Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stupify ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stupify
t Mindre brukligt. l40t † Föråldradt.
Stupify †, stu’pifi, se stupefy.
Stuping, stu’ping, prt. &t stupe; s. baddning.
Stupor, lat., stu’pér, s. bedöfning; dvala;
(själs)slöhet, likgiltighet.
StupOSe, stu’pos, a. bot. liknande blånor,
hopfiltad, tågig.
Stuprate †, stu’prat, va. våldföra, skända.
Stupration, -pra’sjun, s. våldtägt.
Stup-rum, lat., -pråm, s. våldtägt †; jur.
otill-lätet könsumgänge.
sturdied, ste’rdid, a. behäftad med
kring-sjuka (jfr sturdy).
sturdily, ste’rdili, ad. af föij a. sturdiness,
-dmès, s. styrka, (hand)fasthet;
envishet, trots, jfr föij. a. Sturdy, -di, (1.) a.
dugtig, stark, kraftig; handfast; härdig;
ihärdig, uthållig; dristig, morsk;
egensinnig, hårdnackad, djärf (och grof),
fräck †.
sturdy, Ste’l-di, (2.) 5. voter, (blåsmask
verkande) kringsjuka bos får; bot. dårrepe
(Lo-lium temulentum).
Sturgeon, ste’rdjun, s. zool. stör (Acipenser
sturio m. 11. arter).
sturionian, sturio’nian, s. zool. fisk af
störarnas familj.
sturk, se stirIc.
Stutter, stut’ur, vn. stamma; va.
framstamma (oftast med out)-, s. stamning; se †
äfv. föij. ~er, -ur, s. en som stammar.
~ing, -ing, prt.; s. stammande, singly,
-ingii, ad. stammande, med stamning.
Sty, sti, 3. s. (svin)stia äfv. biid. : eländigt,
smutsigt »hål» ei. liderligt näste; va.
sätta på stia.
Sty, sti, 2. vn. poet. stiga i höjden.
Sty (äfv, ~e), sti, 3. s. med. Vagel på ögat.
~an †, -ån, s. dets.
Stygian, stidj’ian, a. stygisk, hörande till
Styx, till underjorden ei. helvetet; äldre
kem. frätande; ~ water †, skedvatten.
Stylar, sti’lur, a. hörande till (stiftet på en)
solvisare.
Style, stil, s. antik, stylus (griffel); säjare,
visare på solur; grafstickel, (ets)nål; kir.
sönd; stift äfv. bot.; konst, tidräkning, etc. stil;
uttryckssätt, »språk», »ton»;
framställningssätt, konst, manér, äfv. aiim.
förfaringssätt, ngns egendomliga sätt (t. ex. i
idrotts-öfningar); rådande smak, mod ; fason på varor,
kläders snitt; titel, benämning; va.
benämna, titulera, kalla; ~ of court, en
domstols (vanliga) förfaringssätt; a bad
(slipshod) ~ of writing, dåligt
(vårdslöst) skrif sätt, äfv. ett föga vårdadt språk;
she is bad ~ F, hon är ej af den goda
tonen; in ~ F, »i stil», »med smak»; elegant,
»comme il fant», »chic», i enlighet med
modets fordringar; pi-äktigt, på stor fot
{in fine ei. grand, great, high dressed
in their best klädda i sina bästa
toaletter; in the first ~ of fashion, på
hög-. sta modet; in good enligt med en god
smaks (stilens) fordringar; ofta sport, (in
splendid i »stil», på vackert sätt, med
vacker hållning; in the ~ of, äfv. i stil
med; in true på rätta sättet; efter
högsta modet (jfr in under the ~ of, under
firma ... ~-W0rt, s. bot. slägtet Stylidium.
~t, -et, s. stilett, mindre dolk; kir. sönd.
Styliform, -iform, a. stiftformig,
nå,lfor-mig. styline, -in, a. bot. stift-, stylish,
-isj, a. stilfull, smakfull; is. F »stilig»,
»i stil», på modet, fin, »gentil», elegant,
stylishness, -isjnès, s. stilfullhet;
stilighet; egenskap att vara på modet, elegans,
stylist, -ist, s. stilist, stylistic -Is’tik,
a. stilistisk; s. stilistik. Stylité, -it, s.
kyrkohist. pelarhelgon. Stylobate, -obåt, 5.
bvg. stylobat (fortlöpande fot för en rad af
kolonner). stylographic(al), -ogråfik(åi), a.
sty-lografisk, jfr föij. Stylography, -og’rafi, s.
stylografi. Styloid, -ojd, a. anat,
griffel-formig; byg. liknande små pelare. Sty
lo-meter, -om’etur, s. byg. instrument för
mätning af kolonner.
Styptic, stip’tik, a. (äfv. ~al)
sammandragande †; hämmande, tillbakahållande †;
med. blodstillande; s. blodstillande
medel. ~Ity, -tis’iti, s. blodstillande
egenskap.
Styracine, sti’rasin, s. kem. styracin (krystai-
liniskt hartsartadt ämne i styrax). StyraX, lat.,
-raks, s. bot. se storax.
Stythe, stidh, s. gruf. den kväfvande lukten
efter en explosion af grufgas (choke
-damp).
Stythy, se stithy.
Suability, süåbil’iti, s. jur. egenskap att
kunna blifva föremål för rättegång.
suable, su’åbl, a. som kan bli föremål för
rättegång, anhänglig; som kan lagsökas,
stämmas.
suant (-ent), sii’ant (-ënt), a. Am. jämn,
jämt utbredd Öfver en yta. ~ly, -ll, ad.
jämt, lugnt, sakta,
suasible swå’zibl, suasion, swå’zjun, etc.,
se pers...
suave, swåv, a. ljuf, blid, behaglig (i)
sätt etc.
suavify, swav’ifi, va. göra tillgänglig, vänlig.
Suavity, swav’iti, s. sötma †; ljufhet;
behag äfv. : ngt behagligt; vänlighet.
SUb-, lat., sub, prefix under- (uttrycker ngt lägre
i rum, i egenskap, grad, rang etc.; särsk. kem.
Öfverskott af en atom af det positiva elementet i en
förening), ofta : något, i någon mån ...,
nästan ___; s. al. (förk. ar subordinate) sub-
à: note, è: do, 6: nor, 6: not, i: tube, tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
