Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trouble ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turn-out
F Talspråk. 1544 P Lågt språk.
turning-chisel
argelse etc., plåga, förtreta; to give one’s
self göra sig besvär; to give one’s
self no farther ~ about it, icke bekymra
(bry) sig mer om saken; he has had
in the loorld, han har haft många
motgångar i världen; to make ~ of -ing,
tycka det vara besvärligt att...; don’t
mention the ingenting att tala om
(afböjande tacksägelser); to Spare no spara
ingen möda, göra sig ali möda; I was
spared the ~ of ansioering, jag slapp
besväret att svara; to take the ~ (of
...ing ei. to med infin.), göra sig besvär
(möda, omak) (med att ...), göra sig det
omaket (att ...), besvära sig (med att);
to be in vara i förlägenhet el. i nöd;
hafva bekymmer; vara i klämman, hafva
råkat i obehag (... ut för »krångel»,
förtret etc.) (about, för en saks Skull som man
vållat); äfv. vara tilltalad (»/ never was
in ~ before*)] to get into /v/, råka i
olycka; ådraga sig obehag, förtret,
»krångel» etc.; skaffa (vålla etc.) ngn
obehag etc.; a path which may lead into
... leda till mycken förargelse (lidandeetc.);
in their time of i deras motgångs
dagar; years of oroliga år; to put
... to orsaka ngn besvär etc. (jfr ofvan
to give ... m. fi. ex.). <x/-feast, ~-mirth, s.
glädjestörare i ett samkväm. -d, pp.
oroad, störd; ansatt, plågad (with the
gout etc.); orolig äfv. tid; kvalfull dröm;
upprörd, grumlig ström; she glanced at
him with a ~ face, ... med ett ansigte
fullt af bekymmer (... en orolig min);
to be ~ about many things, (jfr Luk. x, 41)
hafva mångahanda bekymmer; J am ~
at it, det gör mig ondt; ~ in mind,
bedröfvad, orolig i sitt sinne; to fish in
water, ordspr. fiska i grumligt vatten. ~r,
-ur, s. ngn, ngt som oroar etc.; störare
(of, af); ~ of the public peace,
orostiftare, uppviglare. ~S0me, -sum, a.
störande, oläglig (to, för); besvärlig;
krånglig; brydsam; förtretlig; orolig (night;
äfv. province : landsända); a ~ boy, äfv. en
bråkig pojke, »bråkstake»; a ~ debtor,
en tredskande gäldenär; ^ guests,
besvärliga gäster; gäster som komma
olägligt. ^someness, -sumnès, s.
besvärlighet; förtretlighet; besvär, troublous,
-’us, a. mest poet. upprördt haf; orolig
(dream; times); full af bekj’mmer.
trough, trof, s. tråg äfv. geoi., ho;
kvarn-ränna; rännformig fördjupning,
sänkning t. ex. i marken : »sänka»; vågdal of
the sea); kanot el. ekstock af en urhålkad
trädstam †; tekn. låda, kista, panna, smeds etc.
ho; bärg. vasktråg, -»härd».
troul, se troil, 1.
trounce, trauns, va. F banka på, klå upp;
bild. gå hårdt åt, ansätta (t. ex. vid ransak-
ning). trouncing, -ing, prt.; s. kok stryk,
troupe, fr., trop, s. se troop; is.
skådespelar-trupp.
trous-de-loup, fr., trèdulo’, 5. pl. fort.
varggropar (rader af trap-holes).
trouse, trauz, s. förr barnbyxor. ~red, -urd,
a. byxbärande, -beklädd, ... i byxor.
~r-Ieg,-urlëg, 5. byxben. ~rilig, -uring,
s. byxtyg. ~rS, -urz, s. pl. benkläder,
byxor (Am. is. om vida sjömansbyxor; andra
benämnas pantaloons).
trousseau, fr., trosö’, 5. brudutstyrsel af
kläder, nipper o. d.
trOUt, traut, s. zool. forell (Salmo fario:
common river jfr vid. sms. under salmon);
biid. † beskedlig, enfaldig människa; as
sound as a kry som en aborre. ~
-coloured, s. hvit cl. ljusblack med små
mörka fläckar (horse etc.). ~-Stream, s.
forellbäck. ^ing, -ing, s. forellfiske.
ing-burn, ~ing-stream, 5. forellbäck.
~let, -let, ~ling, -ling, s. liten forell,
trove, tro v, 5. jur. fynd, hittande. ~r, -ur,
5. jur. åtkomst, tillegnande is. gnm
hittande o. d. (d. v. s. ej gnm laga fåug); (äfv.
action of ~ [and conversion]) process
om tillbakafående af hittadt (ei. ej gnm
laga fång förvärfvadt) gods (samt åtal
för förskingringen däraf),
trow, tr6, 1. s. båt afsedd för ljustring.
trOW, tr6, 2. s. se troil, 1.
trOW †, tro, trau, 3. vn. tro, mena, tänka;
interj. månn tro?
trowel, traul, 1. vn. sc troll, 2.
trowel, trau’el, 2. s. murslef; liten böjd
trädgårdsspade (tin omplantering), »häfvare»;
gjut. strykskifva; va. bearbeta med
murslef; to lay on lüith a biid. »breda på
tjockt» med smicker. ett slags
faskinknif såsom bajonett. ~-point, s.
murslefsspets; byg. (äfv. ~ moulding), se
indented moulding. ~ed, ~led, -d,pp.; a.
arbetad med murslef.
trowl, trèl, s. se troll, 1.
trowsers,
se trousers.
troy, troj, äfv. ~-weight, s. troy-vigt (:
juvelerar vi gt, guld- o. silfvervigt; 1 pO lind "v
[: 273 gram] = 5760 grains); användes
äfv. [med annan underindelniugl ss. apothecaries’
weight :) medicin al vigt (som äfv. nytjas vid
vetenskapliga experiment).
truancy, tro’ansi, s. skolkande,
sysslolöshet.
truant, tro’ant, a. skolkande, försumlig i sitt
arbete, sysslolös, lat; pligtförgäten; s. en
(skolgosse) som skolkar, skolkare; dag-
à: fate, å: far, i: fall, k: fat, å; fast, è: mete, è: met, Å: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
