Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grille
— 346 —
grizzly
halstras, stekas mest biidi. III. s 1. halstrat kött
(fisk &c). 2. hal6ter, grill (= gridiron 1.); put
on the "v Am. underkasta rånge tredje graden.
3. se nw-room. ~[e>] [-] S galler som omger avskild
plat» el. stänger öppning i dörr. ~-POOm [-rum] S
grillrum [rum i] restaurang, där maten halstras i gästens
närvaro.
grilse [grils] 8 unglax som för första gången
återvänder från havet.
grim [grim] a0 1. hård, sträng, obeveklig, fast
Edetermination]. 2. barsk, bister, förskräcklig
[like ’v/ death]; grym sanuing 4c; dyster,
ogästvänlig piats &c; /v* humour bister humor,
galg-humor; ^ smile bistert leende,
grimace [grimei’s] I. s 1. grimas, grin. 2. till-
gjord min, tillgjordhet. II. itr grimasera,
grimalkin [grimse’lkin] s 1. gammal katta. 2.
gammal led käring, häxa.
grime [graim] I. s ingrodd svart smuts, svärta.
II. tr smutsa (sota) ned; svart, smutsig.
Grimsllby [gri’mzbi], -car [grai’mzka:] nprr.
grimy [grai’mi] a svart, smutsig,
grin [grin] I. itr grina smärtsamt, förläget, hånfullt,
belåtet &c [at åt]; flina; visa tänderna; ~ and
bear it bita ihop tänderna i svår situation, ung.
hålla god min i elakt spel; ~ farewell ta
ett glatt farväl; a ^ning smile ett brettleende.
II. s grin; flin.
grind [graind] ground ground I. tr l.mala [-[sönder],-] {+[sön-
der],+} pulvrisera; riva färg; ~ four [för]mala
mjöl. 2. biidi. förtrycka äv. itr., vara hård mot,
trycka till marken down; äv. ~ the faces
of]. 3. slipa: a) vässa; 6) polera. 4. skrapa
[med] ngt [on, against, into i, mot]; ~ o.’s
teeth skära tänderna; ~ out gnissla fram mellan
tänderna. 5. draga kvarn; veva, spela positiv; <x/
out a tune veva fram en melodi. 6. F plugga
[French] själv el. med andra; ~ a p. in Latin
plugga (slå) i ngn latin. 7. Am. untv. S skoja
(driva) med, håna. II. itr 1. mala [the mills
of God nv slowly]. 2. låta mala sig E~ fine];
slipas. 3. [stå och] veva. 4. skrapa,
gnissla [on, against i, mot]. 5. F sträva och slita,
träla; plugga; ~ [away] at Latin plugga
latin. III. s 1. målning, skrapning &c; tag,
vev-ning på maskin, positiv. 2. F knog, slit[göra] [an
awful *v]; plugg, sprängläsning. 3. Am. univ.
S plugghäst. 4. univ. S hinderritt;
motionspromenad [take a 5. Am. univ. S satir[iker];
skämt[are],
Grindal[e] [grindl] npr.
grinder [grai’ndə] s 1. malare; slipare;
skär-slipare; färgrivare. 2. [övre] kvarnsten; tekn.
tuggare. 3. kindtand, oxeltand; F tand i aiim.
4. F ’inpluggare’, privatlärare; äv. plugghäst.
5. sträng arbetsgivare, utsVettare. ~y [-ri] s
1. sliperi. 2. skomakarverktyg.
grindstone [grain(d)stoun] s slipsten; keep
[hold] a p.’s nose to the ~ biidi. hålla ngn i
selen jämt, låta ngn slita [en] hund.
Grinneit [grine’1] npr.
grip [grip] I. s 1, grepp, [fast] tag; våld, ’kW;
have a ~ of bii<n. ha grepp på ämne, ha
klarhet i, behärska; lose o.’s ^ on förlora sitt
grepp (herraväldet) över. 2. handtryckning.
3- handtag p& vapen &c. 4. pi. ~s nappatag [at
«vs, come to *>.$]. 5. Am. se w-sack. II. tr 1. fast
gripa [om], fatta tag i [railing]; om sjukdom
sätta åt. 2. biidi. gripa, fängsla. III. itr 1.
fatta (få) fast tag. 2. göra starkt intryck,
fängsla [a story which ~s].
griplle [graip] I. tr 1. gripa [tag om]. 2.
klämma, pressa; vara gnidig mot. 3. isht i PP. be *>*d
läk. ha knip i magen. II. itr 1. hålla (ha,fatta)
fast tag. 2. gnida och spara. 3. om fattigdom
trycka, vara tryckande. 4. vilja lova, vara
lovgirig. III. 8 1. grepp, [fast] tag; kramning;
biidi. grepp, våld; pi. ~s nappatag. 2. pi.
läk. knip i magen. 3. handtag, fäste. 4.
broms på hjul. 5. pi. ~s båtbrokar, -er [-ə]
s t gnidare, ut-, blod|sugare. -ing [-ii)] I. s
gripande &c, se gripe III. II. o° 1. gnidig,
gi-rig. 2. tryckande, pinande. 3.magknip-E/?ams];
knipalstrande.
grippe [grip, av. gri:p] s iäk. influensa,
gripllper [gri’pə] S namn på olika verktyg el.
maskindelar som gripa ei. fasthåiia grip are, hållare. - -sack
[-sæk] s Am. kappsäck, resväska.
Grlqualand [griO/kwəlænd] npr.
grisaille [grizei’1, äv. gri(:)zai’] s mu. grått i
grått.
Grisdale [grai’zdeil], Griselda [grize’ldo] nprr.
grisette [grize’t] s fransk grisett, isht
butiksbiträde ei. sömmerska,
griskin [gri’skin] s svin-, fläsk|rygg.
grisly [gri’zli] a ngt åid. hemsk, kuslig, gräslig,
ohygglig, förskräcklig.
GrisonsQyri/zo^i)), äv. -zo:q(z)] npr Graubünden.
1. grist [grist] s finhet, storlek av gam &c.
2. grist [grist] s 1. mäld; Midi. vinst, fördel;
bring ~ to a p.’s mill ge ngn vatten på hans
kvarn; skaffa ngn en vinst ei. fördel; ~ to the
mill välkommet bidrag tin inkomsten; all is ~
that comes to my mill alla bidrag mottagas
med tacksamhet. 2. mald säd, mjöl. 3. brygg,
gröpe, skrotat malt. 4. Am. F mängd, massa.
gristllle [grisl] s anat. brosk. -y [-i] a broskig.
gristmill [gri’stmil] s mjöl-, sädesjkvarn.
grit [grit] I. S 1. grus, grOV Sand isht hindrande i
maskiner el. i mat. 2. grovkornig sandsten isht
använd till kvarn- o. slipstenar E&r. ^Stone], 3. min.
gry, struktur av »ten. 4. biidi. F gott gry,
fasthet, ’karaktär’, kläm, mod i barmen [dear,
hard ~]; skinn på näsan. II. itr gnissla,
skrapa, raspa. III. tr gnissla med, skära tänderna,
~s [-s] 5 pl havregryn; gröpe. ~ty [-i]a 1.
gru-sig, sandig, grynig. 2. Am. F morsk, beslutsam,
fast.
1. grizzle [grizl] itr F mest om barn grina,
skrika, gnälla.
2. grizzllle [grizl] s 1. grå färg, grått^ 2. grått
hår. -ed [-d] o grå|[hårig]; gråsprängd, -y [*i]
f\i -whole title-word 0 adverb regular ^ rare X military »i1 marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
