- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1405

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strike

>f< Mindre brukligt. 1405 † Föråldradt.

stringy-bark

spik, tenlika (: ~-nail); fasthållande
knapp, lös skjortknapp, dubbelknapp för

röck etc.; 1’OCkhållare (af två hoplänkade
knappar); länkstolpe; liten pappershållare som
stickes genom papperet; VCl. besätta (eg. med
studs), pryda, smycka äfv. bild.; späcka

med kanoner etc. mask. sjö. bult

gängad i båda ändar, pinnbult, ställbult.
~-WOrk, s. byg. fackverk, vägg af
trästomme med fyllnad af sten etc., mur
mellan stöttor. ~ded, -ed, (imp. o.) pp.
besatt, beströdd (with, med), ^ding,
prt.; s. stöttor etc. kollekt; material för
stöttor; beslag. ^ding-Sail, s. sjö.
ledsegel; ~ boom, ~ yard, ledsegelsspira.

student,

stu’dent, s. studerande (afv. om ung
kvinna : female student; elev äfv. vid
tillämpningsskolor, konstakademier etc.; en SOm

studerar ei. en som älskar studier;
forskare (t. ex. of history, i historien); close
(hard) flitig studerande; trägen
forskare; the of an academy,
studerandena vid en akademi, ^stlip, -sjip, s.
egenskap att vara student etc.; travelling
resestipendium.

Studied, stud’id, pp. studerad; a. studerad
(i alia bet. :) lärd, bevandrad; öfvertänkt,
öfverlagd, utstuderad (t. ex. förolämpning).
~ly, -li, ad. öfverlagdt.

Studio, it., stu’dlè, S. konst, studio, målares el.
bildhuggares atelier.

studious, stu’dius, a. flitig i studier, fallen
för studier ei. forskning; fallen för ei.
egnande sig åt betraktelser, »tänkande»;
egnad åt studier; poet. lämplig för
studier ei. betraktelser; ifrig (to, att),
sträfvande (of, efter), vinnläggande sig (of,
om); (med of) uppmärksam (på)>j<;
studerad, öfverlagd )|<; to be ~ of beflita
sig om; ~ pursuits, bokliga
sysselsättningar, studier; ** years, studieår, -tid.
~ly, -li, ad. med ei. under studier; med
ifver, flitigt; med flit (afsigt); he ~
avoids ..., han undviker med flit
(afsigtligt) ...; they were ~ engaged, äfv. de
voro sysselsatta med studier. ~neSS,
-nes, s. flit (i studier); fallenhet ei. lust
för studier ei. för betraktelser; ifver.
Study, stud’i, s. (pl. -dies, -z) studium,
studerande; forskning; vetenskapsfack;
eftertänkande; tankearbete; djupa
tankar; bemödande; (med ett adj.) en SOm
(in)studerar ngt (en roll etc.);
studerkammare; konst, studie, etyd; vn. studera;
va. studera; undersöka, forska i,
utforska; öfvertänka; inlära (t. ex. a speech);
sträfva för, vara nitisk för (t. ex. one’s
interests); vinnlägga sig’ (to, om att);
brown grubbleri; to make it one’s ~

to (iuflu.), göra till sin uppgift att, bemöda
sig om ei. sträfva att, vinnlägga sig om
att; ~ for a physician, studera till
läkare; ~ under a person, vara ngns
lärjunge. ’v/ing, -ing, prt.; s. studerande,
forskning.

Stuff, stuf, s. stoff, materia, ämne; gods;
saker (möbler, husgeråd) (nästan †); (ylle-)
tyg: medicin, drog, mixtur; smörja (äfv.
bild.), särsk. lädersmörja af fisktran o. talg, el.
sjö. smörja för master etc.; mur. tunt (kalk- el.
gips)bruk; timm. snick. bräder, virke; gruf.
bortskrädt, ofyndigt gråbärg; papperstiiiv.
pappersmassa, (hel)tyg; biid. dumt tyg,
strunt, snack, prat; si. pengar; va. (full-)
stoppa, -proppa; (upp)stoppa dynor, möbler,
fåglar etc.; vaddera; stoppa (in, ihop etc.), packa;
späcka; tillstoppa, -täppa; fylla äfv. kokk.;
fnllproppa med kunskaper, nyheter etc., Smäcka
i ngn lögner el. groft smicker; VU. proppa sig
full med mat (äfv. reflex.); ~ and nonsense!
bara dumt prat! to talk afv. prata
bredvid munnen; ~ the ballot-box, Am.
fylla valurnan med falska röstsedlar; ~
tvith lies, ljuga ngn full. ~-CheSt, S. tekn.
blandningsreservoar för pappersmassa
(heltyg), /v-engine, s.
pappersmassmal-ningsmaskin (-kvarn), ^-gown, s.
klädning (etc. jfr gown) af ylletyg; ylletalar
(ämbetsdrägt rör en barrister); barrister som
ej är berättigad att bära silk gowil (äfv. ~

-gownsman). ~-hat, s. grof filthatt. ~

-Stone, s. min. ett slags kornig kalksten. ~
-vat, s. papperstiiiv. formkar. ~ed, -t, pp.;
a. äfv. nästäpt. ~er, -ur, s. en som stoppar
etc.; djur- etc. uppstoppare; korfstoppare;
stoppnings- ei. packningsmaskin; Am. en
som lägger falska röstsedlar i en
valurna. finess, -lnès, s. kvafhet, täpthet;
Skoti. mod, käckhet; Am. vresighet,
hals-starrighet. ^ing,-Ing,prt.; s. stoppande;
Stoppning; fyllning (äfv. konkret, t. ex. kokk.),
inkråm; inlaga i cigarr; garf. lädersmörja.
~ing-box, s. ångm. packdosa. ~ing-coat,
s. bolstervar(styg). ~y, a. täpt, kvaf
(air, room etc.); Skoti. modig, beslutsam;
Am. envis o. tvär, vresig.

stull, stul, s. gruf. förtimring er plank,
uppehållande utskrädd sten.

Stulm, stulm, S. gruf. stoll.

Stulp(e), stulp, S. † el. lok. stolpe.

stultifier, stårtifiur, 5. en som gör dum etc.

Stultify, stul’tifi, va. göra dum, göra till
narr; förfäa; göra värdelös, göra om
intet; jur. bevisa vara vansinnig; ^ one’s
self, motsäga sig själf, tvetala sig; F
dumma sig.
Stultiloquence, stultil’èkwèns, s. dåraktigt,

dumt prat. Stultiloquent, -kwënt, a. som

è: note, å: do, è: nor, 6: not, à: tube, hi tub, å: bull, th; thing, db: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free