- Project Runeberg -  English-Swedish Dictionary : Engelsk-svensk ordbok /
201

(1948) [MARC] Author: Karl Kärre, Harald Lindkvist, Ruben Nöjd, Mats Redin With: Grenville Grove - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - double-barrel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

double-barrel

— 201 —

dower

krokväg, knep; give the ~ smita ifrån; lura. 1
5. teunis&odubbelspel meiiantvåpar. 6. X
språngmarsch fiat the <x,]. IV. Jr 1. fördubbla, dubbla.
2. vara dubbelt så stor (stark &c) som [the
enemy ~s our army in numbers]. 3. X biij. teat,
dubblera; å* dubblera, segla förbi udde. 4.
lägga (böja) dubbel; vika ihop (om, över),
göra veck på; fälla ihop, få att vika sig [ofta
/x/ up]\ knyta näve; ~ o. s. up krypa ihop; ~
up a p. S stuka till ngn; he <\>d himself up
with laughter han låg dubbel (vred sig) av
skratt. V. itr 1. fördubblas, bli dubbel. 2. X
m. m. dubblera. 3. vika sig, lägga ihop sig
[~ up; his knees up], 4. X gå i hastig
marsch, göra språngmarsch; up! kommando
språngmarsch! F raska på! 5. hastigt vända
och springa tillbaka; jakt. göra bukter. 6. t
bruka knep, vara falsk, ^-barrel [-bærəl] I.
a tvåpipig. II. s dubbelbössa, ^-barrelled
[-bærəld] a 1. tvåpipig. 2. Midi. dubbel-,
tvetydig. 3. om tillnamn sammansatt, o–bass [-beis] s
mus. kontrabas. ^-bedded [-beNdid] a med två
sängar; med tvåmanssäng. ~-breasted [-[-bres-stid]-] {+[-bres-
stid]+} a tvåradig rock, väst. ~-cross [-kro(:)’s] tr
+ S förfara bedrägligt mot båda parterna; lura i
aiim. nw-dealer [-di:lə] s en som spelar
dub-+ belspel, bedragare. ~-Dutch [-cUtJ] s F
rot-välska, mesopotamiska, ~-dyed [-daid] a bUdi.
ärke-, av svartaste sort [scoundrel]. ~-edged
[-edjd] a tveeggad, /^-faced [-feist] a med två
ansikten; falsk, hycklande, ~-ganger [-gəerjə]
s dubbelgångare, ^-glasses [-glcr/siz] s pl
pincené. ~-header [-he’də] s Am. 1. tåg med
två lokomotiv. 2. sport, två Spel i följd mellan
samma lag. ^-knock [-nok] s dubbelslag med
portklappen [ = postman’s knock]. leaded
[-leNdid] a boktr. med stora mellanslag moiian
raderna, ~-lock [-lo’k] tr låsa med dubbla slag.
’v-minded [-mai’ndid, - - -] a tveksam,
vankelmodig. ^ness [-nis] s dubbelhet fiv. Midi.
~-quick [-kwi’k] 5 hastig marsch 166 steg & 0.84
m i minuten, [äv. ^-quick time(pace)],
språngmarsch [at the ~]; adv. mycket hastigt.
-reef [-ri:f] tr dubbelreva. ~t [-it] s 1.
hist, tätt åtsittande jacka med el. utan ärmar, 1S00
—1700-talen) [~ and hose typisk mansdräkt utan [-kappa],-] {+kap-
pa],+} 2. dubblett; orddubblett [genteel is a
~ of gentle]. 3. pi. speit. allor. ~-tongued
[-U’gd] a tvåtungad, lögnaktig, falsk,
doubling [dA’blig] s 1. fördubbling; dubblering
&c, se double IV., V. 2. fodring, förstärkning;
foder. 3. veck[ning] 4. [springande i]
bukter; biidi. undanflykt; knep, trick,
doubloon [dAblu/n] S dublon spanskt guldmynt,
doubt [daut] I. s tvivel, Pi. av. tvivelsmål;
ovisshet; tvekan, tvehågsenhet; no ~ adv. utan
tvivel, tvivelsutan, helt säkert; I have no ~
that (äv. but, but that) jag betvivlar icke att;
have o.’s <os ha sina dubier, hysa (ha sina)
misstankar; make no ~ icke tvivla, vara
säker; give a p. the bene ft of the ~ icke döma

av brist på bevis, hellre fria än fälla; beyond
[a//] (without) r\> utom allt tvivel; be in ~
tveka, vara villrådig; when in ^ i
tveksamma fall. II. itr tvivla [of på]; vara
oviss, tveka. III. tr 1. betvivla, tvivla på
[a p.’s sound judgement], icke tro [o.’s [-senses];-] {+sen-
ses];+} I ~ if (whether) jag tvivlar på att; jag
undrar om; I do not ~ that (av. but, but that)
you are my friend jag tvivlar ej på att du är
min vän. 2. åid. o. dial, frukta, befara; miss-’
tänka, ~ed [-id] a tvivelaktig, oviss, ^ful
[-f(u)l] a° 1. tvivelaktig, oviss, problematisk
[case, claim]; a ~ fght en tin sin utgång oviss
strid. 2. om pers. tvivlande [of om, på] [be ~
of a fact]; tveksam, osäker, villrådig. *Jess
[-lis] (t ojessly) adv vani. medgivande helt visst,
utan tvivel,
douce [du:s] a Skotti. stadgad, sansad, lugn.
douceur [du:sə/ «i. fr. utt.] s dusör.
douche [du:J] I. s dusch. II. tr o. itr duscha.
Doudney [dju/dni], Dougai(l) [du:gl], Dougan

[du:’gən] nprr.
dough [dou] s 1. deg. 2.S pengar, ~-boy [-boi]a

I. kokk. fiottyrkokt munk. 2. S Am. infanterisoldat.
Dougherty [do(u)’əti] npr.

doughllfaced [dou’|feist] a medgörlig,
beskedlig, undfallande. - -nut [-nAt] s kokk. munk.
doughty [dau’ti] a° aid. ei. skämts, duktig,
kraftig, tapper, manhaftig.
doughy [dou’i] a° degig; kladdig, mjuk, blöt.
Douglas [dA’gləs] npr.

dour [duə] a Skotti. hård, kärv, oböjlig; stridig,
douse [daus] tr 1. «$» hastigt fira, låta gå segel;
stänga ventil. 2. släcka; the glim S släck
ljuset. 3. slå vatten över, genomblöta,
dove [dAv] s duva; ofta bildl. symboliserande mildhet,
oskuld el. fred. ^-coloured [-kAləd] a
isabellskif-tande grå. ~cot[e] [-kot, -kout] s duvslag;
flutter the ~s biidi. oroa de lugna, ställa till
oro i lägret.
Dover [dou’və] npr.

dovetail [dA’vteil] I. s sniok. laxstjärt, sinka.

II. tr 1. förbinda (hopsätta) med laxstjärt,
hopsinka. 2. biidi. hårt hopfoga,
sammansvetsa, inpassa [i varandra]. III. itr sitta
hårt ihop, noga passa ihop.

Dow [dau] npr.

dowager [dau^ədjə] s dam som ärvt titel el. egendom
efter sin man änkefru a v stånd, >änkenåd»; med
titel ofta änke-; Queen ~ änkedrottning.
Dowden [daudn] npr.

dowdy [dau’di] I. a0 slampig, sjaskig; ilia
klädd; smaklös ei. omodern dräkt. II. s illa
klädd kvinna, slampa, fågelskrämma,
dowel [dau’əl, -il] I. s tekn. träplugg, trä- ei.
järn|tapp, dymling; & runddam. II. tr
hopsätta med dymling, hopdamma,
dower [dau’ə] I. s 1. änkas del ur boet,
liv-geding. 2. åid. poet. hemgift [ = dow?’y]. 3.
[naturlig] gåva, begåvning, talang. II. tr 1.
ge hemgift åt. 2. begåva.

ro hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet % sällsynt X militärtenn »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 18:07:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1948/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free