Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - thunder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thunder
% Mindre brukligt. 1499 † Föråldradt.
tic-dolour eux
gar, straffdomar); clap of jfr sms.; peal
of åskskräll, åskdunder; in a voice
of med tordönsstämma. ~-axe, 5.
forntida stenyxa. ~bolt,s. åskvigg (jfr stone);
(åsk)blixt äfv. biid.; åskslag; blixtstråle
(t. ex. of excommunication : bannstråle);
those of war, poet. krigets åskviggar;
it (the news) came (ei .fell) over me like a
... som ett åskslag. ~-Clap, s.
åskknall, åskslag äfv. biid. ~-ClOlid, s.
åskmoln. ~-dint, s. åskdunder, åskskräll. ~
-head, s. meteorol. stackmoln (»cumulus»).
~-peal, s. åskskräll. ~-pick, s. belemnit
(jfr finger-stone). ~-pr00f, a. skyddad
mot åskan. ~-rod >|C, se lightning-rod.
^-shower, s. åskskur. ~-St0ne, s.
åskvigg; F åsksten; vettsten (: belemnit [jfr
finger-stone] ei. forntida stenyxa). ~-StOrm,
S. åskväder, -by (storm med åska). ~-Strike
va. träffa med blixten (ei. biid. med
sina åskor), jfr följ. ~-Stl*UCk, a. träffad
af åskan; »såsom slagen af åskan»
(»tillintetgjord» af skräck ei. ytterst häpen). /%/
-tube, 5. blixtrör, jfr fulgurite. ~er, -ur, s.
dundrare, (om Jupiter) »dundergud*; en som
utslungar åskor, ^ing, -ing, prt.; a.
dundrande, dånande; si. väldig (jfr thumping),
»sjudundrande», »gräslig»; s. (åsk)dunder.
o-OUS -üs, a. is. poet. dundrande, åslclik.
)j<, -i, a. full af åska, åsk- (■weather).
thunny, thun’i, se tunny.
thurible, thu’ribl, s. rökelsekar.
thurifer, thu’rifår, s. rökelsekar-bärare.
OUS, -rif’urus, a. rökelseframbringande;
bärande rökelse, thurification, -fika’sjun,
s. rökning med rökelse, brännande af
rökelse.
th ur I, the rl, s. gruf. genomslag, kort tvärort
(-gång), kommunikationsort mellan rum
(orter o. d.) i en grufva; längre stoll i en kolgrufva ;
vn. bryta sig in i gamla arbetsrum.
Thursday, thë’rzdå,s. torsdag; Holy
Kristi himmelsfärdsdag; ~ before Easter,
Maundy skärtorsdag; on om
torsdag; i torsdags,
thus, lat,, thus, 1. 5. rökelse(kåda), virak.
thus, dhus, 2. ad. sålunda, så, på det
sättet, på detta (följande) sätt; altså; så
till vida, så pass (F framför adj. el. adv.
i st. f. so); f^i far, så till vida; äfv. hittills,
hittilldags, ännu; ~ much, så pass
mycket; så till vida; I know ^ much, så
mycket vet jag (om den saken : hvad jag vet
är det); ~ much concerning, så mycket
(: detta) om . .. (: detta är hvad som kan sägas
om, ei : så var det med ...).
thuya, thii’ja, s. bot. tu ja, lifstråd (Thuya),
thwack, thwak, va. klå, slå, dunka, smälla
på, cULllga (med ngt tjockt cl. platt tillbygge) ;
daska, smaska till; s. slag, dask, rapp,
smäll. ~er, -ur, s. ngn ei. ngt som slår etc.
thwaite, thwåt, s. (1.) se twaite; (2.) prov.
rödjning, nyodling i skogeu.
thwart, thwart, a.; ad. † tvärs (öfver, för);
va. gå tvärs öfver (igenom), genomkorsat;
biid. korsa (t. ex. schemes, planer); sätta
sig på tvären mot, hindra; vn. † vara i
vägen ei. (komma, lägga sig) på tvären
(with, för, mot : strida mot, hindra); s.
sjö. toft, roddarbänk; ivhen he was
när han icke fick sin vilja fram. ~-shipS,
ad. tvärskepps. ~er, -ur, s. ngn ei. ngt
som sätter sig på tvären etc.; veter. ett slags
kringsjuka. ~ing, -ing, prt.; a.; s.
hindrande, ställande sig på tvären;
motspänstighet; äfv. motighet )j(. ~ingly,
-ingli, ad. på tvären, tvärsemot. ~n6SS,
-nes, s. egenskap att vara tvärsemot äfv.
>J< bild.; motighet.
thy, dhi, (obetonadt: dhl) p0SS. pron. (förenad
form) din, ditt, dina (i sjäifst. form thine);
(71)~ kingdom come, tillkomme Ditt
rike.
thyine-wood, thl’mwild, S. ett dyrbart träslag
(nämdt i Uppb. XVIII, 12) sannolikt af Callitris
quadrivalvis.
thyme, tim, s. bot. timjan (Thymus);
common T. vulgaris; ivild backtimjan
(T. Serpyllum). thymy, -i, a. rik på
timjan; doftande af timjan; välluktande.
thyroid, thi’rojd, a. naturv. sköldformig, -lik;
»v cartilage, sköldbrosk (Adamsäpple); ~
gland, sköldkörtel vid luftstrupen. <x/eal,
-’èål, a. anat. sköldbrosk-, sköldkörtel-.
thyrse, thfrs, se thyrsus, thyrsoid(al), -ojd
(-’ål), a. lik en thyrsus. thyrSUS, lat., gr.,
-US, 5. antik, tyrsus, Bakkos’ med vinrankor o.
murgrön omlindade staf; bot. tät blomvippa,
thyself, dhisëlf’, dhisëlf, pers. o. reflex,
pron, (du) själf, dig själf, dig; thou ~
shalt go, du själf skall gå; know känn
_ dig själf.
tiar, ti’ar, poet., ~a, -å’ra, s. tiar(a) (fornpersisk
hufvudbonad ; äfv. förr en fruntimmershufvudprydnad ;
vanl.: den påfliga tredubbla kronan); bild. påflig
värdighet, ^aed, -à’råd, a. tiaraprydd.
tib, tib, s. P slinka. ~-Cat, s. prov. katta.
Tib, tib, S. pr. sm dr. af Tabltha; Skoti. smdr. af*
Isabel (äfv. ~bie [skoti.], ~by, -bi); eve,
si. aldrig (jfr doomsday in the afternoon).
tibby, tib’i, s. Si. hufvudskult, skalle ; to drop
on one’s si. oförhappandes komma
öfver (skrämma) ngn.
tibia, lat., tib’ia, S. anat. skenben; antik, flöjt.
<vl. -ål, a. anat. hörande till skenbenet,
tie, tik, s. med. nervös, kronisk kramp. ~
-douloureux, fr., (-doloro’) s. med. nervös
ansigtssmärta.
i: note, o: do, o: nor, o: not, à: tube, à: tub, Ä: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
