- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1482

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - thereabouts ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

thereabouts

F Talspråk. 1482 P Lågt språk.

Thibetan

gifter) så omkring (ungefär), nästan;
däröfver, med anledning däraf †; ten men
or oj, 10 man eller så ungefär. ~after,
ad. därefter. ~at, –’, ad. därpå, därvid;
därsammastädes; åt det hållet; däröfver
(angående detta), äfv. däråt; därmed, därvid.
~by, ad. därvid; där fram; därigenom;
jfr ex. under tale, 2. ~for, ad. för det,

därför. ~fore, (F thur’for), ad.
därföre, för den skull; altså. följaktligen;
we could not ~ (infin.), af den orsaken
(för den skull) kunde vi icke (det var
ingen orsak för oss att ...). ~from, ad.
därifrån, därutur. ad. däri; äfv. där-

under. ~int0, ad. dit in. ~0f, (-of), ad.
däraf, häraf; därom. ~0n, ad. därpå;
däröfver. ~0llt, ad. dämt; ut därifrån.
/x/tO, ad. därtill; dit. <vUndei°, ad.
därunder. ^unto, se Ojto. ^upon, ad. därpå;
strax därefter; därför, för den skull.
~with, ad. därmed, ^withal, ad.
därmed; därhos, därjämte; dessutom †.
<v/s, -z, smdr. af there is.

theriac, thè’riåk, s. teriak; motgift; a.
te-riak-, jfr följ. a. ~al, theri’akal, a.
medicinal-, läkande.

thermæ-, lat., thè’rmè, s. pl. varma
(mine-ral)källor, naturliga varma bad; antik. bjg.
»thermer» (badhus), thermal, -mål, a.
värme-; varm (om jordvärme, källor, mineralvatten

O. d.). thermic, -mik, a. (jfr föreg.) fys. värme- ;
"w lines, fys.geogr. isotermer; ~ ray,
värme-stråle; ~ unit, värmeenhet.

thermidor, thè’rmid6r, s. fr. hist, termidor

(elfte månaden i den republikanska kalendern :
19/7_17/8).

thermo -, gr., the’rmo, prefix i vetenskapl.
termer värme-. (Aum. Senare delen i flerstafvig
sms. behåller uttal o accent där ej annorlunda

är utsatt). b äro meter, s.
termobarometer (värme- o. lufttrycksniätare; el.:) ett slags
ebullioskop (barometer angifvande höjden örver
hafvet på grund af kokpunkten). ~-CUJTent,

-’–-, s. (elektrisk) ström beroende på
värme, ^-dynamic, a. termodynamisk,
^-dynamics, s. pl. termodynamik. ~
-electric, a. termoelektrisk (jfr föij. s.);
oj couple, o, pair, termoelektriskt
element. ^-electricity, 5. (gnm) värme-(
orsakad )elektricitet. ~gen, -djen, s.
värmeämne, värme is. i fråga om jordvärme, varma

källor o. d. ~graph, -graf, g.
själfregistrerande termometer. ~-lamp, s. fys.
värmelampa. ~logy, -morédji, s. värmelära.
smeter, -m6m’ètur, s. termometer;
register oj, self-registering oj, dets. scm
graph; vani. F maximi- och
minimitermo-meter. ~metric(al), a. termometer-
(hörande till en termometer el. verkstäld med termo-

meter, t. ex. observations), termometrisk,
^metrograph, s. maximi- och
minimi-termometer. ^-multiplier, s. fys.
termo-multiplikator (instrument), ^pile, s.
termo-elektriskt batteri såsom termometer.
/vSCOpe, -skèp, s. termoskop,
värmemätare is. för små värmeskilnader. ~Stat, -stat,

s. själfverkande värmeregulator.
~-ten-Sion, s. tekn. utsträckning med tillhjälp
af värme. ~tic(al), -mèt’ik(ål), a. värme-.
~tiCS, -mot’iks, s. pl. värmelära.
thesaurus, lat., thëså’rus, s. eg.
skattkammare); oftast biid. ordskatt, -förteckning,
-samling, lexikon, encyklopedi,
these, dhèz, demonstr. pron. (pl. af this, jfr
d. o.) desse, dessa; ~ are good horses,
detta är goda hästar; ali oj, äfv. alt det
där (nu nämda); I have not seen hirn oj
two years, jag har ej sett hnm på de
sista två åren (... nu på två års tid); in
oj days, i dessa dagar; nu för tiden, i
våra da’r; in oj practical times, i våra
praktiska tider; 1 saw him with oj eyes,
jag såg hnm med mina egna ögon.
thesicle †, the’sikl, s. liten (underordnad)
sats.

thesis, lat., gr., thè’sis, s. (pl. -ses, -sèz) tes,
sats; akademisk disputation; uppsats öfver
förelagdt ämne; kortare afhandling is. för vin
nande af akademisk grad el. d.; mus. metr. tesis,
nedslag (i den antika betydelsen ’. oaccentuerad
taktdel el. versfot), röstens sänkning; to
maintain a oj, offentligen försvara en tes (etc.);
aflägga disputationsprof, »disputera».
Thespian, thës’pian, a. tespislc, tragisk; ~

cart, Tespiskärra.
Thessalonians, thèsål6’nianz, s. pl. propr.;

the oj, bibi. tessalonikerna.
theurgic(al), thèè’rdjik(ål), a. teurgisk,
magisk. theurgist, -’-djist, 5. teurg,
magi-ker. theurgy, -’-dji, s. teurgi,
andebe-svärjning, (öfvernaturlig) magi.
thew †, thu, 1. s. (vani. i pl.) sed, sätt, vis.

theW, tllU, 2. S. (numera endast i pl.) poet. senor,

muskler, styrka, kraft, /vy, -i, a.
muskulös, senig, stark,
they, dhà, pers. pron. (3 pers. pl. i
subjektsform) de (äfv. ss. determin. pron.); ofta motsv.
svenskt man, jfr ex.; (who are these
gentlemen) (svar:) ~ are his sons, det är hans
söner; ~ dance, äfv. man dansar, där
dansas; ~ say, de (: folk, människorna)
säga, man säger; ~ who, de som. ~’d,
-d, sammandr. af they had ei. they would.
~’|l, -1, sammandr. af they will el. they shall.
~’re, -r, sammandr. af they are. ~’ve, -v,
sammandr. af they haVC.

Thibet, tib’et, –’, s.pr. Tibet; (t) s. tibet
(ylletyg). ~an, -ån, a. tibetansk; s. tibeta-

à; fate, å: far, A: fall, i: fat, å: fast, è: mete, è: met, I; her, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free