- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1565

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - U ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tf

)(< Mindre brukligt. 1565 f Föråldradt.

ultraism

U. S. N., United States Navy; U. S. R.,
Usher of the Scarlet Rod; U. S. S.,
United States Senate; United States Ship (ei.
Steamer); USU., usually; U, T., Am. Utah
Territory.

ubiquitarian, ubikwita’rian, a. allestädes
närvarande; kyrkohist. jfr s.; s. en som är
allestädes närvarande †; kyrkohist.
ubikvi-tarie. ubiquitary †, –’-tåri,«. 0.5. se föreg.
ubiquitOllS, –’-tus, a. allestädes
närvarande äfv. skämtsamt, ubiquity, - -’-ti, S.
alle-städesnärvaro.

udal, u’dal, a. odal-; s. odal. <vmat1, ~ler,
-ur, s. odalbonde.

udder, &d’&r, s. jufver. ~ed, -d, a. med
jufver.

udometer, udom’etur, s. regnmätare.

Uf er, se upher.

ugar, fig’ur, uggur, ug’or, s. bot. Excæcaria
ei. Aquilaria Agallocha (ostindiskt träd, jfr
agalloch); agalloch-olja.

Ugh, u, interj. hu, husch!
Ugliness, tig’lines, s. fulhet; stygghet, jfr
föij. a.

Ugly, ug’li, a. ful äfv. moral. : skamlig,
gemen, »ruskig» (t. ex. business); stygg i alla
bem. (särsk. Am. : ondsint, elak, vresig) (to,
mot), led; otäck; faslig, äfv. svår, farlig
(t. ex. WOUnd; jfr ock Customer, ex.); S. förr ar
fruntimmer brukad solskärm, skuggskärm fäst
framtill vid hufvudbonaden; an ~ case, ett
l’U-skigt mål; <%> things, ruskigheter; you ^
thing, du stygge, elake! din stygga! the
r>u man, si. den egentlige stryparen biand

tre sanimansvurna garrotters ; se SM, ex.

uhlan, se ulan.

UkaSe, ry., ukà’s, S. kejserlig rysk ukas (påbud).

ulan, u’lan, s. mil. ulan.

Ulcer, ål’sur, s. med. varsår, frätsår
(malignant ’v/), rötsår afv. biid.; va. † se r**ate.
~ate, -åt, vn. vara sig, hafva ei. antaga
beskaffenhet af rötsår; va. % gifva
rötsår; göra rötsårsaktig. ^ation, -a’sjnn,
s. bulnande, varbildning; rötighet;
röt-sårsbildning(ar). ~ative, -àtiv, a.
rötsårsaktig; orsakande rötsår, frätande.
~ed, -d, a. varig; rötig; angripen af
rötsår. ^OUS, -US, a. rötig (om sår), se föreg.

~OUSneSS> -usnes, s. rötighet.
ulcuscule, ulkus’kul, -’–, 5. litet rötsår.

ule, Al, s. bot. (äfv. —tree) Castilloa (kautsjuk-

gifvande mexikanskt träd).

ulema, arab., ule’ma, s. (eg. pl.) de (skrift- o.
lag)lärdes korporation i Turkiet.

uliginose (-nous), ülidj mös (-nus), a.
sid-länd, myr-aktig; dyig; bot. växande på
våta ställen.

ullage, firådj, 5. hand. utläckt mängd, förlust
genom läckage; pl. si. slunkar, skvättar.

ulmaceous, ulma’sjus, a. bot. almartad,
hörande till alm-familjen (uimaceæ).

ulmic, ul’mik, a. kem.; o- acid, ulminsyra.
ulmin(e), -min, 5. ulmin. ulmous, -mus,
5. kem. humus-; ~ substance, humus.

ulna, lat., ul’na, s. anat. armbågsben (ulna);
ala †. -nur, a. af föreg. s.

Ulster, ul?stur, S. pr. geogr. (provins i Irland);
Irlands rikshärold (: ~ King-at-ar ms);
»Ulster», lång o. vid res-ÖfveiTOCk (eg. af fris
från <x/ badge, her. en röd, öppen,

upprätt vänsterhand (alla baroneters
vapenmärke).

ulterior, lat., åltè’riur, a. belägen på
hinsidan, ... på andra sidan om ngt, bortre;
fjärmare äfv. : längre fram (i tidén) ei. i
ordningen; i tanken ytterligare, vidare
åtgärder, vilkor etc.; S. † hinsidan.

ultima, lat., ul’tima, a. ytterst, sist; s. gram.
ultima, slutstafvelsen; ~ ratio (lat.),
»ultima ratio», ett sista argument; ett
yttersta medel, en sista tillflykt; se Thule,
ex. ~te, -mat, a. ytterst i alla bet.;
fjär-mast; sist; slutlig; om det sista man kan
komma tin på analytisk väg : enkel, enklaste
(t. ex. truth), äfv. ur• (element ss. det sista man
gnm upplösning [/v» analysis kem. : [-elementaranalys]-] {+elementar-
analys]+} kan komma); va. o. vn. se terminate;
~ ratio, mat. slutterm (se vid. d. o. ex.).
return, lat., -ma’tum, s. ultimatum, ett sista
förslag ei. vilkor.

ultimo, lat., uPtimo, s. ultimo, sistlidne
månad (oftast förk. till ult., t. ex. I Wrote to him
on the 20th ult., ... den 20:de i förra
månaden).

Ultra, lat., ul’tra, ad. utöfver, bortom is.
ss. prefix (jfr ned.); ultra (äfv.: ytterst, jfr
ned.); a. ytterlig, gående till ytterlighet,
radikal (t. ex. measures, party); s. »ultra»,
ytterlighetsmänniska; radikal, ^marine,
––’, «. bortom (hinsidan) hafvet
belägen; s. kem. tekn. mål. ultramarin(blått);
native se lazulite. ^montane, —’-,
a. ultramontan, belägen bortom
bärgen (särsk. söder om Alperna); däraf:
italiensk, kyrk. papistisk; se äfv. )J<
tramontane; s. främling †; kyrk. ultramontan.
^montanism, -mon’tanizm, s. kyrk.
ultra-montanism. ^montanist, -mon’tanist, s.
ultramontan(ist). ^mundane, –-’-, a.
utomväiidslig, utom vår värld befintlig;
öfverjordisk, osinlig. —red, a. fys. (om
solstrålar) liggande utanför det röda i
spektrum (värmestrålar utan synbart ljus). o^-trO"

pical, –-’–, a. utom vändkretsarna
belägen; mer än tropisk värme, —violet,
a. fys. (om solstrålar) liggande utanför det
violetta i spekt rum (för hastiga att synas,
men högligen kemiskt verkande). ~ism, -lZlll, S.

note, o: do, o: nor, 6: not, å: tube, tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free