Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - disinter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dis‖inter [di′s|intə:′, - - -́] tr uppgräva, upptaga
ur graven; bildl. bringa i dagen, -interested
[-i′ntristid] a° opartisk; oegennyttig,
osjälvisk; ibl. frigjord från privatekonomiskt
intresse ⁅management⁆. -interment [-intə:′mənt]
s uppgrävande; utgrävning.
disjoin [disdʒɔi′n] tr skilja.
disjoint [disdʒɔi′nt] tr 1. rycka (vrida) ur led.
2. sönderdela [i leder], stycka; bryta sönder.
3. söndra, skilja, ~ed [-́id] a° 1. sönderdelad.
2. vanl. osammanhängande.
disjunct‖ion [disdʒʌ′ŋ(k)|ʃn] s åtskiljande,
[av]söndring, skilsmässa. -ive [-́tiv] I. a° 1.
åtskiljande. 2. log. gram. disjunktiv. II. s gram.
disjunktiv konjunktion (sats).
disk [disk] s tunn och flat rund skiva; lamell.
dislike [dislai′k] I. tr tycka illa om, ha
motvilja mot (för); ogilla; icke vilja ⁅~ showing
it⁆. II. s motvilja, misshag, obenägenhet,
aversion, avsky, antipati äv. konkr. ⁅for, to,
of⁆; take a ~ to fatta motvilja mot.
dislocat‖e [di′slokei|t] I. tr 1. rubba sak ur dess
läge, förskjuta. 2. rycka ur led, vricka,
[för]sträcka. 3. bildl. förrycka plan &c. II. itr Am.
flytta. -ion [- - -́ ʃn] s 1. förskjutning,rubbning
av saks läge; geol. förkastning; bildl. äv. förvirring,
oreda. 2. vrickning, [för]sträckning. 3. ⚔
armés förläggande (uppdelning) på spridda
ställen.
dislodge [dislɔ′dʒ] I. tr driva bort (ut), få
bort, fördriva isht ⚔ fiende ur ställning; jakt. driva
(köra) upp ur lya; förflytta, rubba. II. itr
flytta, draga sina färde.
disloyal [dislɔi′əl] a° trolös ⁅to⁆, förrädisk,
illojal; otrogen, ~ty [-́ti] s otrohet; illojalitet,
trolöshet ⁅to⁆.
dismal [di′zməl] I. a° dyster, mörk; hemsk,
förskräcklig; olycklig, sorglig; the ~ science
nationalekonomien. II. s: pl. ~s melankoli,
dysterhet, tungsinthet ⁅in the ~s⁆.
dis‖mantle [dis|mæ′ntl] tr 1. avkläda, beröva
⁅of⁆. 2. beröva [ut]rustning (möbler,
befästning) &c; avbestycka; slopa, rasera, förstöra
fästning &c; ⚓ avtackla, avrigga; ~ a town
slopa en stads fästningsverk; ~d house
tomt hus. -mast [-mɑ:′st] tr avmasta. -may
[-mei′] I. tr förskräcka, slå med fruktan; göra
bestört; uppskrämma. II. s bestörtning,
förskräckelse, förfäran ⁅to his ~⁆.
dismember [disme’mba] tr 1. sönderslita lem
för lem. 2. stycka, sönderdela, V^rnent [-mənt]
s styckning, [sönder]delning.
dismiss [dismi’s] I. tr 1. låta gå, skicka
(sända) bort (iväg, från sig); upplösa församling &o;
avtacka, hemförlova trupp; släppa [ut från];
he had been roed the room han hade blivit
utvisad ur rummet. 2. entlediga, ge avsked;
avskeda; förskjuta hustru. 3. biidi. jur. avvisa
mài ss. obefogat; slå bort tanke &c, slå ur
tankar-+ na, låta fara, expediera; lämna ämne &c. II.
itr isht mil. skingra sig; ~/ kommando höger och
vänster om marsch! III. s X hemförlovning
av trupp, ~al [-1] s 1. bortskickande;
upplösning; frigivande; hemförlovning se föreg. III.
2. avskedþnde], entledigande. 3. Midi. bort-,
av|visande, uppgivande, ~ion [dismi’Jn] s
nu ^ so -al.
dismount [dismau’nt, -́ -́] I. itr stiga ned (ur),
sitta av [from a horse (vehicle)]; ~ed adj.
avsutten, äv. oberiden. II. tr 1. <%/ a horse stiga
av häst, sitta av. 2. kasta av (ur sadeln). 3.
isht X demontera. III. s av-, ur|stigande.
disobedienllce [disobi:’djən|s] s olydnad,
ohörsamhet [to mot], -t [-t] a° olydig, ohörsam
[to].
disobey [disobei’, -́ - -́] tr o. itr vara olydig
[mot], icke lyda; tr. överträda lag.
disobliglle [di’soblai’dj, - - -́] tr ej tillmötesgå,
göra ngn emot; misshaga; stöta, förnärma,
-ing [-ig] a° ogin, icke tillmötesgående,
ovänlig, ohövlig; stötande,
disorder [diso/də] I. s 1. oordning, oreda;
förvirring. 2. tumult, orolighet. 3.
opass-lighet; childish ro barnsjukdom. II. tr 1.
bringa i oordning, bringa oreda i;
förvirra; påverka ogynnsamt. 2. göra sjuk,
bekomma illa. ~ed [-d] a bragt i oordning; i olag,
förstörd [stomach]; rubbad; sjuk. ~ly [-li]
a o. adv 1. oordentlig; oordnad; oredig,
förvirrad. 2. bråkig, uppstudsig, oregerlig,
orolig, stormig; förargelseväckande [-[behaviour];-] {+[behavi-
our];+} charged with being drunk and
anklagad för fylleri och oljud. 3. illa beryktad
[house]; utsvävande,
disorganization [disoi’ganaizlei’Jn, av. diz-] s
desorganisation, upplösning, -e [- -́ - -] tr
desorganisera, bringa i upplösningstillstånd
(i olag), nedbryta [-ing principles].
disown [disou’n] tr ej [vilja] erkänna el.
kännas vid; förneka, -kasta, -skjuta; uppsäga ngn
tro och lydnad,
disparage [dispae’ridj] tr nedsätta; förringa,
förklena; undervärdera, ringakta, /vment
[-mənt] s nedsättande, förringande;
missaktning; terms of to förklenande ordalag,
disparliate [di’s|pərit] I. a° olik|a, -artad. II. s
isht pi. ~s oförenliga (ojämförliga) saker «i.
begrepp, -ity [-pæ’riti] s olikhet, skillnad,
dispassionate [dispæ’J(ə)nit] a° lidelsefri, lugn,
sansad; opartisk,
dispatch [dispæ’tj] I. tr expediera i olika bet.:
1. skyndsamt avsända brev, bud, skepp; depeschera.
2. raskt göra undan arbete, göra upp affär,
avsluta, avfärda. 3. göra av med, döda. 4. F
inmundiga. II. itr aid. skynda eig. III. s 1.
skyndsamt avsändande; expedierande, -ing; expedi-
+ tion; sped,ition; jsneimafic ~ rörpost. 2.
undanstökande, uträttande [a prompt ~ of a [-mat-ter-],-] {+mat-
ter-],+} avfärdande. 3. dödande;
Äa/?/??/~haraki-ri. 4. skyndsamhet [use all possible with
all ~]. 5. officiell rapport, depesch, ^-boat
[-bout] s avisobåt. ~-box [-boks] s 1. doku-
ro hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt X militär term »i» sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
