- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1463

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - taste ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter-suipimret

)jC Mindre brukligt. 1463 † Föråldradt.

testimony

... en smaksak, ... beror på, tycke
och smak; out of utan smak (i aiia bet.);
fadd, osmaklig; my mouth is out of
jag har tappat smaken; to one’s i
ngns smak; every one to his hvar
och en efter (ei. har) sin smak; salt to
(your) (tag) salt efter behag (t. ex. i
kokbok). -ëd, pp.; a. som har (en viss)
smak afv. biid.; well-ou, välsmakande. —
ful, -ful, a. smaklig; smakfull; begåfvad
med smak, estetisk(t anlagd); ^
gratification, tillfredsställande af smakens
fordringar, ^fulness, -fulnès, s.
smaklighet; smakfullhet. ^less, -lès, a.
smaklös; fadd afv. biid.; saknande smak (om
person). ’vlessness, -lësnès, s. smaklöshet,
faddhet; osmaklighet, brist på smak äfv.
biid. ~r, -ur, s. smakare; en som (först)
smakar på ngt; afprofvare (person); ost- etc.
prof vare; aptitsup †. tastily, -ill, ad.
smakfullt, jfr tasty, tasting, -ing, prt.; s.
smakande; smaksinne; pröfvande,
undersökning (t. ex. af timmer). taSty, -i, a.
F smaklig; i enlighet med (den rådande
el. goda) smakens fordringar, smakfull;
begåfvad med god smak; en som kläder
sig smakfullt, elegant (lady).
tat, tåt, (i.) s. ind. se pony; (2.) s. ind. tyg af
tågor at Corchorus olitorius; (3.) S. si. mest
i pl. trasor, lumpor; vn. samla lump; (4.)
P si. tärning; (5.) vn. se tätt; (6.) se under tit.
tata, ta’ta, 1. S. (i barnspr.) pappa,
tata, tata’, 2. interj. o. s. F »adé» (adjö),
täter, tå’tur, 5. P f. potato.
tatouay, tåt oà, s. zool. en art bälta (Dasypus
tatonay).

tatt, tåt, vn. slå (knyta) frivoliteter.
tatta, tåt’a, S. Ind. våt matta som upphänges
framför fönsteröppning o. d. för att svalka luften.

tatter, tat’&r, s. (oftast i pl.) trasa; va. † rifva
i trasor (numera blott i pp. :) ~ed, -d,
sönderrifven, trasig. ~demaliOn,-dèmå’ljun,
s. F trashank, slusk.
tatting, tat’ing, s. (1.) lumpsamlande; (2.)
frivolitetsarbete (-knytning, -slagning);
pl. trådspetsar, »frivoliteter». —Shuttle,
s. bindnål för frivoliteter.
tattle, tåt’i, vn. prata, sladdra; skvallra; s.
prat, skvaller, —basket, s. F
slammer-tacka. -ur, s. pratmakare (-kerska);
zool. en art Totanus. ~ry, -uri, s. prat,
slammer, tattling, -ing, prt.; a. pratsam,
sladderaktig, skvalleraktig,
tattoo, tåto’, 1. s. mil. tapto; vn. F trumma
med fingrarna ei. fötterna (äfv. to beat the
devil’s

tattOO, tåto’, 2. va. tatuera; s. tatuerad(e)
figur(er). ~ed, -d, pp. tatuerad, ^ing,

-fng, prt.; s. tatuering.

tatur, ta’tur, s. P f. potato.
taught, tåt, i. imp. 0. pp. af teach; a. inlärd
(i mots, till naturlig); the teacher and the
läraren och eleven; to be ~ by, äfv. taga
lärdomar af; låta säga sig af, lyda;
före-stafvas af ngn, säga efter ngn; he has been
»» music, han har fått undervisning i
musik (musikalisk underbyggnad); ive
are ~ German, äfv. vi läsa tyska (i skolan);
I have been ~ there, där har jag fått
min undervisning (... gått i skola),
taught, tåt, 2. a. hårdt åtdragen, spänd, is.
sjö. styf; wid. stram, sträng; biid. med
spända krafter (beredd p& hvad som kan komma);
to keep a ~ hand over,hålla kort (stramt,
strängt), hålla i tukt och förmaning,
taunt, tant, 1. a. sjö. (mycket ei. altför) hög

(om master). masted, a. högmastad.
taunt, tant, tant, 2. va. utfara mot, skälla på;
håna, smäda; s. skarpt tadel; smädelse,
hån, speord. ~er, -ur, s. en som ger
skarpa förebråelser; tadlare; lastare;
bespottare, hånare. ~ineSS, -ines, s.
tadelsjuka. ^ing, -ing, pvt., s. se taunt.
singly, -ingli, ad. hånande, med
smädelser.

taunto, jfr taunt, 1. o. ataunto.
taupie, tå’pi, s. skoti. enfaldig (»tåpig») flicka,
tauriform, tå’rif orm, a. lik en tjur.
taurin(e), ta’rin, s. kem. ett ämne i gallan,
taurine, tå’rin, a. hörande till slägtet Bos
(Lin. Taurus); hörande till ei. lik en tjur.
taurocol, ta’rikol, ~la, -’lå, s. lim af oxhud

(och affall vid oxslagt).
Taurus, (lat.: tjur) ta’rfts, S. astron. Oxen
(stjärnbild).

taut, se taught, 2. sjö.

tautog, tåto g’, 5. zool. amerikansk snultra

(Labrus americanus).
tautologic(al), tåtèléd’jik(åi), a.
tavtolo-gisk, onödigt omsägande; som har
afseende på en tavtologi; ~ echo, eko som
upprepar det samma flere gånger,
tautologize, –’édjiz, vn. nytja tavtologier.
tautology, –’6dji, s. tavtologi, omsäg-

ning, onödigt upprepande af det samma.

tautophonical, tåt6fon’ikåi, «. af föij.
tauto-phony, –’foni, s. upprepande af samma
ljud (ton).

tavern, tav’urn, s. värdshus, krog, källare;
Am. gästgifvaregård, hotell; the (TF
för New Inn Hall (Oxford), —haunter, s.
källar-(krog)kund, -stamkund,
kroglöpare. —keeper, s. värdshusvärd,
krö-gare; Am. hotellvärd. —man †, se de föreg,
sms. oj- politician, s. kannstöpare.
—poli-tiCS, s. pl. kannstöperi. ~er †, -ur, se ~
-keeper, —token, s. krogskylt; to
swal-loxo a ~ F, supa sig full (på krogen).

6: note, h: do, 6: nor, 6: not, i: tube, ft: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free