. strychnina, -m’nå,
strychnine, -nin, 5. kem. stryknin.
Stub, stub, s. stubbe af mindre träd: block,
kloss †; ngt kort o. tjockt: stump; gammal
hästskosöm; kort o. tjock spik med bredt
hufvud (äfv. ~-nail); va. uppgräfva med
roten (äfv. ~ up)-, Am. stöta tårna mot en
stubbe ei. d. ~-axle, s. vagnsaxelända
(särsk. vidfästad). ~-faCed, a. P kopp ärrig.
~-iron, s. järn af gammal hästskosöm.
^-mortise, s. snick. tapphål som ej går
igenom arbetsstycket. ~-short, ~-Shot,
s. oarbetad ända af arbetsstycke (t. ex. af
ngt svarfvadt) ei. osågad del af en planka.
timm. fot-tapp. ~-twist, s.
gevärstiiiv. bandrör (»canon-à-ruban»).
bed, -d, a. stympad, stubbad, kort och
tjock; grof, okänslig. ^bedneSS,
-bèd-nès, s. egenskap att vara kort och tjcck,
stubbighet. "wbineSS, -inës, s. se föreg.;
egenskap att vara full af stubbar,
stubble, stub’l, s. stubb
på åkern; <"v» it. r
håll käften! ~-fed, som gått på bete
på stubbåker. ~-field, s. stubbgärde,
-åker. ~-rake, s. stubbräfsa. ~d, -d, a.
betäckt med stubb. Stubbly, -i,
a. se föreg.;
lik stubb på en åker, stubbig, kort och
styf (hair, beard).
stubborn, stub’urn, a. oböjlig, fast; envis,
halsstarrig, hårdnackad (äfv. om strid,
försvar etc.); styfsint; tredsk, motspänstig;
styf, stel >}< om hållning o. d.;
svårhandter-lig, »omöjlig»; bärg. hårdsmält, nödsatt.
~neSS, -ës, s. envishet; motspänstighet,
jfr föreg. a.
Stubby, stub’i, a. full af stubbar; kort och
tjock ei. styf, stubbig, borstig.
StUCCO, it. Stuk’6, S. byg. Stuck
(gipsmurbruk); stuckatur(arbete, gipsornamenter:
~-W0rk); va. bekläda med stuck, gipsa.
~man, S. gipsgubbe. <x/er, -år, s.
stuck-arbetare, gipsare.
Stuck, stuk, (imp. o.) pp. (af stick)
(genom-ei. upp)stucken; a. si. pank; »stäld»,
kuggad; 1 am oj for words, jag kan ej finna
ord(en); to be ~ for an article F, fastna
för en vara, ^-moulding, s. snick. gesims,
listornament utarbetadt i själfva stommens
trävirke. ~-0n, a. (jfr föreg.) utarbetad i
själfva trävirket. ~-up, a. F biid.
uppblåst, »prisnosig», »på sin kant», som
»sätter näsan i vädret», som primär sig
(about, öfver), (is. penning)dryg.
stuckle, stuk’i,
prov. se Stook.
Stud, stud, 1. s. stuteri, äfv. depot ei.
besättning (uppsättning) af (afvels)hästar.
~-b00k, s. stuteribok, bok innehållande
(ras)hästars (ei. -kreaturs) genealogier, ’x,
-horse, 5. stuterihäst, afvelsdjur (af
häst-si ägtet, is.) hingst, beskällare.
Stud, stud, 2. s. stötta (byg. jfr quarter,
upright); stift i gevärslås etc., dubb, tapp;
bult, nagel (äfv. so ~-bolt); beslags-
Å: fate, k: far, å: fall, k: fat, å: fast, è: mete, ë: met, I: her, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
