- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1697

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - whitewash ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

whitewash

>|( Mindre brukligt. 1697 † Föråldradt.

who

ackord ei. gnm att inför rätta bevisa
sin oförmåga att betala) med sina
for-dringsegare. —washer, s. hvitlimmare,
hvitmenare; biid. rentvättare (jfr föreg, va.);
si. en som får ackord, —washing, s.
hvit-mening; biid. rentvående. — -water, s.

mjölröra (hafremjöl o. vatten); veter. en
fårsjukdom. –wave, s. zool. Caberia pusaria (en
mätare-fjäril). —"WaX, S. hvitt (blekt) vax.
—-Weed, s. bot. hvit prestkrage; hvit
tusenskön (Achillea Ptarmica); svensk
körfvel, hundloka (Cerefolium sylvestre).
—-wild-vine, s. bot. hu n dr of va. —-willow,
s. bot. hvit pil (Salix alba). <v>-wine, s.
hvitt vin, ljusare vin (ss. madeira, ljus sherry,
hvitt portvin etc., i mots, till mörkare sorter); si. f.

gin >!<. ~-winged, a. hvitvingad (ingår i
flere fågelnamn). —-WitCh, S. F välgörande
trollkvinna. —-WOOd, s. hvitved (jfr
alburnum); bot. namn på flere träd, ss.
PetrO-bium arboreum å S:t Helena; se vid. tulip
-tree o. (Am.) bass-iuood. —-WOrm, s. zool.
rotmask, »fetpölsa» (larv af ållonborre).
—|y )|<, -li, a. hvitaktig, blek. ~n, -n, va.
göra hvit, färga hvit i aiia bet.; bleka tyg
ctc.; hvitmena, jfr —wash; garf. slikta; tekn.
däcka socker; vn. blifva hvit, hvitna (särsk.
o ni hår: lüith age); their bones — the ground,
marken är hvit af deras bleknade ben;
flocks of swans — the lake, sjön är
alldeles hvit af svanflockar; the sea r>»s
with foam, hafvet är hvitt af skum,
»sjön går hvit». ~ned, -nd,^. af föreg.; a.
bot. mjölig (farinosus); (om mörk färg)
öfverdragen (laverad) med tunt hvitt, —ner,
-når, s. ngn ei. ngt som gör hvit;
hvit-menare; blekare; garf. se diving-knife.
—ness, -nës, s. hvithet; hvit ei. blek

färg, ärv. blekhet i ansigtet (ständig el. tillfällig);
biid. renhet, oskuld; to heat to o,,
hvit-glödga. —ning, -ning, prt.; s.
hvitgör-ning; blekning; bleknande; sockers
däck-ning; garf. hudars sliktning; slammad krita.
—ning-knife, s. garf. sliktklinga ei. -knif.
—ning-machine, s. risskalningsmaskin.
—ning-stone, s. fin slipsten ei. brynsten,
polersten. —y, -1, a. i sms. med
inblandning af hvitt, hvit-(och-), jfr ned. — y-bllie,
a. hvit(-och-)blå. ~y-brOWn, a. hvit-och
-brun ei. ljusbrun. — y-gold, a. i hvitt och
guld (t. ex. wall-papers).
whither, hwidh’ur, ad. hvart, hvarthän
(högtidligare än where); (reiat.) dit; till hvilken
grad, huru långt † (t. ex. at length wilt
thou abuse our patience? öfvers, af
Quous-que tandem abutere patientia nostra
[Catilina]?); äfv. % för föij. sms.; ~ away? f
— bound Ff hvarthän? hvart skall det
bära af? — SOevei*, ad. hvarthän. än.

whiting, hwi’ting, prt. af white; s. zool.
hvit-ling (torskart: Gadus merlangus);
slammad krita; byg. etc. hvitlimning, jfr
whitening; se äfv. white-pudding. —-mop †, s. ung
hvitling; vacker ung flicka. —-pollack,
s. se pollack, —-poilt, s. se pout, 2.
whitish, hwi’tisj, a. hvitaktig, stötande i
hvitt; äfv. smutshvit; — gray, hvitgrå,
ljusgrå; — yellow, hvitgul. —neSS, -nes,
s. hvitaktighet, hvitaktig färg.
whitleather, hwitflëdhår, 5. se white-leather;

se pax-wax.
whitling, hwit’ling, s. grålax i första året.
whitlow, hwiflè, 5. med. fulslag. ~-grass,
s. bot. nagelört, vårälskling (slägt. Draba),
äfv. se följ.; early —, se white-blow, första bet.
<N,-WOrt, s. bot. slägt. Paronychia.
Whit-Monday, hwit’munda, s. annandag
pingst.

whitret, hwifrët, 5. Skoti. se weasel.
whitsour, hwit’saur, s. ett slags surt äpple,
whitster †, hwit’stur, 5. se whitener.
whitsul, hwit’sul, s. prov. (eg.: »hvitt sofvel»)
en rätt af sur mjölk med ostmysja, ost,
smör etc.

Whitsun, hwit’sun, a. i sms. pingst-; s. >j<
pingst(tid); the holidays,
pingstferierna; pingsthelgen, <v,day, s. pingstdag,
—tide, s. pingst(helg, -tid).
whittaw(er), hw!t’å(år), 5. prov. sadelmakare,
en som arbetar med hvitgarfvadt läder.
Whitten, hwit’n, va. prov. bleka etc. jrr whiten;
s. (äfv. ~-tree) bot. olvon (Viburnum
Opu-lus).

whittie whattie, hwit’i hwoti, s. krånglande
hit och dit i tal; »krångelmakare» som
narrar folk; VII. krångla gnm att prata hit
och dit, bara »nojsa».
whittle, hwit’1, 1. S. filt buren som sjal, filt-

sjal. —-shaw|, 5. kasjmirssjal.
whittle, hwit’1, 2. s. tälj knif; tunnb. snitsare;
va. tälja; tälja af, spetsa till el. tunna af
med knif; afkorta, minska på (äfv. ^ down);
vn. tälja, kåta; P bekänna på
afrättsplatsen. —d †, -d, pp.; a. drucken,
whittling, -ing, prt.; s. täljande.
Whit-Tuesday, hwit’-tàzdà, s. pr. tredje dag
pingst.

Whitworth, hwit’wertb, 5. pr. en uppfinnares
namn. —-ball, s. art. Whitworth-kula
(-pro-jektil). —-gun, s. Whitworthkanon.
whity, hwi’ti, a. i sms. se whitey.
Whiz, hwiz, vn. hväsa, hvina, susa (om en pil
el. kula); S. hvinande. —le †, -1, vn. se föreg,
o. whistle, —zing, -ing, prt.; a.; s.
hvinande. —zingly, -ingli, ad. (med ett)
hvinande (ljud).
Who, ho, mterrog. pron. (subst.; om personer)
(pl. lika-, genitiv ~S6, -z; objehtsfl. —(VI,

b-. note, b: do, 6: nor, o: not, à: tube, å: tub, A: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

Engelsk-svensk ordbok. 109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free