Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - universal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
universal
r Talspråk. 1588 P Lågt språk.
ünlaid
universal, univl’rsal, a. universel,
universal- (särsk. mek. koppling, skrufnyckel etc.);
allmän, allmännelig, altomfattande,
allsidig; allmängiltig, arv. allmänt antagen,
världs-, jfr ex.; s. fu. universum †; log. det
allmänna, allmän egenskap ei.
bestäm-ning, pl. universalia; log. universelt
omdöme (: — proposition); (£7)- Church,
den allmänneliga kyrkan; a — favourite,
allas favorit; — history, världshistoria;
— joeace, allmänna (världs)freden ; —prime
-meridian, af alla nationer antagen
första meridian (sedan 1883 den gnm Greenwich);
— religion, världsreligion (mots,
nationalreligion); — service, allmän värnpligt; —
successor, skoti. jur. universalarfvinge till
en intestate; — suffrage, allmän rösträtt
(folkomröstning) ; — time, Universaltid Tör hela
jorden (medeltid vid första meridianen, jfr ofvan);
— umbel, bot. sammansatt blomflock.
—-i Sm, -izm, s. teol. universalism. —ist, -ist,
s. teol. universalist. ~ity, -’iti, s.
allmän-nelighet, allmängiltighet. —ize )j(r -iz,
va. se generalize. ~ly, -i, ad. allmänt,
allmänneligen, utan undantag,
genomgående.
Universe, univèrs, .<?. värld saltet, universum.
University, unive’rsiti, s. högskola,
universitet; a. hörande till ett universitet,
universitets-, akademisk (t. ex. education).
—-taught, a. som fått akademisk
bildning.
univocal, univ’okal, a. entydig (ivord), afv.
i samma betydelse giltig (utsägbar) om
flere; otvetydigt uttryck; mus. unison,
ens-ljudande (t. ex. om en ton o. den som är oktaven
högre); S. entydigt ord; slägtord (allmän
benämning för flere artbegrepp). — |y, -1, ad. i blott
en betydelse; otvetydigt; på enahanda
sätt. univocation †, -ka’sjun, s.
entydighet.
unjoint, -djojnt’, va. se disjoint. ~ed, -èd, a.
sönderdelad, osammanhängande †; bot.
oledad.
unjoyful -djoj’-, a. ej glad; bedröfvad,
nedslagen, sorgsen, unjoyous -us, a.
sorglig, bedröflig; jrr föreg.
unjudged, -dj&djd’, a. odömd.
unjust, -djust’, a. orättrådig, orättvis dom,
människa; Orättmätig, obillig, ohemill; teol.
orättfärdig; the — steward,bibi. den
orättfärdige (otrogne) gårdsfogden: now you
are —,nu är du orättvis. — ifiable,-ifi’åbl,
a. som ej kan rättfärdigas ei. försvaras,
oförsvarlig, oursäktlig, ohemnl.
—ifiable-ness, -ifi’ablnes, s. oförsvarlighet;
our-säktlighet. —ified, -ifid, a. ej rättfärdigad,
obefogad, ohemul. —|y, ad. (jfr unjust)
särsk. med orätt; to act — towards, handla
orätt mot. —neSS, s. orättrådighet,
orättvisa, obillighet,
unked, àng’kèd, a. proy. sällsam; enslig †.
unkempt, -kèmt’, a. okammad (hair etc.);
biid. opolerad, ohyfsad; the —, pöbeln.
unkenned, -kent’. a. Skoti. obekant.
Unkennel, -ken’-, va. jagt. uppdrifva, utjaga
(ur läger, lya, ide, stånd); släppa ur
hundkoja; biid. framdraga, uppenbara †.
unkept, -kept’, a. icke hållen i flere bet. (jfr
keep); icke bevarad,
unketh, ång’keth, se unked.
unkey, -k4’, va. taga nyckeln ur en dörr etc.;
taga sprinten ur.
Unkind, -ki’nd, a. obeskedlig; oblid,
ovänlig, oartig; omild, hård, elak; onaturligt,
—liness, s. ovänlighet, obeskedlighet;
elakhet, hårdhet; oartighet. ~ly, a. o.
ad. jfr unkind; very — done of you, bra
obeskedligt gjordt af dig. —neSS, s. se
unkindliness.
Unking, -king’, va. störta från tronen,
afsätta en konung, —like, ~ly, a.
okonungS-lig, som ej höfves en konung,
unknelled, -nëid, a. poet. utan själaringning,
unknightly, -nl’tli, a. oridderlig,
unknit, -nit’, va. upplösa, upprifva något
knutet, stickadt etc.
Unknot, -not’, va. knyta upp; lösa, upplösa.
Unknowable, -no’abl, a. ovetbar, om
hvilken (ei. hvilket) man intet kan veta.
Unknowing, a. ej vetande; okunnig; ur
stånd (till).
Unknown,-n6’n, a. obekant person etc.; okänd;
poet. äfv. omätlig, oräknelig; främmande;
ovanlig; — quantity, alg. obekant
kvantitet (den obekanta, x etc.); the Great (U
literaturhist. Walter Scott förrän han gaf sig
tillkänna ss. föif. till Waverley-romanerua; — tO,
obekant för (äfv. i, bland); (adv.) F utan
att ... vet (visste) af (det), hnm ovetande;
contents —, hand. innehållet obekant; se
vid. ex. under space. —neSS †, -ès, s.
okänd-liet; obekantskap.
unlab0ured,-là’burd, a. ej frambragt genom
arbete; ej bearbetad (särsk. jord : oplöjd);
oarbetad; själfvillig, af sig själf; fri;
otvungen, naturlig.
Unlace, -la’s, va. snöra upp; lösa upp; lösa
af; afkläda; sjö. snöra loss, litsa loss.
unlackeyed -lak’id, a. ej åtföljd af
betjänt.
Unlade, -là’d, va. aflasta, tömma, lossa last,
fartyg. —n, -èn, pp.; a. olastad,
unladylike, -la’dilik, a. otillbörlig el.
opassande för en dam, okvinlig.
Unlaid, -la’d, pp. af unlay; a. ej lagd;
odukad; ej utstäld (som lik) †; poet. ej
bortmanad, orolig (ghost).
k: fate, å: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, h: met, å: her, fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
