- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1700

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - whort ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

whort

r Talspråk. 1700 r Lågt spràk.

wide

whort, hwlrt, ’vie, -i, oftast ~le-berry, s. bär

ei. växt af slägtet Vaccinium; särsk.
blåbär (Y. Myrtillus); red lingon; se afv.

sms. under marsh.
who’s, h0Z, smdr. af wllO is.
whose, hoz, pron. (geuit. af who) hvems,
hvars, hvilkens, hvilkas; ~ booh is this ?
hvems bok är detta? those ~ duty it is,
de hvilkas pligt det är; God ~ love is
infinite, Gud, hvars kärlek är oändlig;
a man for ~ love I ivould do anything,
... för hvilkens kärlek(s vinnande ei.

egande) jag ... (Anm. ~ nytjas oftare än andra
former af who om ting, särsk. mat.:) a Cllbe ~

side is 7 feet, en kub hvars sida är 7 fot.
^soever, –-’t, pron. genit. af whosoever.
whoso †, ho’sè, ~ever, –-’-, pron. se
whoever.

whummel, hwum’el, va. is. Skoti. vända upp
och ned på, kasta öfver ända; s.
upp-och-ned-vändning, öfverändakastande.
whur, hwir, vn. s(n)urra, jfr whir; rulla (i ei.
om uttalet af ?*); knorra, morra; s.
snurrande; hastig sväng; rullande i uttal af r;
dängande, fläng. ~ry, -1, va. dänga
(flänga) i väg med, jfr hurry.
whurt, se whort.
Why, hwi, 1. s. prov. kviga.
Why, hwi, 2. ad. hvi; hvarför (fråg. o. relativt);
interj. hur så? nåja! nåå! åh! kors!
(inledande ett påstående) jo, ja, men nu (är det så
att ...), ju; s. orsak hvarför, skäl; ~ and
because, hvarför och därför; no, nej
då! ~ not? hvarför inte; ~ sof
hvarför det? hur så? hur då? samtyckande nå
ja! then! välan då! ~ is it that ...,
hvaraf (hvadan) kommer det sig att ...?
~ is thisf hvaraf kommer detta? ~ do
you think so? hvarför tror du det? ~
should he do so? hvarför skulle ban
göra det? 1 know not jag vet ej
hvarför (ei. af hvad orsak); nobody can tell
ingen kan säga (el. vet) orsaken; the
cause ei. reason (jfr d. o. ex.) orsaken
hvarför; you don’t say so! åh, så du
säger! did I not tell you ..., nåå, sade
jag dig inte att...? (what sights you must
have seen?) (svar) yes — I have seen
more than most ..., åh ja, jag har sett
mer än de flesta ...; (I did not ...) as ~
should I? ... och hvarför skulle jag
det? for ? † el. F för blotta ~; the ~ is
plain, orsaken ligger i öppen dag; the
nu and wherefore of his migration,
grunden och anledningen till ...; for every
nu we must have a wherefore, för hvarje
»hvarför» måste vi ha ett »därför» (finna

ett skäl, äfv. en förevändning, ursäkt).

. Wi’, WC, Skoti. förk. f. with.

»Wich, -Wlfcj, -wick, wik, suffix i ortnamn by,
stad.

wick, wi k, i. 5. prov. bugt, vik; saltgrop,
saltdam; (i curling spelet) passage, port
mellan medspelares stenar; va. (i Curling)
kasta en sten i sned riktning.
Wick, wik, 2. s. veke. ~ed, -t, (1.) a. is. i
sms. med veke (ei. -kar, t. ex. two-n* lämp).
wicked, wik’éd, (2.) a. ond, »arg»,’moraliskt
dålig, elak, fördärfvad, lastbar, gudlös,
syndig; skändligtdåd; stygg afv. skämts.;
skalk-aktig, småelak, odygdig, illparig;
kitslig, »full af hin», gemen, otäck (jfr
mischievous o. om djur vicious); the bibi. de
orättfärdiga; the ~ Bible, en bibelupplaga af
1632 hvari »icke» är uteglömdt i 6:te budet; the nu

one, hin onde. ~neSS, -nes, s. ondska,
moraliskt fördärf, syndighet, »arghet» (bibi.),
gudlöshet, elakhet, lastbarhet;
skändlighet; skalkaktighet, illparighet.
wicken, wjk’n, arv. —trée, s. rönn.
wicker, w’ik’ur, s. vide; vidja; kvist (t. ex.
i hatten ss. fälttecken); korgverk; videkorg

(: —basket); «• af vide, vide-, —bed,

s. korgsäng. —bottle, s. korgflaska. ~
-WOrk, s. korgverk; flätverk; encased in
nu, omflätad flaska. ~ed †, -d, a. gjord af
ei. öfverdragen med flätverk,
wicket, wik’et. s. liten (gång)port ei. dörr
i en större (äfv. : —dOGr); portlucka; grind
(särsk. i kricketspelet, äfv. platseil däl’ Stå);
i kricket äfv. slagman (: batsmaJl); ett slags
dambord med luckor (liknande dörrflyglar) i
hjulränna; Am. improviserad koja i skogen af
grenar o. d. —bail, S. (i kricketspelet) förr
grindpinne; nu tvärpinne (hvilande i en ränna på
toppen af griudpinnarna o. förbindande dessa), nu

-gate, s. grind, —keeper, s. grindvaktare
i cricket.

wicking, wiking, 5. veke ss. material, vekar
kollekt, wickless, -lès, a. utan veke (lamp).
Wic(k)liffite, wik’lifit, s. kyrkoh. anhängare

af Wicliffe (en reformationens föregångare); a.
wickliflitisk, af Wicliffe (t. ex. versions).
widdle, wid’1, vn. prov. klaga, kinka. ~
•Waddle, ad. slankigt; to go nu, se waddle,
vn.

widdy, wid’i, s. skoti. rep, is. vidjerep; galge.

—waddy, a. prov. liten, strunt-,
wide, wid, a. vid i aiim. (sleeves,trowsers etc.);
vidsträckt äfv. bild., jfr ex.; bred (is. öppning,
väg o. d., t. ex. entrance, road; a passage
10 feet äfv. bed, cloth, door, river,
table etc.); rymlig; vidtomfattande; vidt
utsträckt (äfv. lång[t utsträckt], t. ex.
voyage; culture, reading etc.); stor (t. ex.
circle of friends)’, sport. långt från målet
eg. vid bågskjutning äfv. bild. (jfr ned. ex. med of),
särsk. i cricket (om en båu) så långt på sidan

k: fate, å: far, k: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine 1: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free