Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mindre brukligt. 1713 † Föråldradt.
winnowing
fear adds to the flight, fruktan
bevingar (påskyndar) flygten; to beat
(clap) the slå (flaxa) med vin-
garna; to clip (cut) one’s ^s, klippa
(biid. stäcka) vingarna på ngn; (the) fear
lent me fruktan gaf mig vingar; to
make flyga; to take taga till
vingarna, flyga ut, bort ei. upp (: lyfta jagt.);
biid. flyga (ut, bort), flykta, ge sig af;
to take ... by the hugga ngn i
»vingbenet»; (up)on the (sväfvande) på
vingarna; flygande, i flygt(en); biid. färdig
att gifva sig af, i farten, jfr föij. ex.; on the
~ for, biid. på väg till; to be on the
äfv. stå på resande fot; i aiim. vara i
rörelse, i farten, i verksamhet; to mount
on the <vs, (om fågel) höja sig på vingarna,
uppstiga; to put on the biid. sätta i
gång, ställa till med,komma upp med; to
rest on the hvila på vingarna, (skenbart
stiiia) sväfva i luften (om fågel); se burst,
ex.; upon the of the wind, på (med)
vindens vingar (i allra största hast);
under one’s ~(s), »under sina vingar(s
skugga»). ~-bone, s. vingben, ’v-broken,
a. vingbruten. /v/-case, s. zool. täckvinge
(-gar), ^-compass(es), s. (pl.) bågcirkel.
~-cover, s. se <^-case. ~-coverts, s. pl.
zool. täckfjädrar, vingtäckare. ~-drift, s.
gruf. sidoort, tvärslag. ^-feather, s.
vingpenna. ^-footed, a. is. poet. vingfotad;
snabb(t bortilande äfv. time), ^-gudgeon,
s. mek. vingtapp. ^-handed, a. zool.
ving-händt (jfr cheiropterous). «%>-joint, s.
vingled. ~-like, a. vingiik. ^-membrane, s.
vinghinna hos läderlapp, ^-passage, s. sjö.
slaggång på örlogsfartyg. <N>-rail, s. se guard
-rail o. side-rail. ~-r00m, s. sidorum. ~
-Sail, s. gaffelsegel, ^-shell, s. zool.
täckvinge; zool. vingsnäGka, hvirfvelsnäcka
(Strombus); äfv. musseisiagtet Avicula. ~
-Stroke, s. vingslag. ~-Strong, a.
ving-stark. ~-SWift, a. vingsnabb. ^-transom,
s. skeppsb. öfversta häktbjiilke./ ~ -wale, s.
sjö. sträcktimmer ei. afledare vid
hjulhuset på ångbåt. ~-wall, s. ingeniör. sidomur
vid en .bros landfäste. ~ed, -d, pp. särsk.
jagt. vingskjuten; a. försedd med
vingar (etc., jfr ofvan); bevingad; vingad, bild.
snabb; biid. högt sväfvande; poet.
vimlande af fåglar †; her. äfv. med vingar af
olika färg mot kroppens. ~ed-horse, sr
pegas, ^ed-lion, s. det bevingade Markus-
lejonet. (republiken Venedigs symbol). ~ed-pea,
s. bot. Tetragonolobus edulis. ~ed-SCrew,
s. mek. vingskruf. ~er, -ur, s. sjö. mindre
vattenfat som stufvas i rummets sidor.
~ing, -ing, prt.; a. flygande, svingande
sig. ~leSS, -les, a. vinglös, saknande
vingar. ~let, -let, s. liten vinge; se
ba-stard-ioing; ufv. rudimentär Vinge hos vissa
insekter. )(C, -i, a. bevingad (jfr
äfv. flygtig.
wink, wlngk, 1. s. P (oftast i plur.) se winkle.
wink, wingk, 2. vn. blinka, afv. afsigtligt: med
blinkande gifva tecken, gifva en knapt
märkbar vink (at, tO, åt, äfv. med följ. to o.
infin., att ngn skall göra det el. det); blunda (i eg.
bet. f), jfr ex.; (om ljus etc.) flämta (lysa med
matt o. ostadigt sken); va. blinka med (one’s
eyes); s. blink(ande), blinkning; blund;
vink (jfr tip, ex.); ögonblick, jfr ex.; ~ at
(a thing), blunda för, se genom fingrarna
med; as quick as a in a i en
handvändning; (to take) five forty F,
en liten (tupp)lur; I never slept a ~ (cl.
I couldn’t get a of sleep) last night,
jag sof ej en blund (jag fick ej en blund
i ögonen) i natt som var. ~-a-peep, ~
-and-peep, s. bot. rödarv (Anagallis
ar-vensis). ~er, -ur, s. blinkare, en som
blinkar; skygglapp. ^ing, -ing, prt.; s.
blinkande, blink; blundande (at, för);
like ~ F, i en blink, i ett huj; a ~ light,
äfv. ett »sömnigt» ljus.
winkle, wingk’1, s. se periwinkle, zool.
winklehawk, (ei. -hole), wingk’lhak (-h6i), s.
Am. fyrkantig refva i tyg.
winner, win’ur, s. seger-vinnare, en som
vinner i taflan, spel etc., segrare; to be the
hafva vunnit (segern), winning, -ning,
prt.; a. vinnande; tillvinnande,
tilldragande, intagande, behaglig, angenäm;
s. vinnande; (is.pl.) vinst; P (stulet) byte;
gruf. exploatering, grufdrift,
(mäim)upp-fordring; gruf. äfv. (gruffälts afdelning:) ett
ut-mål, en grufva; äfv. skärpning, ny
gruföpp-ning; the ~ fleld, sport, sista stycket af
kappränningsbanan mellan sista hindret
och målet; to play a ^ game, spela (täfla
i allm. ) med säkerhet att vinna, »hafva
alla trumfen på hand»; ~ hazard, se d. o.;
~ manners, ~ loays, vinnande, intagande,
älskvärdt, behagligt (äfv. »charmant») sätt
(hos en person); ’v post, stolpe som utgör själfva
målet på rännarbanan; se Side, ex.; they wore
the confident looks of ~ men, de hade
det förtröstansfulla utseendet hos
personer som äro vissa om seger (»säkra på
sin sak»),
winnock, win’ok, s. Skoti. se window.
winnow, win’Å. m.’vanna, kasta säd; fläkta
på, sätta luften i rörelse †; biid. dryfta,
pröfva, undersöka, granska; rensa biid.,
. skilja (truth from falsehood)-, vn. vanna,
jfr va. ~er, -ur, s. sädesrensare (äfv. ~ing
’machine)-, dryftare. r^ing,-ing, s.
van-nande, säda kastning; dryftning* ^ing
i: note, å: do, o: nor, o: not, à: tube, tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
