Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till första upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att ett icke för litet antal varianter helt enkelt blir nödvändigt, om det
engelska ordets användningssfär skall någorlunda täckas och ordboken ge
tillräcklig ledning vid översättning. Icke minst ha vi funnit detta behov
framträda vid adjektiven. I fråga om dem är det ofta ytterligt svårt att
avgöra, vilket svenskt adjektiv skall anses närmast och bäst träffa det
väsentliga i det engelska ordets innebörd.
I åtskilliga fall ha vi måst nöja oss med en förklaring av ett ords
betydelse, då exakt svensk motsvarighet icke kunnat av oss uppspåras. Stor
möda har dock nedlagts på att finna exakta och fullt moderna svenska
översättningar.
Beträffande den använda ljudskriften vilja vi här endast framhålla,
att vi av många skäl och utan någon större tvekan stannat för det
internationella fonetiksällskapets vanliga alfabet, med endast den viktiga
avvikelsen, att trycket genomgående anges med accenttecken efter den
tryckstarka vokalen, detta i överensstämmelse med gammalt bruk i
vårt land och enligt vår mening psykologiskt väl grundat. Vi ha räknat
med att detta alfabet kommer att alltmer genomgående användas i våra
skolor vid transkription av främmande text. — För att motarbeta den
vanliga svenska tendensen att överbetona de trycksvaga stavelserna ha vi i
stor utsträckning slopat ə i dessa och tecknat sonantiskt n och l, även
där Jones i Pronouncing Dictionary fakultativt utsätter ə. Vissa
bestämda principer ha därvid följts, ehuru vi äro medvetna om att
konsekvensen icke blivit fullständig på denna besvärliga punkt. Efter r ha vi
alltid utsatt ə, t. ex. baron [bæ’rən], då vi ansett, att en teckning [bærn]
skulle vara ägnad att vilseleda. Efter t, s, ʃ med flera ljud ha vi vanligen
slopat ə, t. ex. nation [neiʃn]. I några fall ha vi bibehållit det fakultativa i
Jones’ transkription och skrivit (ə). För den vanliga ändeisen -ical ha vi
sålunda använt beteckningen [ik(ə)l], varvid vi emellertid närmast avsett uttalet
[ikl] för adjektivet och [ikəli] för det därav härledda adverbet. Liknande
syfte har parentesen kring (ə) även haft i en del andra fall. Överhuvud
taget ha vi sökt att så långt det varit möjligt förena vad som är fonetiskt
riktigt vid vårdat men ledigt engelskt uttal och vad som med hänsyn till
svenska uttalsvanor är praktiskt-pedagogiskt. Redaktionen har vid arbetets
planläggning även principiellt dryftat frågan om den lämpligaste
beteckningen av de trycksvaga stavelserna med ledande representanter för
fonetikskolan vid Londons universitet, ehuru ansvaret för det tillämpade systemet
givetvis helt påvilar redaktionen. — Om uttalsbeteckningen se vidare
nedan under Anvisningar för begagnandet.
Det faller av sig själv, att arbetets uppdelning på skilda författare
liksom dess långa tillkomsttid med nödvändighet medfört ojämnheter och
inkonsekvenser. Vissa bokstäver torde ha erhållit en något utförligare
behandling än andra. Den starkaste ansvällningen i förhållande till
Lindgrens ordbok visa sålunda bokstäverna E, F, G, H samt M. Vi utbedja
oss benäget överseende med de brister, som i här berörda och andra
avseenden säkerligen vidlåda vårt arbete. För ett i allo oklanderligt resultat och
på varje punkt genomförd konsekvens skulle ha erfordrats helt andra
möjligheter till koncentration av arbetet, än som stått oss till buds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
