Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vital ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vital
F Talspråk. 1640 P Lågt språk.
vivifier
lif svärme. *x/ism, -izm, s. fys. hist, vitalism
(åsigt om lifskraften ss. själfständig kraft vid sidan
af fysiska, komiska etc. krafter). /vist, -1st, s.
(jfr föreg.) vitalist. ~ity, -’iti, s. vitalitet,
lifskraft, lif. ^ization, -iza’sjun, s.
lifgifvande. ~ize, -iz, va. gifva lif ei.
lifskraft. -i, ad. lifsväckande, på ett
lifgifvande sätt; väsentligt; nu important,
högst väsentlig, utgörande ett lifsvilkor.
~n6SS, -nes, s. se <■>»ity. ~S, -z, s. pl.
lifs-organer (se vital organs) afv. bild. kärna,
hjärta (t. ex. of a state).
vite|||n, vitel’in, s. ägghviteämne i äggula.
~e (äfv. -lin) a. äggnle-; bot. höggul,
rödgul. vitellus, lat., -lus, s. fysiol, äggula; bot.
allt inom frökärnan som ej tillhör växtämnet,
fröhvita.
Vitiate, visj’iat. va. (för)skämma, fördärfva
ofta i moralisk bet.; oskära, skända;
omintetgöra, göra ogiltig (t. ex. fraud a
contract). vitiation, -a’sjun, s. fördärfvande,
förskämmande (t. ex. of the blood)-,
oskärande, skändande; omintetgörande gnm
ett fel (t. ex. of a contract).
viticulture, vi’tikultur, 5. vinodling,
vitiligation †, vitiliga’sjun, s. chikanerande
med ohemul(a) process(er) o. d.
vitiosity, visj’iositi, s. se viciousness.
VitiOUS, etc. se vicious, etc.
vitreo-, vit’rë6, i sms. glas-, ^-electric, «.
glaselektrisk (: positivt elektrisk). ~US,
-ëus, a. glasaktig, glasartad, lik glas;
glas-(t. ex. electricity, -elektricitet, jfr ofvan); ~
copper, kopparglans; ~ humour, anat.
glasvätskan i ögat; ~ paste,glasfluss; ^
salt, kem. tekn. glasgalla, ^usness,
-èus-nës, s. glasaktighet, likhet med glas.
vitrescence, vitres’ens, s. glasaktighet;
egenskap att kunna glasvandlas;
för-glasning. vitreSCent, -sent, a. som kan
• glasvandlas; på väg att förglasas. vitre-
scible, -sibl, a. som kan glasvandlas.
vitrifaction, vitrifak’sjun, s. förglasning,
glasvandling. vitrifacture, -fak’tur, s.
glastillverkning. Verifiable, -fi’abl, a.
som kan förvandlas till glas el. förglasas;
~ (afv.-fied) colour, ~ pigment, emaljfärg;
~ marl, glasmärgel. vitriform, -’-form, a.
glaslik, glasaktig, vitrify, -’-fi, va. {imp. o.
pp. -fied, -d) glasvandla, förglasa.
vitriol, vit’riol, s. F (el. äldre benämn, ss. i sv.)
vitriol (kem.: svafvelsyradt salt, sulfat; jfr under
blue, copper, green, lead, red eto.); lohite
nu, hvit (: sink)vitriol; oil of nu,
vitriol-Olja (: svafvelsyra). ^-chamber, 5. tekn.
SVaf-velsyre-(: bly)kammare. ~-cistern, s.
cistern, jäm-kärl för svafvelsyretransport.
min. vitriolockra (basiskt
järn-sulfat). ~-pan, s. tekn. blypanna för svaf-
velsyrekoncentration. ^ate, -at, va.
vi-triolisera, förvandla svafveimetaii till
vitriol; a. )fC vitrioliserad. ~ation, -à’sjån,
s. vitriolisering. ~ic, -’ik, a. vitriol-;
nu acid, vitriolsyra (: svafvelsyra). sizable,
-i’zabl, a. som kan förvandlas till vitriol.
<vization, -iza’sjun, s. se nation. ~ize,
-iz, va. se nuate.
Vitruvian, vitrå’viån, a. vitruviansk,
tillhörande Yitruvius (romersk arkitekt),
vitta, iat., vitfå, s. antik, (hufvud)bindel; bot.
oljekanal i umbellats delfrukt. ^te, -tåt, a. i
bandform, strimmig, randig,
vittles, vit’lz, s. pl. P f. victuals.
vittory, vit’uri, vittry, -ri, s. ott siags oblekt
irländsk buldan ei. segelduk,
vituline, vit’ulin, a. k alf-, k alf kött-,
vituperate, vitu’puråt, va. lasta, skarpt
tadla ei. banna, häckla, nedskälla.
vituperation, -ra’sjun, s. skarpt tadel,
bannor, hvassa tillmälen, vituperative, -IV, a.
skarpt tadlande, snäsande, vituperator,
-år, s. bann are, jfr ofvan,
vivacious, vivå’sjus, vi-’-, s. liflig (temper,
person, conversation, society etc.); lifaktig,
rask, outtröttlig; äfv. lefnadsglad;
lifskraftig )|C; bot. )J< se perennial. ~neSS,
-nës, s. lifskraftighet )|<; se vid. vivacity.
vivacity, vivas’iti, vi-’–, s. liflighet i lynne
etc., jfr föreg, a.; munterhet; lifskraft.^;
nu of countenance, lifligt ansigte, rörligt
minspel; a man of great nu, en mycket
liflig man.
vivarium, iat., vlvå’ri&m, vivary, -’vari, s.
ställe där djur hållas lefvande ss.:
djurgård, kaningård, fiskdam ei. inom hus af en
naturforskare el. liebhaber, äfv. (l*Um)akvariUm.
vivda, viv’da, s. se vif da.
viverS, (förvr. af fr. vivres), viv’urz, S. pl. Skoti.
lifsmedel.
vives, V1VZ, S. pl. veter. fibel (svulst i körteln
under örat).
vivianite, viv’ianlt, S. min. vivianit (järnfosfat),
vivid, viv’id, a. liflig (om saker, t. ex. colours,
flames, pain [äfv. skarp], remembrance :
hågkomst, minne; ivords etc.);
»lifslefvan-de», »slående», naturtrogen (description);
äfv. lekande, spelande (imagination); a ~
dream, dröm hvari man tycker sig se ngt
>lifslefvande>. ~ly, -li, ad. lifligt;
fram-ställa på ett lifslefvande sätt; i lifliga
färger i dubbel bet. ~neSS, -nes, s.
liflighet äfv. färgers (jfr ofvan), lif, lifaktighet.
vivific, vivif’ik, rx,al, -ål, a. lifgifvande,
lifvande. ~ate -åt, va. se vivify; kem.
reducera †. ^ation, -a’sjun, s.
lifgifvande, (åter)upplifvande. native, -åtiv, a.
lifgifvande, (åter)upplifvande. vivifier,
-’-fiur, s. ngn ei. ngt som ger lif ei. upp-
k: fate, å: far, l: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, å: her, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
