Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - windward ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
withdraw
F Talspråk. 1712 P- Lågt språk.
within
~ of, taga lovén af äfv. biid.; to beat {ply,
work) to —, arbeta sig upp i vinden, slå
sig till lovart med kryssning; to lay an
anchor to the —, lägga ut ett ankare i
lovart; wid. vidtaga
försigtighetsåtgär-der, ... »sina mått och steg» i god tid;
from to —, från lovart; that island ioas
to — of us, ... låg i lovart om oss. (W)~
Islands, s. pl. (the —) Små Antillerna
(»Lo v artsöar na»),
windy, win’di, a. af väder ei. vind,
vind-(t. ex. side, jfr windward), väder- (äfv. -kolik);
stormig, blåsig (om väder, läge etc.);
vä-derspänd, -stinn; vädergifvande (food)-,
biid. tom, innehållslös, intet betydande;
förflugen (t. ex.project)-, Skoti. skräflande;
it is getting oj, det börjar att blåsa;
se ordspr. under flndy. (W)~ Cap , s. (Erik)
»Väderhatt». —- footed, a. poet. vindsnabb.
wine, win, s. vin (jäst dryck af vindrufvor, men äfv.
af annan frukt; äfv. ojäst liknande, jfr t. ex. palm
-—); stark dryck i aiim.; (vin)drickande;
rus; univ. enskildt vinkalas; va. % förse med
vin; — impregnated with iron, o, of iron,
farm, järnvin, stålvin (dets. som steel-~);
British oj, domestic hemgjordt vin,
fruktvin ei. bärvin; heavy (heady) —,
tungt vin; light (small) —, lätt vin; a
good oj needs no bush, eg. godt vin
behöfver ingen skylt, ordspr. god vara talar
för sig själf; when the ~ is in the wit is
out, ordspr. då ölet går in går vettet ut;
he couldn’t carry his —, han tålde icke
mycket; to sleep off one’s oj, sofva af sig
" vinångorna (ruset); to take oj, äfv. smaka
(förtära) vin; to take — with, se take ex.;
to (be ei.) sit (at ei.) over one’s oj, sitta
och dricka (sitt vin, särsk., enligt äldre sed
bland herremän i Engl., vid det afdukade
middagsbordet, sedan damerna aflägsnat sig); there Was a
great deal of oj, där fans (vankades)
mycket vin (dryckesvaror); flower of oj, vins
bouquet; oil of oj, se ethereal (se d. o.) oil;
spirit of oj, (vin)alkohol. —-bag, s.
vinsäck; F vindrinkare, »fyllpuppa». —-berry,
s. vinbär (röda, svarta etc. : flere arter af RibeS,
äfv. krusbär); äfv. blåbär o. lingon.
—-bib-ber, s. F vinpimplare. <v,-bill, s.
vinräkning. —-bin, s. se bin, 2. —-biscuit, s.
vinbakelse (biscuit o. d. serverad till vin). —
-black, 5. vinrankesvart (färg af kolad
vin-ranka). —-bottle, s. vinbutelj; — cork,
vinkork. —-business, s. vinaffär, -handel,
—-butt, s. vinlägel, -pipa. —-Card, s. se
oj-list. —-Case, s. vinlåda. —-Cask, 5.
vinfat, -fastage. —-Cellar, s. vinkällare;
spritmagasin. —-COCk, s. vinkran på vinfat
o. d. ^-chemist, s. (vin)destillator. ^
-Coloured, a. vinfärgad. <^-C00ler, s. vin-
kylare. ^-cooper, s. tunnbindare som
blott tillverkar vinfat. —-Crane, s.
vin-häfvert. —-CUp, s. vinbägare, oj-
decanter, 5. vinkaraff. ~-dregS, s. pl. vindrägg.
~-drinker, s. vindrickare. ^-fancier, s.
vinkännare. ~-fat, s. vinkar (kärl under
vinpress hvari saften nedrinner; el. tråg hvari drufvor
trampa."?). —-flash s. vinflaska, —-glaSS,
s. vinglas. —-grower, s. vinodlare,
vin-gårdsegare. —-growing, a. vinodlande,
vinodlings-; s. vinodling; — district,
vindistrikt, vinbygd, -trakt. —- harvest, 5.
vinskörd. —- heated, a. is. poet. upphetsad
af vin. —-house, s. vinhus haud.; äfv. (förr)
värdshus. ~-huskS, s. pl. vindraf (drufskai
o. d. återstoder vid viupressning). oj* keg, s.
vin-kagge. –jug, s. vinkrus. —-leeS, s. pl.
vindrägg. —-licence, s.rättighet att sälja
(utminutera) vin. —-list, s. vinlista. —
-making, s. vinberedning, —-measure †,
s. gammalt vinmått(system). ^-merchant,
s. vinhandlare, —-offering, s. vinoffer.
<v-palm, s. vinpalm (vingifvande palm i allmh.).
~-pipe, s. vinpipa. —-preSS, s. vinpress,
^-pressing, s. vinpressning. ~-sap, s.
en amerikansk äppelsort. —-shades, s. pl.
vinkällare, lagerkällare. —-skin, s. enklaste
vinsäck. —-Stain, s. vinfläck. —-SOlir,
s. se wild-phim. ^-StOIie, s. vinsten. —
-taster, s. vinsmakare, -profvare (se äfv.
valinch). —-tax, s. vinskatt. —-test, s.
vinprof. ^-treader, s. vintrampare. ~
-vat, s. Se oj’fat. ~-vault, 5. vinkällare;
(ofta i pluralisform men behandladt ss. sing.: a — s)
lagerkällare med servering af vin o. d. ~
-vinegar, 5. vinättika, ^-warrant, s.
sedel mot hvilken vin utlemnas från
nederlag. ~-whey, s. en blandning af vin,
mjölk och vatten. —-WOrkS, s. pl.
vinfabrik. —-year, s. vinår. —d, -d, pp.; a.
F beskänkt, väl förplägad. —y, -i, a. se
winy; si. rusig, drucken,
wing, Wing, s. vinge (äfv. bot. etc.; i allm. äfv.
ngt som liknar en sådan); byg. o. mil. flygel äfv.
af dörr etc.; arm särsk. af fisknot o. vid jagt (skall);
sidoutsprång af flere slag, (utskjutande)
sidobyggnad, -dam; axelband, epålett;
teat, sidodekoration, kuliss; sjö.
hjulhusvinge (jfr sponsing); sjö. slag, jfr vid. ~
-passage; biid. flygt, jfr ex.; va. förse med
vingar, bevinga; förse med flyglar; poet.
flyga genom; poet. flyga (tillryggalägga
flygande, one’s course etc.); klippa
vingarna på; vingskjuta (äfv. biid. såra,
lem-lästa); vn. flyga (: ^ one’s flight, —
one’s way : rikta [ställa] sin flygt [kosa];
to, till); svinga sig; ’v and oj, sjö. (om
snedsegels-skonare; galärer etc.) platt fördevind
med seglen saxade (anskotade på olika sidor);
k: fate, k: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
