Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sweeping-mill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sweeping-mill
F Talspråk. 1440 P Lågt språk.
sweetly
-mill, åkerbr. kastmaskin, ^ing-tabie,
s. bärg. vaskhärd. -i, a. framsvepande,
framstrykande; väldigt utbredande sig;
»svansande»; böljande.
SWeet, Swèt, a. SÖt; angenäm i aiimht för hvarje
siime; välluktande; välklingande;
vacker; ljuf, behaglig; mild, blid, huld(rik),
älsklig; iron, »snygg», »skön»; färsk, frisk
(ej ankommen [härsk etc.l, ej salt, ej sur); dyl’,
kär; F betagen, smått förälskad (upon, i);
ad. (lukta, smaka) godt; sött, mildt, ljuft;
s. sötma; ngt sött is. pl. : sötsaker; söt
saft; sött vin; vällukt; ngt ljuft,
behaglighet, ofta pl. : behag, nöjen, njutningar;
(ss. smekord) älskling (t. ex. my ; XI coal,
svafvelfria stenkol; ~ herbs, färska
grönsaker; kryddgårdsväxter; ~ stuff, F
sötsaker, »klifs», »slisk»; ~ things, äfv.
artigheter, komplimanger; (to have a) ~ tooth,
smak för sötsaker (vara en läckergom);
~ water, (välsmakande, rent)
dricksvatten; it is ~ to die for one’s country, döden
för fosterlandet är ljuf; to be ~ upon F,
(jfr ofvan) äfv. »göra sig till för», »slå för»;
they are ~ upon each other, »det är (litet)
väl dem emellan»; between ~ and sour,
sötsur. ~apple, s. sötäpple; se vid. sop.
/v»-bag, s. kry d dp åse, luktpåse. bay, 5.
bot. äkta lager; Am. magnolia. ~-birCh, s.
bot. Am. B etui a nigra. ~-bitter, 5. se
bitter-sweety bot. ~bread, «?.- kalfbräss. ^briar,
s. bot. lnkttörne (Rosa rubiginosa, jfr äfv.
eglantine). ~-br00IT], s. bot. ljung (Erica),
^-calabash, S. bot. granadilla (vestindiskt
fruktträd, Passiflora maliformis).
^-Cala-mus, ~-Cane, s. Calamus aromaticus.
^-camomile, s. bot. romersk kamomill
(Anthemis nobilis). ^-centaury, se
sul-tan-flower. ~-chervil, s. bot. spansk
körf-vel (Myrrhis odorata). ~-Chestnilt, s.
bot. äkta kastanje (Castanea vesca). ~
■Cistus, s. bot. Cistus ladanum. ~-C0m,
S. en söt majsvarietet. ~-C0V6y, 5. bot.
Erodium moschatum. ~-fern, s. bot.
Lastrea fragrans; Am. Comptonia asple-
llifolia (en liten buske med välluktande bräkenlika
blad). ~-flag, s. bot. kalmus(rot) (Acorus
calamus). ~-gale, s. bot. pors (Myrica
Gale), ^-grass, s. bot. gröe (Glyceria).
~-gum, s. bot. storaxträd (Liquidambar).
~heart, s. käresta : fästman, fästmö,
älskare, älskarinna; bot. snarmåra (Galium
Aparine). ~-john(S), s. bot. borstnejlika
(Dianthus barbatus). ~-leaf, s. bot.
Sym-plocas tinctoria (en nordamerikansk buske).
~-marjoram, s. bot. mejram (Origanum
majorana). ~meat, s. mjuk konfekt, slisk,
(ofta pl.) namnam, sötsaker (svit o. d.); tekn.
fernissa för patentläder, ^-mountain, s.
sött malagavin. ~-nanCy, s. trädg. dubbel
narciss. ~-naphew, s. bot. åkerrofva,
rap-sat (Brassica Ëapus). ~-natlired, a.
godsint, mild, vänlig. ~-oil, s. matolja,
olivolja. ~-orange, s. apelsin. ~-osier, s.
bot. jolster(pil) (Salix pentandra). ~-pea,
s. bot. luktärt (Lathyrus odoratus). ~
-pOd, s. bot. johannisbröd(träd). ~-pot, s.
potpourri(kruka). ~-p0tat0e, s. bot. b at at
(Convolvulus batatas ei. Batatas edulis).
~-r00t, s. bot. lakritsrot (Glycyrrhiza).
~-rush,(jfr ^-cane) se <^>-flag. ~-scented,
a. välluktande; ~ grass, se spring-grass;
^ melilot, se trefoil; ~ reseda, se
mignonette; ~ shrub, bot. Calycanthus
floridus (buske från Carolina); ~ woodroof
bot. myskemadra (Asperula odorata). ~
-sedge, ~-seg, se ^-flag. ^-smelling, a.
välluktande, doftande.. ~-S0p, s. bot.
vestindiskt flaskträd o. dess frukt (Anona
squamosa). ^-sounding, a. välklingande, ljuf
att höra. ~-spokeil, a. som talar sött,
smickrande. ^-Sllltan, se sultan-flower.
~-tea, s. bladen af chinarot (Smiiax
giy-cyphylla) använda som blodrenande te.’ ~
-tempered, a. godsint, saktmodig,
vänlig, mild, blid till sinnes. ~-trefoil, s.
bot. blå honungsklöfver (Melilotus
cæ-rulea). violet, s. bot. luktviol (Yiola
odorata). ~-V0iced, a. med ljuf röst. ~
-water, s. sötvatten, färskt (ej salt)
vatten; ett slags söt drufva; a.
sötvattens-(man, sjöman). ~-Weed, S. bot. arter af
Scoparia o. Capraria. ~-william, s. bot.
trädg. rödglim (Silene Armeria); se vid. ~
-jolin, ^-willow, s. bot. se gale o. ~
-osier. ~-W00d, s. se bay; äfv. Persea
indica m. fi.; virke af Oreodaphne exal-
tata (ett träd på Jamaika). ~-W00d"bark, S.
lok. kaskarill. ~-W0rt, s. sötsmakande ört
i aiimht; brygg. vört. ~en, -n, va. göra
söt (välluktande etc.); försötma,
förljufva; förmildra; lindra möda, bekymmer;
bemantla; rena, göra frisk lurt, vatten, smör
etc., desinficiera (a room)-, konst, dämpa
dagrar †; göra mark v arm, fruktbar †; vn.
blifva söt (ljuf, behaglig etc.). ~ener,
-nur, s. ngn, ngt som gör söt (behaglig,
mild etc., jfr ofvan); sötningsmedel;
förljufvar, lindrare; P si. bedragare,
förförare; P si. en som dyrkar upp priset
vid en auktion, ^ening, -ning, prt.; s.
(jfr n»en) försötmande, förmildrande;
handling hvgnm ngt göres välluktande,
friskt etc.; sötningsmedel. ~ing, -ing, s.
sötäpple; älskling †. ~ish, -!sj, a.
sötaktig; svagt välluktande. ~ ishness,
-lsjnès, s. sötaktighet etc. ’vly, -li, ad.
sött; angenämt; ljuft, mildt, behagligt;
Å! fat o, K i far, å: fall, å: fat, k-. fast, i: mete, è: met, ber, 1: fine Is fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
