- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1539

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trini

)k Mindre brukligt. 1589 T föråldradt.

trior

a lamp) (äfv. med off\ jfr nedan); beskära
träd etc. (äfv. bokb.); klippa håret, skägget;
af-putsa (äfv. jfr finish), släta; släthugga,
tälja, bila timmer (jfr dress); tillpassa;
hoppassa; inpassa, infoga (äfv. med in); sätta
i jämvigt, placera riktigt, (sjö.) sätta fartyg
på rätt köl; sjö. stufva (om godset i rummet
the hold] el. lasten :) lämpa; kantsätta,
ställa seglen (nàml. i den ställning de böra hafva);

F »afsnoppa», »sträcka upp», läsa lagen
för, »stuka till», gifva ovett; »klå upp»
(«x> one’s jacket); vn. balansera, vippa
upp och ned ei. fram och tillbaka, hålla
på att komma i jämvigt, »stå och väga»;
bild. vackla mellan olika partier; S. drägt;
Utstyrsel; besättning på kläder, garnering;
grannlåt, stass; (ordnadt) skick, ordning;

jämvigt, is. sjö. : ett fartygs 1’ätta läge med
afs. på djupgående för o. akter; lastens rätta
stuf-ning ; masternas rätta ställning (lutning :
»stag-ning») o. inbördes afstånd; seglens kantsätt*
ning; a ~ soldier, en soldat med god
hållning; ^ the fire, raka upp, sköta om
elden; ~ a joist, aftrumma, af(ei. ut-)
växla en bjälke; ~ a lamp, göra i
ordning (putsa o. fylla på med olja) en
lampa; in, snick. tim. infoga, -passa,
infälla, äfv. stämma in; everything good
f^s between extremities, ... väger mellan
två motsatta ytterligheter; ~ off, putsa
(genom att) afskära, afklippa; when we
are in better and calmer <>»,...{ bättre
lynne och mera sansad
sinnesförfattning; in ballast ~ (om ett fartyg), (blott)
barlastad; in fighting i stridbart
skick; fullt rustad att slåss; out of i
oordning; ur jämvigt (om ett fartyg, hvars last
förskjutit sig); F opasslig; to be put out of
fighting bli försatt ur stridbart skick.
<v-saw, se cross-cut-saw. ~-waisted, a.
hårdt snörd (om lifvet),
trimerous, trime’rus, (-’–), trim’urus, a.

bot. tretalig (om blomma etc., hvars delars antal
är tre el. multipel af tre).

trimester trimes’tur, s. trimester.

trimeter, trim’etur (trl’- -) s. metr. trimeter

(vers af 3 mått el. 6 fötter); a. se följ. (metr.).

trimetric(al), trimet’nk(al), a. metr. trime-

trisk; kristaiiogr. rombisk.

trimly, trim’li, ad. ordentligt, nätt,
prydligt. trimmed, -md, pp. iordningstäld,
putsad; garnerad, tillpassad etc. (jfr trim,
va.); o» joist, aftrummad, af-(ut)växlad
bjälke; <%/ work, timm. af-(ut)växling.
trimmer, -mur, s. iordningsställare, putsare
etc.; sjö. stufvare, lämpare; stofferare; is.
poiit. en som vacklar ei. »vänder kappan
efter vinden», väderhane, jfr time-server;

byg. växel (bjüike)tekn. arv. beskärnings-,

putsningsverktyg; ståndkroksref; F
tillrättavisare, snäsare, »bitvarg»; F ngt
utmärkt i aiim., »öfverdängare».
trimming, trim’ing, prt. (af trim); s.
iord-ningsställande, afputsande, stufning etc.;
utstyrsel, stoffering; garnering äfv. kokk.;
prydnader (ott* pl.); byg. afväxling af
bjälkar; F tillrättavisning, »uppsträckning».
^-joist, S. växelbjälke hvari växeln är infäld.

jfr bobbinet. trimness, trim’nés,
s. ordentligt o. prydligt skick,
trimorphism, tri’morfizm, s. naturv.
trimor-fism.

trinal % tri’nal, a. trefaldig,
trindle, trind’1, se trundle.
trine, trin, a. trefaldig; s. triad; astrol,
planeters aspekt SOm äro 120° (l/3 af zodiaken)
från hvarann.

trinervate, trinlrvàt, trinerve(d), trl’-

nlrv(d), a. bot. trenervigt blad.
tringle, tring’gl, s. gardin-(sparlakans-)

Stång; byg. liten list is. Öfver en triglyf; snick.

etc. lång och smal list, ribba, nåtlist;
timmerm. kritlina; vär. jfr comb-*».

Trinitarian, trinita’rian, a. teol. treenighets-,
hörande till treenighetsläran; kyrkoh.
tri-nitarie- i alla bet.; s. kyrkoh. trinitarie.
(t)~-ism, -Izm, s. trinitarianism.
Trinity, trin’it!, s. treenighet; konsth.
treenighetssymbol (en triangel); F för ~ House,

(eg. ett hus i London City, tillhörigt) en korporation,
som har uppsigt öfver lotsväsendet, sjömärken o.
fyrbåkar, undervisningen i navigation o. d. ~-Sun-

day, s. trefaldighetssöndag. ’v-term, s.
jur. vårtingstermin (fr. 22 maj tm 12 juni);
univ. vårtermin (Oxford: juni 12—juli 10;
Dublin: april 15—juni 30).

trink, tringk, s. ett slags fiskarnät.
trinket, tring’ket, 1. s. sjö. toppsegel, boven-

bramsegel.
trinket †, tring’ket, 2. s.

litet smycke (is. af
ju-velcrararbete : berlock, ring o. d.), pl. nipper;

lull ull; en sak af ringa värde, strunt; vn.
Skoti. krångla, ljuga indirekt; ligga i
maskopi, inlåta sig hemligt (with, med). ~
-box, s. nipperask, -skrin. ~ry †, -ri, s.
nipper, grannlåter,
trinominal, trin6’minål, at.. alg. trinomisk,

tretermig; s. trinom.
triO, it., trè’è, tri’è, S. mus. trio äfv. bild. (skämts,
i alla bet.); äfv. klöfverblad bild.

tri0Cta(-0-)hedral, tri6ktå(6)hè’drål, a.
kristaiiogr. med tre plan-rader hvardera af
åtta plan.

triole, trè’èl, s. mus. triol (vani. triplet). ~t,
-èt, tri’6lët, s.

mus. se föreg.; metr. triolett.
trior, tri’ur, s. (jfr trier) jur. af rätten utsedd
pröfvare som undersöker befogenheten
af jäf mot en juryman.

i: note, do, è: nor, 6: not, i: tube, &: tub, d: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free