Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - west ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
warrant
% Mindre brukligt. 1683 † Föråldradt.
wash
sjunka (gå ned) i vester †; vända sig åt
vester, gå (draga sig) på (: blifva) vest
(-lig) (om viuden); by North, vest till
nord; the (TF)~, Vestern, "Vesterlandet;
the far (TF)~, den fjärran Vestern (vestra,
mindre bebygda delen af Norra. Amerika); fvovi
the nu, vesterifrån; in the i vester;
out vesterut; borta i Vestern; the
Empire of the Vestromerska
kejsardömet; to the nu, vesterut, mot vester;
vestligt, i vestlig riktning; to the nu of,
vester (vestligt) om; more to the nu,
vestligare; towards the vestvart, jfr to the
nu; the wind is nu, vinden är (på) vest(lig),
det är vestlig vind; jfr ex. under east, north,
south; the (W)nu End, Westend (vestra,
aristokratiska delen af London; äfv. öfverfördt på d:o
i andra städer). (W)~-Gothiail, a. Vestgotisk;
vestgötisk, vestgöta-; s. vestgöte. (W)~
-India -man, s. vestindie-farare. (W)~
-Indian, a. vestindisk. (W)~-lndies, s. pl.
(the nu) Vestindien. (W)~-North-WeSt, 5.
vestnordvest. (W)~-South-West, 5.
vest-sydvest. ^-variation, 5. kompassens
Vestliga missvisning. ~-wind, s. vestan(vind);
it is blowing a nu, det blåser vestan. ~er†,
-ur, vn. se west, vn. ~ering, -uring, prt.;
a. poet. gående mot vester, nedgående soi.
~erly,-urli, a. vestlig (t. ex. parts);
kommande från vester, veetan-viud; ad.
vestligt, vesterut, mot vester. <verliness,
-årlinës, s. kompassens vestliga
missvisning. ~ern, -urn, a. vestra (Europe etc.);
vestlig (: belägen vesterut; ei. : i
vestlig riktning, gående mot vester t. ex.
course; ei. % : kommande från vester,
t. ex. breeze); vesterländsk, jfr ex.; Am. F
bak-, bakre (jfr bach med sms., ss.
backwoods); the (W)nu Church, den latinska
ei. romersk-katolska kyrkan; the (W)nu
Empire, vestromerska riket; end, Am. F
bak, ände (t. ex. a kick in one’s ~ end, en
spark i ändan); the (PF)~ Isles,
Hebri-derna; ~ side, Am. se backside. ~emer,
-urnur, s. vestländing. ~ernniOSt,
-urn-mèst, a. vestligast, längst mot ei. i
vester. ~ing, -ing, prt. †; s. is. sjö. distans
vestvart, vestlig distans; rörelse i
vestlig riktning; vestlig afvikelse. ~ling )Js3
-ling, a. † se nuerly; s. vestländing.
most, a. se nuemmost. ~ward, -wurd, ad.
åt vester, vestligt (from, räknadt från);
vestvart, i vestlig riktning; vesterut;
s. land ei. trakt vesterut. ~Wardly >js,
-würdli, ~wards, -wurdz, ad. vestvart.
Westphalia, wëstfà’liå, 5. pr. Westfalen;
pl. F jfr western end; by the peace of nu,
i den vestfaliska freden fick ... -an,
a. vestfaliskj s. invånare i Westfalen.
westy, wes’ti, a. prov. yr, svindlande.
wet, wët, a. våt (with, af); fuktig; regnig
väderlek; F drucken; s. väta; regnväder,
nederbörd; si. litet vått (i sig), ngt att
dricka, dryck, ett glas, en sup etc.; va.
(reg. )|s; oftare imp. o. pp. wet) väta, blöta,
fukta; vattna; nu as a fish (shag), våt
som en tupp, genomvåt (: ~ through),
våt inpå kroppen (jfr skin etc.); ~ as a
sponge (sop), våt så man kan vrida ur den
(jfr wringing ex.); ~ compress, med. kalla
omslag kring magen; ~ day,
regnväders-dag, nederbördsdag; ~ dressing, kir. kallt
omslag; (he does it) with a nu finger F, ...
med lätthet; ~ fish, färsk fisk; ~
method, nu process, ~ way, kern. tekn. våta
vägen; nu paint! ny måladt! ~ quaker,
kväkare af den mindre stränga
riktningen; si. skåpsupare; ~ weather,
våtväder, slask(väder), rusk; ~ year, våtår; it
was coming on det började att regna;
to get nu, bli våt; väta ner sig; äfv. vätska
sig; an excuse for getting en
»sugg-tvätt»; to resist utestänga ei. stå mot
väta; ~ one’s bed, väta under sig (om barn);
~ one’s commission F, blöta (krympa)
(officers)fullmakten; ~ the other eye! si.
tag ett glas till (»ett glas i hvardera
foten, så att du ej haltar»)! ~ one’s neck,
nu one’s whistle, si. fukta strupen (»... sin
aska»); ...a shower of rain which ~ me
through (ei. to the skin), som gjorde mig
våt inpå kroppen; a pen ready nu ivith ink,
en nydoppad penna; se vid. ex. under heavy,
lodge o. soaking. ~-dOCk, s. våtdocka, jfr
under dock, ^-gilding, s.
vattenförgyllning. ^v-nurse, s. amma. ~-P0t, s. våt
förruttnelse. ~-SeaS0n, s. regntid. ~
-sheet bath, s. afrifning (med vått
lakan). ~-sheet packing, s. inpackning (i
våta lakan) vid vattenkur. shod, a.
våt-skodd. ~-Sh0t, a. prov. växande i fuktig
mark.
wether, wedh’ur, s. (jfr vädur) gällgumse,
hammel.
wetness, wet’nes, s. våthet, väta;
fuktighet (särsk. of the weather, of the season :
regnighet, rikedom på nederbörd etc.).
wetting, wet’ing, prt.; s. vätning,
genom-blöt-ning, fuktning; F »fylla»; se thorough, ex.
~-board, s. boktr, fuktbräde, <x,-trough, s.
boktr. fuktfat. wettish, -tisj, a. tämligen
(ei. litet) våt, fuktig.
weve †, wèv, (1.) se weave; (2.) se waive.
wevil, se weevil.
wey, wà, S. en vigt- el. mått-enbet för torra varor
(: för ull 182 lbs; smör 2—3 cwt; korn o. hafre
48 bushels; hvete 5 quarters; ost 224 lbs;
salt 40 bushels à 56 lbs).
à: note, b: do, è: nor, à: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
