Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tree-primrose ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turn-out
F Talspråk. 1534 P Lågt språk.
turning-chisel
bot. gulltraf (Oenothera biennis). —Såge,
s. bot. Salvia aurea. —SOrrel, s. bot. en art
syra (Rumex lunaria). —spaiTOW, s. zool.
pilfink (Pyrgita montana). —SUgar,s.Am.
lönnsocker. —toad, se —frog. —top, s.
trädtopp. —WOOl, se pine-wool, "^hood
)|(, -hud, ^Ship )j(, -sjip, s. egenskap att
vara ett träd. ^leSS, -lès, a. utan träd,
skoglös, kal.
trefallow, tre’falo, se trifallow.
treflee, trèflé, a. her. (i sms.) klöfverblads-
(kor8).
trefoil, tre’fojl, tref’ojl, s. bot. klöfver,
väp-ling (Trifolium); arv. Medicago o. liknande
(great ^ : Medicago sativa); her. o. byg.
(i gotiken) klöfverblad, trepass. —arch, s.
byg. klöf verbladsbåge. —tree, s. bot.
bönträd, gullregn (Cytisus).
treillage, fr-, trëràdj, s. is. trädg. gallerverk,
spalier.
trek, hoii., trëk, vn. i Sydafrika draga ut el. bort
ss. utflyttare; s. (vagns)resa, färd.
trellis, trel’is, s. gallerverk, flätverk (äfv.
byg. etc. ss. ornament, jfr mat-lOOrk); spalier.
~ed, -t, a. försedd med gallerverk,
tremble, trèmb’1, vn. darra, skälfva (with, af);
bäfva, förskräckas (at, för, öfver, vid;
before, för); gunga, dallra, (om ljud, jfr quaver)
tremulera; s. skälfvande, darrning; pl.
(the skälfningar i (ss. yttring af) delirium
tremens; he ~d daily lest ..., han gick i
daglig ångest för att ...; his fate in
the balance, hans öde hänger på ett hår;
/v/ on the verge of..., sväfva på branten
af förd&rfvet; all in (F of) a trembling in
every limb, darrande i hela kroppen.
foment, -mënt, s. mus. tremulo. -&r, s.
en som darrar, skälfver; P kväkare,
trembling, trèmb’lmg, prt.; a. bäfvande;
darrande; tremulerande; s. skälfning;
pl. en fårsjukdom; se vid. tremble, pl. ~
-grass, s. darrgräs (jfr qualcing-g rass). ~
•poplar, s. bot. asp (Populus tremula). ~
-tree, S. Populus trepida (amerikansk aspart).
tremendous, trémén’dus, a. förskräcklig,
förfärlig; F ryslig, hisklig, faslig (: oerhörd,
stor, väldig). ~ness, -nes, s.
förskräcklighet; det förskräckliga (of, i),
tremolite, trem’olit, s. min. grammatit (horn-
blende-art).
tremor, trëm’6r, 5. darrning, skälfvande;
skälfvosot.
tremulous, trem’ulus, a. darrande,
skälfvande; dallrande; tremulerande;
bäfvande, rädd. reness, -nes, s. darrning,
dallring (of a leaf etc.).
trench, trënsj, s. snitt, skåra † ei. P; dike,
graf; vattenfåra; gräfd ränna; rännsten;
stenbrytn. schram; fort. löpgraf; va. eg.skära
(upp) †; gräfva diken i, genomdraga med
(parallela) grafvar ei. diken; åkerbr.
djupplöja; se vid. intrench; vn. se intrench; to
open the mil. öppna löpgrafvarna; to
relieve the o»es, aflösa vakten i
löpgrafvarna; ~ at, anlägga löpgraf var mot; ~
upon, taga hål på; gå (för) nära, jfr
intrench upon, —plough, s. åkerbr.
rajole-ringsplog, djupplog, grundplog; va.
ra-jolera, dj upplöja. —WOrk, S. stenbrytn. gruf.
schramarbete, inhnggning af schram. —
ant, -ånt, a. skärande, skarp, bild. bitande
(t. ex. kritik). ~er, -ur, s. en som gräfver
diken ei. (löp)grafvar; skärbräde,
trätallrik; bord biid. : mat och dryck; se afv.
följ. ~er-cap, s. univ. akademisk
Uniformsmössa med en fyrkantig skifva upptill. ~6r-fly †,
~er-friend †, ~er-mate †, 5.
taiiriks-slickare, matfriare (of, hos). ~er-man,
s. människa som gör skäl för sig vid
bordet, matfrisk människa, storätare;
äfv. se föreg. ~ing, -mg, prt.; s.
genomdragande med grafvar etc.; åkerbr.
djupplöjning.
trend, trend, 1. va. prov. rensa (tvätta) ull;
s. rensad ull.
trend, trend, 2. vn. hafva (taga ei. sträcka
sig i) en viss riktning, böja sig (om en kust
o. d.), kröka (t. ex. om en väg), taga af (äfv.
med off; to, till; imuard, southioards etc.);
s. böjning (of a coast), krökning, ändrad
riktning (äfv. ~ing); (of an anchor)
ankarhals. ~le, -1, s. rulle, trilla (äfv.
jfr trundle).
trenne|, tren’el, F f. treenail.
trental, trën’tål, s. kat. kyrk. trettio
själamässor; sorgesång f.
trepan, trèpån’, l. vani. stafn. för trapan, se d. o.
trepan, trëpån’, 2. s. kir. trepan, benborr för
att göra hål i kraniet; bärg. jord bärgborr;
mek. (båg)drill; va. kir. trepanera.
trepang, trëpån g’, s. zool. trepang (en art
sjö-korf, Holothuria edulis) (en kinesisk läckerhet).
trepanner, trepan’ur, s. en som trepanerar,
jfr trepan, 2.
trephine, trëfi’n, -fè’n, s. kir. trefln (ett slags
mindre, förbättrad trepan); Vtt. trepanera med en
trepidation, trepida’sjun, s. darrning,
bäfvan; bestörtning; oro, ångest; förvirrad
brådska.
tresayle, trës’àl, s. jur. stamfader i fjärde
led.
trespass, trës’pås, vn. oiofiigen öfverskrida
gränSen till annans område, »taga sig oloflig
väg», göra intrång ei. ingrepp (upon,
på äfv. : taga [t. ex. ngns godhet, ngns tid] för
mycket i anspråk, missbruka ngns
tålamod); göra ohägn; gå för långt biid.,
öfverskrida rätta gränsen; förbryta sig,
à: fate, å: far, i: fall, k: fat, å; fast, è: mete, è: met, Å: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
