Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - freshen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
freshen
— 307 -
frieze
olika bet. [colour, fish, flowers, footprints,
memories]] nyjgjord, -anländ, nyss erhållen
from school]; uppfriskande, sval luft &c;
osaltad om kött, smör &c; ~ air attr. frilufts-;
m-air fend friluftsfanatiker; ~ fruit rani,
färsk frukt ej torkad el. konserverad; äv. ioke gammal
(möglig); ~ water friskt vatten; av. sött vatten;
m-water fsh sötvattensfisk; ~ wind frisk
vind, kuling. 3. oerfaren, grön [you are m,
indeed!]. 4. blomstrande, frisk och
ung-+ domlig [av. m-looking]; pigg, spänstig, livlig;
as m as a daisy blomstrande, strålande. 5. F
påstruken, glad. 6. Am. S påflugen, framfusig,
fräck. II. adv nyss, ny- så oftast i «ms; m-blown
ny utsprucken; m-caught nyfångad; m-laid
nyvärpt agg; m-run om lax &o nykommen från
havet. III. s 1. tidig del av dag &c; in the m
of the morning i den tidiga morgonstunden.
2. se met; av. blandat söt- och saltvatten i
flod-mynning, ~en [-n] I. tr 1. friska upp, färska
upp [ofta ~ up; to m your memory], 2. urvattna,
taga saltet ur. II. itr 1. bli frisk[are], ljusna.
2. friska i, öka om vind. ~er [-ə] s S se
freshman. ~et [-it] * plötslig översvämning,
vatten-drags stigning, ~ly [-li] adv »o fresh; isht
nyligen; ’v- painted nymålad, ^ly-ground [-[-li-grau’nd]-] {+[-li-
grau’nd]+} a nymalen [coffee], ~man [-mən] s
univ. uecentior.
1. fret [fret] I. tr 1. ©m små djur gnaga, äta [på]
[moths mted the robes], nöta [bort]; fräta
[bort], [för]tära; skamfila; ~ its way gnaga
sig, fräta sig väg (fram). 2. reta [upp],
plåga, förarga. 3. ~ away (out) framleva
tid, liv i grämelse; ~ o.s. to death gräma
(oroa) sig till döds. 4. sätta vatten i
svallning, uppröra, krusa; ~ the water into foam
piska vattnet till skum. II. itr 1. gnaga;
fräta, tära. 2. [gå och] vara sur (missnöjd)
[at o.’s lot], [gå och] grina, vara vid retligt
lynne, gräma sig, oroa sig [don’t /%#/]; ~ and
fume vara sjuk av förargelse; mting otålig,
retlig, grinig. 3. om ström Svalla med små vågor.
III. s förargelse, harm, förtret [m and fume
förargelse och förtret]; grinighet [be on the m
gå och gräma sig]; upprördhet [m and fever],
2. fret [fret] ’I. S 1. prydnadsarbete i form av nät-,
flät verk, genombrutet arbete. 2. byggn. [-mean-der[mönster],-] {+mean-
der[mönster],+} à la grecque. II. tr pryda isht
tak med sniderier ei. inläggningar, utskära;
pryda i aiim.; mted rikt snidad (skulpterad),
i genombrutet arbete.
fretful [fre’t^u)!] a° 1. som grämer (oroar) sig,
sur, missnöjd, grinig, gnatig; retlig, otålig.
2. om vatten Upprörd, Svallande; om vind byig.
fretsaw [fre’tso:] s lövsåg,
fretty [frVti] a se fretful.
fretwork [fre’twə:k.] s 1. fl ät-, nät-, gallerverk
ss. ornament, genombrutet arbete, à la grecque.
2. lövsågning[s|arbete].
Freudian [froi’diən] s o. a freudian[sk].
friable [frai’obl] a lätt söndersmulbar, lös; spröd.
friar [frai’ə] s [tiggar]munk; Austin Fm [-augus-tin[er]-,-] {+augus-
tin[er]-,+} Black Fm dominikan[er]-, Grey Fm
franciskan[er]-, White Fm karmelit[er]jmunk.
~ly [-li] a munklik, munk-, my [-ri] s
munkkloster.
fribble [fribl] I. itr slarva, leka, handla
lättsinnigt; av. tr. E~ away], II. s [lättsinnig] slarv
utan allvarlig sysselsältning, tok, fjant, narr.
fricandeau [fri’kəndou, äv. frikæ’ndo(u) ei. fr.
utt.] s kokk. kalvfrikandeau, slags kalvkyckling,
fricassee [frikəsi/] kokk. I. s frikassé. II. tr
frikassera.
fricative [fri’kativ] s o. a fonet. frikativ [-[konsonant],-] {+[konso-
nant],+} frikativa, gnidljud.
friction [frikjn] s 1. gnidning, rivning;
frotte-ring; friktion; sliding m glidande friktion.
2. äv. biidi. slitning, friktion, motsättning,
+ spänning, ~al [fri/kjən(ə)l] a° friktions-,
/v^-ball [-bo:l] s friktionskula. o^-bath [-ba:þ]
s massagebad. ~-clutch [-kUtJ] s tekn.
friktionsklo, -koppling, <x*-drive [-draiv] s tekn.
friktionsdrift medelst friktionsväxel, [-~-gear-[ing]-] {+~-gear-
[ing]+} [-giə, -giəriq] s tekn. friktionsväxel.
Friday [frai’di] s fredag; Black m olycksdag;
Good m långfredag,
fried [fraid] imp. o. pp. av 2. fry.
friend [frend] I. s 1. vän, väninna; kamrat;
bekant; a m of mine en vän till mig; be ms with
vara [god] vän med; be bad ms vara
ovänner; make ms förvärva (få) vänner; bliva
[goda] vänner igen, förlikas; make ms with
bliva god vän med; make a m vinna
(förvärva, få) en god vän [of i]; vinna ngns
vänskap; my honourable m i riksdagsdebatter den
ärade talaren; my learned m jurister emellan vid
domstolsförhandling; lady-m mans väninna; woman
m kvinnas väninna. 2. vän, gynnare [of, to];
hjälp [his caution was his best a m of
(to) order en vän av ordnihg; ~ at court
inflytelserik gynnare, vän i viken, kungen ill
morbror. 3. pi. ms äv. anförvanter, anhöriga
[ÄJS ms are Well-to-do people]. 4. tilltalsord bland
kväkare; the Society of Fms kväkarsamfnndet.
II. tr poet. stödja, gynna. <vless [-lis] a utan
vänner, ensam, ~ly [-li] I. a (~lily ado %)
1. vänlig; vänskaplig [£o, with]; m faces
bekanta ansikten; ~ match sport,
vänskapsmatch; Fm Society understödsförening av
olika slag: sjuk-, pensions-, begravnings|kassa <fcc; do the
m thing göra ngn en väntjänst; part m skiljas
som vänner. 2. välvillig, bevågen; gynnsam,
nådig, välgörande [to], II. adv % vänligt,
vänskapligt. III. s pl -lies vänner, vänskapligt
sinnade infödingar. <vship [-Jip] s vänskap;
vänskapsförhållande.
Friern [frai’ən] npr.
Friesliian [fri:’z|iən] isht om boskapsras se Frisian.
-ic [-ik] a frisisk. -land [-lənd] I. npr
Frisland. II. a frisisk.
frieze [fri:z] s 1. byggn. fris. 2. fris ylletyg med
grov lugg å ena sidan.
ro hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^ sällsynt ðc militärterni »£> sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
