Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - liquorish ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liquorish
— 477 -
little
liquorish [li’karij] a° 1. begiven på sprit,
’törstig’. 2. se lickerish.
lira [li’arja] (pi. lire [-i]) s it. lira.
Lisbeth pi’zbij), -a|>] npr. Lisbon [li’zban] npr
Lissabon. Lisburn [li’zba:n], Liskeard [-[lis-kcu’d],-] {+[lis-
kcu’d],+} Lisle [lail, li:l], Lismore [lizmo:’, -]
nprr.
lisp [lisp] I. itr läspa. II. tr [fram]läspa E&v.
~ out]. III. s läsp|ande, -ning. ^ing [-ig] o°
läspande.
llssom[e] [li’sam] a smidig, mjuk; vig, snabb.
Lisson [lisn], Lissoy [lisoi’] nprr.
1. list [list] I. s 1. åid. list, kant i aiim. 2. stad
pà tyg, kiadeslist. 3. pi. [skrank kring]
rän-narbana; tornerplats; vädjobana av. biidi.;
enter the ojs träda in på vädjobanan, ge sig
in i striden, ta upp kampen Eagainst, with
mot]. EC. tr sätta tätlister på dörr, täta.
2. list [list] I. s lista, förteckning Eo/på]; &
rulla; he on (in) the ~ stå på listan; on the
active aktiv tjänst; ^ of sailings
tur-lista; ~ of trains tågtidtabell. II. tr 1. sätta
upp på lista, förteckna, anteckna; hand. notera.
2. hand. prissätta [at till]. 3. åid. enrollera.
III. rejl o. itr P ta värvning.
3. list [list] I. tr o. itr åid. ha lust, önska, vilja
Ethe wind bloweth where it o*eth]. II. s åid.
lust.
4. list [list] I. itr & få (ha) slagsida. II. s -t
slagsida; <n> to port (to starboard) babords
(styrbords) slagsida.
5. list [list] itr o. tr åid. poet. för listen.
listen [lisn] I. itr lyssna, höra på; ~ to lyssna
på, åhöra; biidi. lyssna till, lyda, ge efter för,
föl" a; he would not ~ to reason han ville inte
ta reson; ^ for lyssna efter; ^ in höra
radio. II. tr poet. lyssna på. III. s; be on the ~
lyssna, höra på. ~er [-a] s åhörare; lyssnare;
a good ~ en som gärna hör på, en
intresserad (tacksam) åhörare; ~ in radiolyssnare.
~ing [-ig] s lyssnande, uppmärksammande;
oj-post X lyssnarpost.
Lister [li’sta] npr.
listless [li’stlis] a° lik|nöjd, -giltig,
ointresserad, apatisk; ouppmärksam; slapp,
lit [lit] imp. o. pp. av light.
lit. förkortn. för literally], literary, literature.
litany [li’tani] s kyrki. litania av. btidi.
Lit. D. förkortn. för iat. Literarum Doctor Doctor
of Literature.
literüacy [li/t(a)r|asi] s läs- och skrivkunnighet,
-al [-al] « 1. ordagrann translation]. 2.
bokstavlig, egentlig betydelse .[»» the oj sense
of the word]; F fullkomlig, verklig; in most
oi earnest på rena rama allvaret. 3. om pers.
som tar allt bokstavligt, fantasilös, prosaisk.
4. isht mat. bokstavs-; ~ error tryckfel, -alism
[-alizm] s 1. ordagrann översättning;
tolkning efter bokstaven. 2. själlös reproduktion,
-ality [-æ’liti] s ordagrannhet; [slavisk]
bok-stavs|trohet,-träldom; torr prosaiskhet. -alize
[-alaiz] tr tangt efter bokstaven, -ally [^-ali] adv
1. ordagrant, ord för ord. 2. bokstavligen; efter
bokstaven; i egentlig betydelse, egentligen;
F fullkomligt, rent av, formligen, -alness [-[-al-nis]-] {+[-al-
nis]+} s se literality. -ary [-ari] a° litterär, boklig;
vitter; litteratur-; ~ critic litteraturkritiker,
-anmälare, recensent; ~ man skriftställare,
författare; ~ property litterär äganderätt; <v
work författarskap, -ate [-it] I. a 1. litteratj
bildad; nu isht läs- och skrivkunnig. 2. åid.
litterär. II. s 1. bildad parson; vani. en som
kan läsa och skriva. 2. kyrki. präst utan
akademisk examen, -ati [litarei’taj] iat. pi. s de
lärde, de bildade koii, -ator [-eita] s litteratör,
skriftställare, -ature [li’tritja, li’t(a)ratjua] s
1. litteratur iaUabet.; litteraturförteckning; F
trycksaker i aiim.; English oj den engelska
litteraturen; history of oj litteraturhistoria;
polite oj skönlitteratur, vitterhet; take to oj
ägna sig åt litterär verksamhet, bli
författare. 2. aid. beläsenhet, boksynthet; litterär
bildning.
IKharge [li^aidg] s kem. blyjglete, -oxid.
lithe [laiö] a böjlig, smidig, mjuk.
LLtheby [li’öibi], Lithgow [li’|>go(u)] nprr.
lithium [li’fciam] s kem. litium.
lithograph [li^agræf, -gra:f] I. s litografi,
stentryck. n. tr o. itr litografera. ~er [-[lijjo’-grafa]-] {+[lijjo’-
grafa]+} s litograf. ~ic [liJ>ogræ/fik] a
litogra-fisk. /vy [li£>o’grafi] s litografi ss. konst.
Lithuania [li^jufOei’nja] npr Litauen, ^n [-n]
I. o litauisk. II. s 1. litauer. 2. litauiska
[språket].
Lit. Hum. förkortn. för lat. Literae Humaniores
[examen i] klassiska språk i Oxford.
Iltigilant [li’tig|ant] I. a processande,
tvistande; the parties oj parterna i målet. II. s
tvistande part, -ate [-eit] I. itr processa. II. tr
processa om; tvista om. -ation [-ei’Jn] s
rättstvist, process; processande; in oj omstridd,
under process, -ious [liti’djas] a° 1.
process-lysten; t trätgirig. 2. jur. bestridd. 3.
process-. -iousness [liti’djasnis]® processlystnad,
litmus [li’tmas] s lackmus [o> paper].
litOteS [lai’tOti:z] S litotes omskrivning av starkare
uttryck Et. ex. no small i st. f. great].
litre [li:’ta] sliter.
Littell [lite’1] npr.
Utter [li’ta] I. s 1. bår rei *juka; åid. bärstol. 2.
strö under kreatur; gödsel. 3. skräp, avfall,
smörja; oreda, oordning, ostädat skick; make
a oj ställa till oreda, skräpa ner; in a oj av.
huller om buller. 4. kull ar grisar o. d. II. tr
I. lägga Btrö under h&st o. d.; strö halm på
golv Evani. ~ down]. 2. beströ; kasta huller om
buller; skräpa ner rum o. d. Eäv. ~ up &o];
belamra; om saker ligga kringströdda på. 3.yngla,
föda ungar. III. itr yngla, grisa &c. [-ri] a
skräpig, belamrad, i oordning jfr föreg.
little [litl] I. O 1. liten, pl. Små ofta känslobetonat,
vilket small i regel ej ar fmots. great el. big]; kort
nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt >8< militärterm *£« sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
