Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tippler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tippler
F Talspråk. 1510 P Lågt språk.
titivate
en som går och »lullar* utan att egentligen
öfverlästa sig).
tippling, tip’ling, prt. af föreg.; s. »pimplande»,
supande; fylleri. ~-hotl$8, s. krog (jfr
dram-shop).
tipsify, tip’sifi, va. (is. i pp. : -fied, -d) Si. supa
full. tipsily, -li, ad. i fyllan, som en
drucken. tipsiness, -nes, 5. jrr följ.
tipsy, tip’s!, a. drucken, »full»; to get "»,
berusa sig, supa sig full. ~-cake, s. kokk.
maderapudding.
tipster, tip’stur, s. sport. si. agent som
inhämtar Underrättelser om täflande hästar,
tirade, fr., tira’d, s. tirad, citeradt stycke,
»ramsa»; ordström, ordsvall; ordrikt,
våldsamt utfall (against. mot); långt strafftal;
mus. löpning genom alla mellanliggande toner.
tirds, tirdz, s. pl. bröst- och bukull.
tire, tir, 1. se tier, 2.
tire †, tir, 2. se attire. ~-woman, s.
kammarjungfru, hårfrisörska; teat,
gardero-bière; sällskapsdam (to, åt, hos),
tire, tir, 3. (jfr tier, 1.) barnförkläde,
tire, tir, 4. s. hjulskena, järnv. hjulring
(»tyre»).
tire, tir. 5. va. uttrötta (äfv. med out; äfv.
biid. :) uttråka; göra trött ei. led (of, på);
vn. tröttas, blifva trött (with, af), tröttna
(äfv. biid. : ledsna, blifva led) (of, på); ~
to death, trötta till döds; ... that never
"»s, aldrig tröttnande, outtröttlig.
-d, pp.; a. trött (of, på, vid; with, af),
utledsen (of, på), uttråkad; to get "», se
föreg, vn.; to grow "», tröttna (of, vid);
when you are <*» ...-ing F, när du är
trött på att ..., har ledsnat på att ...;
to be "» to (med inßn.), tröttna på att .,.;
~ nut, uttröttad. rvdneSS, -dnès, s.
trötthet. ~less, -lës, a. aldrig tröttnande
(t. ex. patience), outtröttlig. <-vS0me,-sum.
a., tröttsam, tröttande; tråkig, ledsam.
~S0meneSS, -sumnes, s. tröttsamhet,
tråkighet.
tiring, ti ling, prt. af tire, 2. <x.-llOUSe, ~
-room, s. teat, klädloge, toalettrum,
tirl, tirl, s. Skoti. rapp, släng; vn. skramla
med ngt.
tiro, se tyr O.
Tironian, tlr6 ’man, a. (af Tiro. Ciceros
amanuens); ~ notes, fornromersk kortskrift,
tirralirra, tlr’alira, s. (ljudhärmande) tiiTeliri.
tirwit, ti’rwit, se lapwing.
’tiS, tlZ, smdr. af it is.
tisan, se ptisan.
tisic, tiz’ik, etc. sa phthisic, etc.
tissue, tisj’o, s. (guld- ei. silfverskir;
guldbrokad; silkesflor (tyg); se vid. "»-paper;
naturv. anat. textur, väfnad (äfv. bild. t. ex.
of forgeries, of lies); va. genomväfva,
fasonera; inväfva, in virka. ~-paper, s.
silkespapper,
tit, tit, 1. s. se teat.
tit, tlt, 2. S. i allm. ngt mycket litet, litet stycke,
bit, smula; liten häst; liten flicka, äfv.
forakti. flickslinka; zool. se "»mouse; pl.
prov. småkreatur; (to give) "» for tat,
(gifva ngn) »lika godt igen», lika för lika,
»hugget som stucket»; se vid. sms. ~-bit,
se tidbit. ~-for-tat, s. (jfr ex. ofvan)
gifvande igen lika för lika, betalande med
samma mynt, vedergällning. ^
lark, s.
zool. piplärka (Änthus pratensis)> ~man
†, s. hästegare; si. t. farmer. ^mOUSe, s.
(pl. ~mice) zool. mes (Parus); great "»,
talgoxe (P. major); crested "», tofsmes (P.
cristatus), ^-tat-toe, s. ei. interj.
tripp-trapptrull (äfv. med tillagget three in a roio).
titan, ti’tan, s. (T) myt. titan; kem. † se "»iuin;
a. titansk, jättelik. ~ate, -åt, s. kem.
ti-tanat, titansyradt salt; ~ of iron,
titan-järn. ~iC, -’ik, a. se föreg, a.; kem.
titaniaacid, syra). ^iferCIUS, -lfurus, a.
titan-haltig. ~ite, -it, s. min. titanit. ~itiC,
-lt’ik, a. kem. titan-. ~ium, -ta’nium, s.
kem. titan (metall); ~ sand, titanhaltig
järnsand.
tithable, ti’dhabl, a. underkastad att betala
tionde.
tithe, tidh, a. † tionde; s. tiondedel; oftast
tionde (afgift); va. lägga tionde på;
uppbära tionde af; vn. betala tionde; ~
of com, tiondespanmål. ^-collector, s.
tiondeuppbördsman. ^-commutation, s.
(förvandling till pengar enligt)
tionde-markegång. ~-free, a. fri(tagen) från
tionde, ^-gatherer, se collector. "»
-owner, s. tiondetagare. ^-paying, a.
betalande tionde, ^-proctor, -år, se
"»•collector.
tithing, ti’dhing, prt. af föreg.; s. påläggande
ei. upptagande af tionde; tionde; fordom
antal af 10 husbönder (Vio af ett härad
[hundred]). ~-nian, s. fordom förnämste
mannen i ett tithing; jur. fjärdingsman,
jfr underconstable; Am. uppsyningsman
öfver sabbatens och gudstjänstens helgd,
tithonic, tithon’ik, a. fys. (utmärkande
ljusstråle) som har kemisk verkan. ~’ity,
-nis’iti, s. kemisk kraft hos ljusstrålar,
tithymal, tith’imal, s. bot. backtörel, en art
räfmjölk (Euphorbia Esula).
titillate, tit’ilat, vn. O. va. kittla äfv. biid.
titil-lation, -lå’sjun, s. kittling;- behagligt
retande känsla, titillative, -IV, a. kittlande;
retande.
titivate, tit’ivat, vn. si. kläda sig (fin), snygga
sig, göra toalett (for dinner etc.) (äfv. "»
one’s self). ■
k: fate, à: far, å: fall, å; fat, à: fast, èv mete, - è,: met, I: her, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
