Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - watcher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
watcher
% Mindre brukligt. 1661 † Föråldradt.
Water-bearer
vaktare, väktare; vakt, utkik; sport. si.
(äfv. horse-»») se touter, sport. si. ~flll, -ful,
a. vaken; vaksam (of öfver, på :
vakande öfver, bevakande); uppmärksam
(of, på); varsam, försigtig; på sin post
(iagainst, mot); ~ of one’s behaviour,
försigtig i sitt uppförande; ~ nights, poet.
nätter af vaka. /^fulness, -fulnès, s.
vakande; vaksamhet; försigtighet. ~ing,
-ing, s. vakande, nattvak; sömnlöshet;
vaktande, vakt; bevakande; vaksamhet,
påpasslighet. ^ing-Candle, s. nattlampa,
water, wå/tur, 5. vatten i alla bet. (äfv. om
diamanters); vattensamling, -drag; vätska (is.
med tillagdt adj. el. i sms., t. ex. till tekniska
ändamål el. i kroppen, jfr ex.); tekn. glans;
skimmer af skiftande siden; pl. mycket vatten,
vattensamling, äfv. poet. aiim. böljor; pl.
(hälso)brunn ei. bad; va. vattna jorden,
kreatur; genomflyta; dränka (öfverskölja med
vatten), begjuta med vatten, blöta, lägga
i blöt; fukta med vatten; slå vatten i
(t. ex. wine), tillsätta (späda) med vatten;
förse med vatten, låta intaga vatten;
tekn. vattra, moarera (t. ex. siden): vn. rinna,
vattnas, jfr ex., äfv. (om ögon) tåras; intaga
vatten om fartyg etc., äfv. »vattna»; (to live
on) bread and vatten och bröd; ~ in
the fcnee(-joint), vatten i knäet; »» on the
chest, vatten i bröstet (bröstvattusot);
of bitterness, eg. bibi. bitterhetens vatten
(lidande); the great poet. hafvet; (to get
into, to be in) hot bråk, krångel,
förargelser, spändt förhållande, osämja, gräl;
of the first (el. is. i eg. bet. purest) eg. om
diamant af det renaste vatten; aiim. biid. af
bästa slag, af högsta fullkomlighet, af
»första ordningen», äfv. »af rätta (:
»värsta») sorten» (t. ex. a gossip of etc. ...);
smooth ~ runs deep, se motsv. ex. under still;
(Anm. »» med föreg. adj. se i allm. under dessa,
ss. high, low, Still, troubled etc.); se ex.
under out; to bach to draw se dessa verb;
to pour out like utgjuta som vatten;
biid. kasta omkring med fulla händer (äfv.
jfr ordspr. under sieve); to hold eg. (äfv. om
brunn) hålla vatten, (om kärl) vara
vattentät; bild. F vara hållbar (t. ex. om argument),
gälla, duga, kunna försvaras, tåla vid en
närmare pröfning; äfv. hålla (»gå») i
längden; to keep out the utestänga vattnet
(äfv. jfr dyl. ex. under weather); sjö. hålla läns;
to make »», taga in vatten, läcka (t. ex.
om fartyg); kasta (låta) sitt vatten; vid
rodd stryka; to make foul sjö. muddra
(röra upp muddcr från botten); se Strike, ex.; to
take om sjöfåglar o. d. ge sig ut i vattnet;
sport. >lägga ut», börja rodden; to take
the »»s, (fara till en bad- ei. brunnsort
och) begagna bad- ei. brunnskur, ligga på
en badort ei. vid en hälsobrunn, dricka
brunn; to throio ~ on, kasta, äfv. (om ei.
med [brandlsp rutor) spruta vatten på; to
throw cold ~ on, biid. komma (med ei.)
som en kall dusch öfver, (verka
plötsligt) afkyla(nde) på (t. ex. hopes); to tum
slå vattnet ifrån sig, vara vattentät;
to loalk the <v«, gå på vattnet (plöja
vågen) ; to keep (one’s head) above äfv. biid.
(kunna) hålla sig uppe (reda sig, slå sig
fram); across the tvärs öfver hafvet;
på andra sidan hafvet, F särsk. Amerika
el. England respektive (mots.: Oil Our Side of
the ; to go across the fara öfver
hafvet, särsk. si. bli deporterad; se ex. under
between; by (fara, transportera) sjövägen,
sjöledes; to make a hole in the si.
hoppa i sjön och dränka sig; to be in deep
biid. vara midt inne i stora
svårigheter och faror, jfr ex. under deep; of the
first (second) jfr ofvan; on the på
vattnet; äfv. (i fråga om sjöresor) »på sjön», Under
vägen; she sits on the ~ like a duck, hon
(skutan) ligger på vattnet som en sjöfågel;
to cast one’s bread (up)on the kasta
(slösa) bort sitt goda; over the se öfv.
ex. med across; ex. med through se unåzvfire;
under under vatten, nere i vattnet; se
up ex.; my eyes began to mina ögon
började rinna af köld, skarp lukt etc. (ei. tåras :
jag fick tårar i ögonen); my mouth fosfor
..., det vattnas i mun på mig af längtan
efter (vid tanken på ei. åsynen af); (such
fruit) makes my mouth kommer det
att vattnas i mun på mig; it is enough to
make one’s mouth ~ to med infin., det
riktigt vattnas i munnen på en då man ...;
se vid. ex. under »»ed. ’Vz-agHmOny, S. bot.
brunskära (Bidens tripartita), ^-aloe, s.
bot. dyborre, svensk aloe (Stratiotes
aloi-des). ^-analysis, s. kem. vattnets analys.
antelope, s. zool. Eleotragus; se vid. »»
-buck. »»- apple, s. se custard-apple. »»
-back, s. varmvattenreservoar i
bakväggen af en ugn. ’v-bailiff, s. tullbesökare
i hamnar; hamnfogde i London †;
fiskeri-fogde. ^-balance, s. ett slags oscillerande
vattenuppfordringsverk. ^-ballast, s. sjö.
vattenbarlast. ~-barometer, s.
vattenbarometer med vatten i st. f. kvicksilfver. ~
-barrel, 5. vattentunna, vattenfat; gruf.
stor vattenuppfordringspyts af järnplåt. ~
-barrow, s. tvåhjulig (vattnings-)vattenkärra
(skjutkärra med cistern), ^-bath, S. Vattenbad
(is. mots, till t. ex. ångbad) el. kem. kokk. (jfr bain
-marié). ~-battery, s. galvaniskt batteri
med vatten, f-bean, s. bot. äkta lotus
(Nelumbium), ~-bearer,s. vattendragare;
bi note, åi do, å: nor, 6: not, å: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
