Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - different ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
different
— 182 —
dike
[di’frons] L s 1. olikhet; [åt]skillnad; pris-,
+ värde|skilltind t. ex. i aktier vid olika data; all the u
in the world en betydlig skillnad (ökning,
höjning &c); it makes all the ~ det är hela
skillnaden; det blir stor skillnad; det förändrar
saken totalt; it makes no u to me det gör mig
detsamma; makes a great u är mycket
viktigt; make a distinction without a u göra (se)
en skillnad där ingen skillnad finns; sj lit
the u halvera skillnaden, gå halva vägen
var, betala hälften var; [yes,] with a u F jo
vackert, jo pytt. 2. meningsskiljaktighet,
tvist; tvistepunkt. II. tr [åt]skilja. [-~ent[di’f-rənt]-] {+~ent[di’f-
rənt]+} a olik [from, isht F to, av. than], skild,
skiljaktig, annorlunda beskaffad, [helt]
an-+ nan; särskild; it is u with det förhåller sig
på annat sätt med. ^entlal [-re’nJXo)!] I. a°
1. differential, -al- [calculus, diagnosis, duty].
+ 2. åt-, särskiljande, utmärkande. II. s mat.
differential, ~entiate [-re’njieit] tr o. itr 1.
skilja [sig]; differentiera[s]. 2. urskilja; skilja
mellan, ^entiy [di’frontli] adv annorlunda,
olika [from mot, än]; you’ll see this u du
kommer att se det i ett annat ljus.
difficile [di’fisi:l] a besvärlig att ha att göra
med, kinkig; snarstucken; grinig.
difficult [di’fiklt] a 1. svår [for, to för]; ~ of
access svårtillgänglig; ~ of fusion svårsmält.
2. svår att göra till lags, kinkig; av.
omed-görlig. ~y[-i] s 1. svårighet [the u of
finding out]’, have a (some) u in ha svårt att; ~ in
breathing andnöd; with u med knapp nöd
(svårighet). 2. trassel, ’missförstånd’; [-[pen-ning]förlägenhet.-] {+[pen-
ning]förlägenhet.+} 3. betänklighet,
invändning, pi. om och men [make (raise) -ies];
hinder.
dfffidenllce [di’fidən|s]s bristpå självtillit;
överdriven blygsamhet, blyghet, försagdhet. -t
[-t] a° 1. nu % misstrogen [of, in mot]. 2.
saknande självförtroende, osäker; försagd, blyg.
diffuslie I. [difju:’|s] a° 1. [ut]spridd. 2. biidi.
vidlyftig, omständlig, svamlig. II. [-z] tr av.
itr [ut-,kring|]sprida[s],ut|breda[s], -gjuta[s];
sprida sig; rys. diffundera. -ed [-zcj] a
vitt-utbredd, kringspridd, -eness [-snis] s [-[onödig]-] {+[onö-
dig]+} vidlyftighet, omständlighet, bredd, [ord-]
svammel. -ible [-zəbl] a som [lätt] kan [kring-]
spridas, -ion [-jn] s 1. [kring]spridning;
ut-bred|ande, -ning [of knowledge 4c]. 2. tyn.
diffusion. -ive [-siv] a° 1. utbredande sig; vida
spridd. 2. vidlyftig. 3. om satt översvallande,
hjärtlig, -iveness [-sivnis] s 1. [förmåga av
kring]spridning, utbredning. 2. vidlyftighet,
ordsvall.
dig [dig] I. dug dug tr 1. gräva; gräva i; gräva
upp ei. nt, uppgräva; böka i; ~ potatoes ta
upp potatis; ~ in gräva ner; ~ out
framgräva, gräva upp ur marken; u up (t) = ~ OUt
av. biidi.; b) gräva [npp] fait. 2. köra, stöta,
sticka, peta, puffa [a p. in the ribs], borra
[o.’s nails into]. II. dug dug itr 1. gräva [for
efter]; böka; gräva sig [into in i] av. refl. 2. Am.
S plugga, knoga. III. s 1. grävning. 2. F hugg,
stick, stöt; biidi. pik [at åt]; ~ in the ribs puff
i sidan. 3. Am. S plugghäst. 4. pi. us F se
uging 2. b.
dig. [dig] förkortn. av dignitatem; infra u under
ens värdighet.
Digby [di’gbi] npr. d~ [-] feg. Du chicken]
rökt sill fr&n Digby, Nova Scotia,
digest I. [dai’dgest] s sammandrag: systematiskt
ordnad [lag]samling; the Du Corpus Juris
civilis. II. [didje’st, av. dai-] tr 1. ordna,
systematisera. 2. över-, genom|tänka plan. 3.
smälta mat.; av. befordra smältningen av; biidi.
införliva med sig. 4. tåla, fördraga,smälta. 5.
+ biidi. smälta, tillägna sig. III. [se //.] itr smälta;
it us well det är lättsmält, ~er [didge’sto] s
1. en som gör upp sammandrag. 2.
mat-+ smältningsmedel. 3. digestor, Papins gryta.
~ibie [didje’stobi] a° smältbar. ~ion [-[did-ge’stjn]-] {+[did-
ge’stjn]+} s [mat]smältning; mage; easy of u
lättsmält; good (weak) u god (klen) mage.
~ive [did^e’stiv] a° befordrande
matsmältningen; matsmältnings-,
diggller [di’g|ə] s 1. gravare i sms. äv. om maskiner
+ [potato-u], 2. guldgrävare. -ing [-ig]s 1.
grävning. 2. pi. us a) guldfält; 6) F bostad, lya.
dight [dait] ~ ~ ei. reg. tr &id. poet. 1. isht i pp.
kläda; smycka. 2. bereda.
Dighton [daitn] npr.
digit [di’dgit] s 1. anat. finger, tå; skämts, finger.
2. fingersbredd ss. mått8/* tum. 3. ensiffrigt
tal, siffra; a numþer of three us ett
tresiff-rigt tal. ~al [-(ə)l] a° finger-, ~alis [-ei’lis]
s bot. iäk. digitalis, /v/ate [-it] o° zooi.
bot.finger|-delad, -lik. ~igrade [- -igreid] s o. a zooi.
tå-gå|ngare, -ende.
dignillfied [di’gni|faid] a värdig; upphöjd, ädel;
högtidlig; ~ language vårdad stil; ~
manners värdighet: ~ speech vårdat talspråk,
-fy [~fai] tr 1. göra värdig; bekläda med
värdighet; adla, upphöja. 2. bedra med namn.
-ta-ry [-t(ə)ri] s dignitär, hög [isht kyrklig]
ämbetsman. -ty [-ti] s 1. värdighet; sant värde,
höghet; adel i sinnelag &o. 2. hög rang, högt
ämbete, värdighet,
digraph [dai’græf] s digraf tvi bokstäver för ett ljud
(t. ex. ea i sea),
digress [daigre’s, av. di-] itr avvika, göra en
avstickare; isht biidi. göra en utvikning [into
in på ämne]; komma från ämnet. *»ion
[dai-gre’Jn, av. di-] s avstickare; vani. utvikning
(avvikelse) [från ämnet], ~ive [-iv] a° som
går från (ligger på sidan om) ämnet, på
sidan liggande.
+digs [digz] s pl F se diggings 2 b.
Dijon [di:’3p:(i))] npr.
dike [daikj I. s 1. dike. 2. damm, fördämning,
strandvall, bank; av. upphöjd väg anlagd
bank. 3. bild), barriär; värn; hinder. 4. geoi.
gång. II. tr in-, för|dämma.
u whole title-word ° adverb regular % rare >8c military «£• marine F »olloquiai P vulgar S ilang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
