Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lateran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lateran
- 457 —
Launoeston
Lateran [læ’taran] npr; The ~ Lateranen i Bom;
St. John ~ Laterankyrkan; ~ council
late-ran|kon8ilinm, -synod,
latest [leftist] a o. adv 1. senast; at [tfAe] ~ ej
senare än, senast; by Monday at [the] /v»
senast om måndag. 2. àid. o. poet. sist.
lath [la:})] I. (pi. [la:öz]) s ribba, spjäla,
läkt; as lean (thin) as a nu mager som en
sticka; nu-work ribb-, spjäl|verk; <v and
plaster rappning; nu-and-plaster biidi.
bräcklig. II. tr spika ribbor o. d. på.
Latham [lei’j^am, Nordengl. -öam], Lathbury
[læ^bari] nprr.
1. lathe [leiÖ] s 1. svarv; svarvstol [av. [-turning–/x»];-] {+turning-
-/x»];+} nu-tool svarvstål. 2. drejskiva [potter’s
3. slagbom i vävstol.
2. lathe [leiö] s hist. ung. folkland nu blott i Kent (5 it.),
lather [læ’öa, la:’Öa] I. s lödder ar. på hast; all
in (of) <z ~ om häst löddrig, diypande av svett.
II. tr tvåla in; biidi. F tilltvåla, klå upp. JU.
itr löddra sig; om häst bli löddrig. ~ed [-d] a
intvålad, löddrig. *ving [-rig] s intvålning;
F tilltvålning, smörj. [-ri] a löddrig; isht
büdi. lös[lig], tom.
lathing [la/^ig] s ribb-, spjäl|verk.
Lathom [lei’Jjam,-öam], Lathrop[lei^rap]nprr.
lathy [l<r/£>i] a lång och smal ’som en humlestör’.
Latimer [Intima] npr.
Latin [lae’tin] I. o latinsk; the ~ Church
romersk-katolska kyrkan. II. s 1. latin
[classical /x/, late »x/]; low nu medeltids- ei. (o.)
sen|-latin; dog ~ kökslatin; thieves’ nu hemligt
tjuvspråk o. d. 2. latiner invånare i Latium. <x>ism
[-izm] s latinism. *x,ist [-ist] s latin|ist, -are.
~lty [lati’niti] s latinitet; his ~ is pure han
skriver (talar) ett rent latin. I~lze [-aiz] I.
tr latinisera. II. itr använda latinska uttryck
o. d. ~us [latai’nas] npr.
latish [lei’tij] a ganska (något) sen.
latitudlie [læ’titj|u:d] s 1. geogr. astr. latitud.
bredd[grad] [degree of o,]; north nu, nu north
nordlig bredd; pi. breddgrader; ofta delar
av världen, trakter. 2. skämts, vidd, bredd.
3. obundenhet, frihet. 4. åid. latitud, spelrum;
omfattning, utsträckning, -inal [-u’/dinl]
a geogr. latitud-, -inarian [-mding’arian] I. a
isht religiöst obunden, tolerant, indifferent. II.
s eng. hist, latitudinarie; religiöst tolerant
(indifferent) person.
LatiUm [leifiam] npr.
latrine [latri/n] s latringrop, avträde.
1. lats [læts] S ar latrines.
2. lats [læts] s lats lettiskt mynt.
latten [læ’tin] s åid. mässing.
latter [lae’ta] a 1. senare i mots, tm ’förre’; the
former .. the nu den förre (de förra) .. den
(de) senare. 2. aid. senare, sist nu blott i vissa
uttr.: <x> end slut; död; F bakdel; <x, grass
efter-skörd; ~ half (part) senare hälft (del); in
his ~ days mot slutet av hans liv; in these
/x/ days i dessa yttersta dagar; ru-day mo-
dern, nutida; nu-day saints de sista dagarnas
heliga mormoner. *x> ly [-li] adv 1. mot slutet,
till slut. 2. på sista tiden, nyligen,
lattice [lantis] s galler[verk] [är. nu-work]; nu
window gallerfönster; fönster med
blyinfat-tade rutor. ~d [-t] a gallerforsedd; rutig.
Latvia [lae’tvia] npr Lettland. <vn [-n] I. a
lettisk. II. s lett.
Laud [lo:d] npr.
laud [lo:d] I. s kyrw. lov, pris; lovsång; pi. n*s
laudes. II. tr lova, prisa; ~ [up~] to the skies
höja till skyarna. «x«able [-abl] a° 1. pris-,
berömjvärd. 2. läk. sund, godartad,
laudanum [lo’dnom] s opietinktur, opiat;
sömndryck.
laudatliion [lodei’|Jn] s prisande; pris, beröm,
•or [-ta] * lovprisare. -ory [lo’/dat(a)ri] a
prisande, berömmande [of ngn], lov-.
Lauder [lo/da], ^dale [-deil] nprr.
laugh [la:f] I. itr skratta; widi. le, glittra,
stråla &o; ~ at skratta åt se //; ~ over a
th. [sitta och] ha roligt åt ngt; in a p.’s
face skratta ngn mitt upp i ansiktet; ~ in
o.’s sleeve skratta i mjugg; ~ on the wrong
(other) side [of the mouth] om en som triumferat
o. d. bli ledsen, ’skratta lagom’, stamma ned
tonen; he nus best who nus last ordspr. skrattar
bäst som skrattar sist; <x/ outright skratta av
full hals. II. tr skratta; ~ a scornful laugh
hånskratta; ~ at skratta åt, göra narr av,
förlöjliga; ~ away (off, out) slå bort med ett
skratt; ~ away äv. skratta (skämta) bort tiden;
down utskratta; ~ out of court utskratta,
avhåna som nonsens; they nued him out of
countenance de bragte honom ur fattningen med
sitt skratt; ~ to scorn begabba, hånskratta
åt. m. S ett skratt; ngns skratt sätt att skratta; a
hearty ~ ett hjärtligt skratt; with a -x. med
ett skratt, skrattande; join in the ~ skratta
med, vara med på galoppen; have (get) the
nu of triumfera över [av. have the ~ on o.’s
side få skrattarna på sin sida]: raise a nu
framkalla ett skratt, väcka löje (allmän
munterhet); set up a nu slå till ett skratt, ^able
[-abl] a° skrattretande; löjlig. ~lng [-ig] I.
a° skrattande. II. s skratt[ande]; it is no nu
matter det är ingenting att skratta åt; burst
out nu brista ut i skratt, sx/ing-gas [-iggse’s]
s kem. lustgas, ^ing-stock [-igstok] s [föremål
för] åtlöje; driftkucku [the nu of; a nu to];
become a common nu bli till ett åtlöje för alla
människor. ~ter [-ta] s utan pi. skratt skrattan.
de; skratt[et] i aiim. bet.; munterhet; hearty nu
hjärtligt skrattfan de], hjärtliga skratt; burst
(break) out into nu (a laugh) brista ut i skratt;
loud (burst of)nu gapskratt; roars (Jits,peals)
of nu skallande skrattsalvor.
Laughton [lo:tn] npr.
launce [la:ns] s zooi. sandål, tobis.
Launce [lams, lo:ns], /xJot [-lat], ^ston [-tan,
-an] nprr.
rv hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt X militärterm »i* sjö term F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
