Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - finger-fish ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finger-fish
— 280 —
fire
end /. 4. ~-fish [-fij] s zooi. sjöstjärna.
-glass [-gla:s] s = - -bowl. <eing [-rig] s 1.
fingrande, hanterande &c. 2. fint handarbete.
3. struinpgarn. 4. mus. ung. anslag,
fingerfärdighet, ’teknik’, ð. mus. fingersättning, ^less
[-lis] a utan fingrar, se-nail [-neil] s
fingernagel; to o.’s ms ända ut i fingerspetsarna,
opiate [-pleit] s skyddsplåt å dörr. ~-post
[-poust] s vägvisare, ~-print [-print] 5
fingeravtryck. ’e-stall [-sto:l] s fingertuta, ~-tip
[-tip] s se m-end; to the ms [ända] ut i
fingerspetsarna; fullständigt, helt och håilet.
finial [fai’niəl, av. fi’n-] s byggn. korsblomma,
finfcllal [fi’nikj(ə)l] a° 1. kinkig. 2. petig,
överdrivet noga i tai, klädsel, sätt, arbete, pedantisk;
alltför detaljerad (utmejslad, utstuderad),
-ality [-æ’liti] s petighet, pedanteri &o. -king
[-ig] o°, -ky [-i] a se -al 2.
finikin [fi’nikin] a se finicking.
fining [fai’nig] s 1. renande; klarande. 2. tekn.
färskning; finering.
finiS [fai’nis] 5 Int. slut isht i slutet av bok.
finish [fi’nij] I. tr 1. sluta [o.’s work; doing
att göra], 2. avsluta, fullborda, göra (skriva
&c) färdig; göra (läsa &c) slut på; äta upp,
dricka ur fo.’s^/ass]; ~ ber education avsluta
hennes uppfostran; ~ off avsluta bok som mun
skriver. 3. lägga sista handen vid, avputsa
[äv. ~ off, up]; satinera (glätta) pappor,
appre-tera (ge styvhet o. glans åt) tyg &e; förädla;
bearbeta; ~ a room in brown dekorera ett rum i
brunt. 4. F ge nådestöten [this med him];
expediera, ta död på, göra kål på; avliva [a
wounded animal]. II. itr 1. sluta, upphöra,
bliva färdig [äv. ~ off, up]; med by playing
slutade med att spela spelade tm sist; ~ in a
quarrel sluta med gräl; ^ with sluta (bli
färdig) med. 2. fullfölja loppet, &c i tävling; komma
i mål i viss kondition &o. IIL s 1. slut, avslutning;
slut|kamp, -spurt, finish; slutscen; be in at the
m vara med om slutet eg. då hundarna ta räven vid
rävjakt; bring to a m bringa till ett slut,
av-sluta, få (göra) färdig, utagera; do (carry) a
th. to a m genomföra ngt, föra ngt till slut;
fight to a m slåss till sista andetaget tills en av
de stridande ger tappt, slåss på liv Och död. 2. sista
bearbetning (utbildning), ’sista banden’,
slutkläm: sista arbetet vid en varas tillverkning avpiits-
ning, poler ing, appretur; sista ytbehandling
i aiim.; utsmyckning, dekorering; inredning,
snickeriarbete i byggnad; garnering tm kostym;
give a th. a (the, the last) m lägga sista
hand[en] vid ngt. 3. fulländning in i detalj,
fulländat (utmärkt) utförande, fullkomlighet,
utmejsling [of a poem]; glans, biidi. fernissa,
yttre bildning. 4. S natt|kafé, -lokal, ~ed [-t]
a färdig, fulländad; perfectly m i synnerligen
fint arbete; ~ manners elegant (förnämt)
uppträdande; ^ product helfabrikat; ~ writer
utsökt stilist, ~er [-ə] s 1. avslutare, fullbor-
dare &e; person el. maskin som gör sista arbetet vid en
varas tillverkning. 2. F knäck, dråpslag, nådestöt*
~ing [-ig] I. a fulländande, slut-; <n> school
flickpension med huvudvikten lagd på uppfostran för
societetsüvet; the m touch (ibl. stroke) sista
handen rid arbete, sista penseldraget
(avputsnin-gen), slutklämmen, sifeta utformningen; ~
stroke nådestöt. II. s avslutning[8arbete];
fulländande, färdiggörande; slutbehandling;
tekn. avputsning av morararbete, omamentering
av snickeriarbete, appretjering, -ur av tyg,
förgyllning och tryck &c i bokbinderi &c; förädling; jfr
finish UT. 2.
Finisterre [finists’ə, äv. - - -] npr [Cape m].
finitlle [fai’nait] a° 1. begränsad, ändlig,
inskränkt. 2. gram. finit. -eness [-nis] s
begränsning, ändlighet, inskränkning. -ude
[fai’nitju:d] s s® föreg.
fin-keei [fi’nki:’l] s & fenköl, kölfena.
Finiaison [fi’nlisn] npr.
Finland [fi’nlənd] npr. ~er [-ə] s finländare,
finne.
Finlay [fi’n|lei, av. -Ii], ~son [-lisn], Finley [-li]
nprr.
Finn [fin] s finne.
finnan [fi’nən] s [~ haddock] kokk. rökt kolja.
finned [find] a försedd med fenor.
Finnllic [fi’nik] a finsk[-ugrisk]. -ish [fi’nij] I.
a finsk. II. s finska [språket],
finny [fi’ni] a 1. fenig, fen-; the m tribe koii.
fisksläktet, fiskarna. 2. poet. fiskrik fiod.
Finsbury [fi’nzb(ə)ri], Fiona [faiou’no] nprr.
fiord [fjo:d] s fjord.
fiorin [fai’ərin] s bot. Agrostis aiba krypven.
fir [fə:] s 1. bot. gran; oeg. av. tall, fur[uträd];
barrträd; jfr spruce; Scotch (hand. Norwegian,
Swedish) m tall. 2. granvirke; oeg. furu virke,
/vz-apple [-ræpl] s ~-cone [-koun] s kotte,
fire [fai’ə] I. s 1. eld[en] i eg. bet.; catch (take)
m fatta eld, råka i brand; flamma upp; set m
to sätta eld på, antända, anlägga eld i; on m
i brand, i ljusan låga; biidi. i eld och lågor; se
av. house; be on m brinna, stå i lågor; set on m
sticka i brand, antända; biidi. sätta i bränd,
uppjelda, -tända; he will never set the Thames
on m han kommer inte att göra några
underverk (göra väsen av sig), han var inte med
när krutet fanns upp. 2. eld, brasa [sit by
the m; attend to a m; put out a m; stir (poke)
the ~]; bål; låga; there was a m in the grate
det var tänt i spisen; heap coals of m on
samla glödande kol på; light the m tända
brasan; light (make) a m tända (göra) upp
eld; the fat is in the m biidi. det blir ett
förfärligt liv (spektakel). 3. brand, eldsvåda
[the Great Fm of London in 1666]; m! ’elden
är lös’! carry m and sword through förhärja
med eld och svärd; pour oil on the m gjuta
olja på elden; smell of m brandlukt. 4. X eld,
skottlossning; line of skottlinje; miss **
klicka; running m hastig eld; biidi. korseld;
under m under beskjutning. ð. glans, sken
m whole title-word ° adverb regular % rare military *£> marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
