Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - groan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
groan
— 847 —
ground
I. a grä[aktig]; gråhårig; ~ bear nordamerikansk
grå björn. II. s se /. ~ bear.
groan [groun] I. itr stöna [with pain]; sucka,
längta [for efter, to -f inf. efter att [få] +
inf.]; sucka, digna [beneath, underunder [-bör-da];-] {+bör-
da];+} om timmer &c knaka; ojing board dignande
bord. II. tr 1. stöna fram ngt [äv. ~ out],
yttra med en suck. 2. grymta (brumma)
emot ngn; down hyssja ned genom brummande,
t. ex. i pari. III. s 1. stönande, suck; trävirkes
[knarrande och] knakande. 2. [missnöjt]
mummel, brummande Emots. cheers].
groat [grout] s 1. hist. 4-pence-mynt av silver
utgivet 1351—1662. 2. vifcten, sty ver [I don’t care a
groats [grouts, grits] s pl [havre]gryn.
grobian [grou’biən] s åid. grobian, tölp.
grocer [grou’sə] s specerihandlare,
krydd-krämare; ~ and general dealer speceri- och
diversehandlare; shop diverse-,
speceri|-handel. ~y [-ri] s 1. mest pi. -ies specerier. 2.
Am. specerihandel, förr kryddbod,
grog [grog] I. s 1. grogg. 2. tekn. chamotte.
II. itr dricka grogg, grogga. ^-blossom [-[-blo-səm]-] {+[-blo-
səm]+} s S brännvinsnäsa. ~gy [-’i] a° F 1.
drucken; äv. supig. 2. ostadig; isht sport, ’groggy’;
om bäst svag i frambenen, ~ram [-rəm] s tjockt
grövre halvsidentyg grogram.
groin [groin] I. s 1. anat. ljumske. 2. byggn.
kryssbåge i kryssvalv; kryssvalv. 3. se groyne. II. tr
förse med kryss|bågar (-valv) [f^ed vault].
fving [-ig] s byggn. kryss val v.
gromweii [gro’mwəl] s bot. Lithospermum stenfrö,
sminkrot.
groom [grum, gru:m] I. s 1. stalldräng,
rid-knekt. 2. hovtitel, t. ex. waiting tjänst-
görande kammarjunkare; ~ of the chamber
kammarjunkare; ~ of the stole
överste-kam-marjunkare. 3. t se bridegroom. II. tr sköta,
ansa hästar; rykta; well-^ed om utseende
välfriserad, välvårdad. <vsman [-zmən] s
brudgummens marskalk,
grooviie [gru:v] I. s 1. urholkad fåra, räffla,
ränna, skåra; fals; not. 2. uidi. hjulspår,
bana, slentrian, gängor, ’trall’ £fall into the old
/v»]. II. tr urholka, räffla; sponta; skära [ut]
ränna &c. *y [-i] a F slentrianmässig,
grope [group] I. itr treva, famla, känna,
trevande (i blindo) leta [for, after efter]. II. tr; oj
o.’s way treva sig fram.
grosbeak [grou’sbi:k] s zooi. stenknäck.
Groslie [grous, -z], -mont [grou’(s)mənt], -s
[gros] nprr.
gross [grous] I. 1. [alltför] yppig, frodig
[plant, vegetation]. 2. fet, pussig, uppsvälld
[a oj corpulent fellow]. 3. grov, tjock, fast,
materiell kropp, ämne, tjock luft, ånga, medium. 4.
total-, brutto- [price, proceeds, profit, weight].
+ 5. grov, skändlig, skriande fel &c [carelessness,
exaggeration, fiattery, injustice, impostor], 6.»
osnygg, snuskig mat; ~ feeder en som äters
vad som helst. 7. aid. slö, trög. 8. grov, plump,
rå, simpel. II. si. gross [two 2. det hela;
+ in [the] ~ % på det hela taget, i stort [sett],
i allmänhet; hand. brutto. 3. in oj jur. som
följer personen ej stället, personlig. 4. aid.
huvudmassa [the oj of an army]. <xjy [-li] adv no mqst
grovt, starkt, kraftigt [exaggerated],
skänd-ligt. ~ness [-nis] s 1. grovhet, skändlighet,
det överdrivna [of i ngt]. 2. grovhet, råhet,
simpelhet. 3. * tröghet, dumhet oemottaglighet
för intryck.
Grosvenor [grou’vnə] npr.
Grote [grout] npr.
grotesque [gro(u)te’sk] I. s 1. grotesk [-[dekoration]-] {+[deko-
ration]+} med blommotiv inflätade i djur- o.
människobilder (högrenässansen). 2. löjligt förvriden ei.
överdriven figur (motiv). II. a 1. byggn. [i] grotesk
[stil]. 2. grotesk, förvriden, sällsam,
fantastisk; absurd, löjlig [that is quite
Groton [gro:tn, groutn] npr.
grotto [gro’to(u)] (Pi. ~[e]s) s naturlig el. konstgjord
grotta.
grouch [grautj] Am. F I. itr vara trumpen
(missbelåten, sur), knota. II. s 1. surhet,
trum-penhet, grinighet, dåligt humör. 2. grinvarg,
sur individ, ~y [-i] a° sur, vresig, grinig.
1. ground [graund] imp. o. pp. av grind.
2. ground [graund] I. s 1. jord[yta], mark;
break oj bryta mark, lägga under plogen; ta
första steget, bryta isen, hugga i; jfr av. 2.; cut
the oj from under a p.[’s feet] rycka marken
undan ngns fötter, beröva ngn fotfästet, göra
situationen ohållbar för ngn; lose o.’s oj
förlora fotfästet jfr 7.; above o, ovan marken; &v.
levande; on (along) the ~ på (längs) marken,
på backen; it toould suit me down to the ~ F
det skulle passa mig alldeles (fullkomligt);
come (go) to the oj falla; besegras; gå under;
fall (be dashed) to the <v» falla (slås) ned; gå
(bli) om intet, gå sönder, misslyckas, om hopp
grusas. 2. havsbotten; nu end. & o. biidi.; break
r\j lyfta ankar; strike ~ träffa botten vid
lod-ning; take the äv. take oj stranda jfr äv. 7.;
touch oj biidi. nå fast mark i samtal, komma
till själva saken. 3. pi. ~s bottensats,
katfe-sump, drägg. 4. eiektr. jordkontakt. 5. [-grundval];-] {+grund-
val];+} % underlag, botten tyg &c; mål.
grundfärg, grundning; bakgrund; etsgrund. 6.
grund, anledning, orsak, motiv, giltigt skäl
[of, for till, för; o.’s ~s for an action]; main
oj huvudorsak; give ~ for ge anledning till
jfr 7.; on the ~ of med anledning (på grund)
av; on religious ~s av religiösa skäl; without
utan grund, utan giltiga skäl. 7. mark,
terräng, område; position; av. område av
särskilt slag el. för visst syfte; plan [cricket""J]\ classic
oj klassisk (historisk) mark; fishing-oj
fiskvatten; hunting-oj jaktmarkj/orfrieZc/en ~ biidi.
förbjuden mark; a level (rising) en jämn
(stigande) terräng; cover much oj om undersökning
vara vidlyftig (omfattande); gain (/Ud. get) o*
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt X militärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
