Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - low-browed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
low-browed
— 489 —
lucidness
andefattig, prosaisk, tarvlig, populär, ’enkel’.
~-browed [-brau’d] a 1. med låg panna. 2.
utskjutande klippa. 3. poet. med låg dörr;
mörk, dyster. ~-church [-tja:’tj] a
lågkyrk-lig, jfr low I. 7. ~-down [-dau’n] a 1.
avsigkommen, förfallen, eländig. 2. lumpen,
tarvlig, jfr low II. 2.
Lowe [lou], Lowell [lou’al, -el] nprr.
1. lower [lau’a] se lour.
2. lower [lou’a] I. a o. adv lägre; undre; i sms.
under-, nedre, jfr 2. low; ~ boy pojke i
småklasserna; ~ case boktr. nedre kasthalva, små
bokstäver; the ~ classes underklassen, de
breda lagren; a ~ date ett senare datum; ~
deck & underdäck, trossbotten;
underofficerare och manskap; ~ down längre ner; the ~
Empire hist, bysantinska kejsardömet; the ~
House underhuset; the ~ limbs de nedre
ex-tremiteterna, benen; the ~ orders
underklassen; the ~ school nederskolan i public school
trader femte klassen; the ~ world jorden;
helvetet. IL tr 1. göra lägre; sänka; släppa ner;
•i* fira f&v. ~ away], hala ner, stryka; fälla;
skruva ner gasen; dämpa; ~ o.1 snöte [tone) biidi.
stämma ner tonen; ~ the colours stryka flagg
av. biidi. 2. sänka prisj sätta ner priset på. 3.
förminska; nedsätta; förklena, förödmjuka;
~ o. s. nedlåta sig. 4. F svälja, sätta i sig.
III. itr 1. bli lägre; sjunka, falla, gå ner;
dämpas; slutta. 2. minskas, avtaga.
1. lowering [lau’arig] se louring.
2. lowering [lou’arig] s sänkande,
nedsläppan-de; >1* firande, avtagande, minskning,
fallande &o, jfr 2. lower II. o. III. ~-funnel
[-fA’nl] s fällbar skorsten.
lowermost [lou’amoust, -mast] a lägst, underst.
Lowes [louz], ~by [-bi] nprr.
lowest [lou’ist] a o. adv lägst &c, jfr 2. low; the
<v bidder avgivaren av lägsta anbud vid
entreprenadauktion; be at- its ~ stå som lägst.
Lowestoft [lou’stoft, -taf(t)], Lowick [lou’ik]
nprr.
lowing [lou’ig] s råmande, bölande.
Lowis [lau’isj npr.
lowllish [lou’jij] a tämligen låg &e, jtr 2. low.
•land [-land] I. s vani. pi. lågland; the Lf^s
Skotska låglandet. II. a i sms. låglands-.
L-•iander [-landa] s skotsk lågländare. -liness
[-linis] 8 ödmjukhet, blygsamhet; ringhet &o,
jfr lowly. - -lived [-laivd, -livd] a
underklas-sig, vulgär; eländig, -ly [-li] ngt aid. I. a° 1.
ödmjuk, blygsam, anspråkslös. 2. ringa;
obetydlig, oansenlig; lågt stående. II. adv
ödmjukt, anspråkslöst; i ringhet. - -minded
[-mai’ndid] a lågsinnad, gemen; simpel,
vulgär.
Lowndes [laundz] npr.
lowl!-neck[ed] [lou’|nek, -t] a låghalsad,
urrin-gad. -ness [-nis] s låghet, ringa höjd; ringa
ställning; ringa tillgång P& ngt; ringhet;
gemenhet &c, jfr 2. low; ~ of spirits nedstämd-
het. - -pitched [-pi’tjt] a 1. lågstämd. 2.
+ lågrest tak; med lågt tak. - -pressure [-’pre’Ja]
a i sms. lågtrycks-. - -rated [-rei’tid] a
föraktad. - -resistance [-rizi’stans] a i sms.
svagströms-. - -spirited [-spi’ritid] a nedstämd,
modfälld, ’nere’.
Lowth [lau})], Lowther [lau’Öa], Lowville [lau’-
vil] nprr.
low-water [lou’wo/ta] a i sms.
lågvattens-[mar1c\; jfr 2. low I. 2.
Loxley [lo’ksli] npr.
loyal [loi’al] a° lojal \to mot], [plikt]trogen,
trofast, pålitlig, redbar, vänfast; ~ subjects
trogna undersåtar; be ~ to o.’s word stå vid
sitt ord. ~ty [-ti] s lojalitet, trohet,
trofasthet, vänfasthet.
Loyd [loid], Lozeils [laze’lz] nprr.
lozenge [lo’zin(d)3] s 1. geom. romb. 2.
diamantsnitt. 3. spetsruta. 4. pastill, tablett,
karamell; meat ~ buljongtärning. ~d [-d] a
rombisk, snett rutformig; rutad.
I. p. förkortn. för long primer; low pressure. L. P.
— Lord Provost. L. P. 8. — Lord Privy Seal.
L. S. —Linnean Society. £. s. d., L. s. d.
[e’l-esdi:’, - - -] =pounds, shillings, and pence
pen-gar; it is only a matter of ~ det är bara en
penningfråga, it T — Turkish pound. Lt =
lieutenant. Ltd [li/mitid] = Zim^erf A.-B.
lubber [lA’ba] s 1. åid. dial, luns, tölp, lat
drum-mel. 2. »t» dålig sjöman, landkrabba;
line {mark, point) styrstreck, ^land [-land]
s schlaraffenland. ~ly [-li] I. a drumlig,
klumpig, tafatt, ’landkrabbig’. II. adv
drum-ligt, tafatt.
Lubbock [lA’bak], Lubenham [lA’banam] nprr.
lubricllant [lu/brik|ant, lj-]s smörj|olja, -ämne.
-at|e [-eit] tr 1. smörja, olja [in]; -ing oil
smörjolja. 2. F muta. -ation [-ei’Jn] s [in]smörjning.
-ator [-eita] s 1. smörjämne. 2.
smörj|appa-rat, -kopp, -dosa &0. -ity [lju:bri’siti, lu:-] s 1.
slipprighet, halhet, glatthet. 2. biidi.
obeständighet, osäkerhet, flyktighet, vankelmod. 3.
biidi. slipprighet, lättfärdighet, -ous [-as] a 1.
insmord, hal, glatt. 2. biidi. osäker, vacklande,
lucarne [lju:k<r/n, lu:-] s fr. tak|fönster, -glugg,
vindsfönster.
Lucas [lu/kas, lj-] npr Lukas. Luccombe [1a’-
kam] npr.
luce [lu:s, lj-] s fullvuxen gädda,
lucenllcy [lju:’sn|si] s glans, -t [-t] a 1. lysande,
strålande. 2. genomskinlig, klar.
Iucern[e] [lu:sa:’n, lj-] s bot. lucern Medicago.
Lucerne [lu:sa:’n, lj-], Lucia [lu:’sia, lj-],
Lu-cian [lu/sian, -Jjan], LucianaQuisiar’na^se’no,
-ei’na] nprr.
lucid [lu:’sid, lj-] a° 1. Poet. klar, strålande. 2.
bioi. glansig yta. 3. genomskinlig, klar av. biidi.:
tydlig, redig, lättförståelig, överskådlig. 4.
~ interval ljus mellanstund i vansinne o. d.;
ljust ögonblick, lugn stund. ~ity [lu:si’diti,
lj-], ~ness [-nis] s klarhet isht biidi., jfr föreg.
nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt >8< militärterm *£« sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>