Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - negotiation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
negotiation
— 560 -
nest
gociera, förmedla [loan lån]. 4. komma över,
klara vid ridning [hedge, fence]; biidi. övervinna
[obstacle, difficulty], -ation [-*-ei’Jn] s 1. mest
i pi., isht pout, underhandling; be in ~ with
ligga i underhandling med; enter into (upon)
a "w with börja underhandlingar med. 2.
uppgörande av affär. 3. hand. växel|slut,
-handel. 4. övervinnande av svårigheter o. d. *fttor
[- - -eita] s underhandlare, förmedlare [of
a loan
negress [ni/gris] s negress, negerkvinna.
+negro [ni:’gr|o(u)] (pi. [-o(u)z] s neger. ~id
[-oid] a negerliknande, av negertyp. «vphil
[-o(u)fil] s negervän.
Negus [ni/gas] S titel för härskaren över Abessinien,
negus [ni/gas] s siags vintoddy.
Nehemiah [ni:ximai’a] npr,
neigh [nei] I. itr gnägga. II. s gnäggning.
neighbour [nei’ba] I. s 1. granne i aiiabet.;
next–dour nearest ~ närmaste granne; my ~
at dinner min bordsgranne. 2. ens nästa,
medmänniska. II. itr vara ei. bo i grannskapet.
III. tr gränsa intill, <x/hood [-hud] s 1.
grannskap, närhet [of av]; av. biidi. in the ~ of £
tOO ungefär 100 pund. 2. kringliggande trakt
där man bor, nejd, stadsdel; in our på vår[a]
trakt[er]. 3. koii. grannar. 4. grannsämja,
isht good /»#god grannsämja, ^ing [-rig] o
när|belägen, -boende; angränsande. <v/liness
[-Jinis] s grannsämja. [-li] I. a som
hö-ves en god granne; umgängsam, vänskaplig.
II. adv i god grannsämja, som goda grannar.
«-vShip [-Jip] s 1. grannskap. 2. grannsämja
[good, bad (ill) *v»].
neighing [nei’ig] s gnägg|ande, -ning.
Neil[l] [ni:l], Neiison [ni:lsn] nprr,
neither [nai’Sa, av, ni:’Öa] I. pron 1. ingendera
av två; I am on ~ side jag är neutral. 2. t
ingen »v flera. II. honj varken; .. nor
varken .. eller. III. adv med föreg. negation heller,
ej heller; I don’t know that F jag vet det
inte heller; he does not like him, do I han
tycker inte om honom, och det gör inte jag
heller.
Nellie, Nelly [ne’li] kortn. rar Ellen, Helen,
Eleanor. Nelson [nelsn] npr.
nem. con. [ne’mko’n] förkortn. ar lat. nemine
contradicente enhälligt, utan gensägelse.
nem. diss, [ne’mdi’s] förkortn. av lat. nemine
dis-sentiente =? nem. con.
+Nemesis [ne’misis], Nemo [ni:’mo(u)] nprr.
nenuphar [ne’njufa:] s bot. vit näckros,
neo- [nio(u)] grek. i sms. ny-,
neolith [ni:’o(u)li£>] s arkeoi. 1. människa från
yngre stenåldern. 2. vapen ei. redskap från
yngre stenåldern. ~ic [ni’o(u)li’f)ik] a från
yngre stenåldern,
neologilian [niNo(u)lou’d3ian] I. a
neologisk,ny-hetsly8ten isht l språk o. trossaker. II. s 1.
ny-hetskrämare, isht språklig nybild are
(nyskapare). 2. teoi. rationalistisk teolog. -Ic[al°] [ni-
o(u)lo’djik, -(a)l] a 1 .–ian 7.2. * nybildad,
•ism [nio’ladjizm] s 1. nytt ord ei. talesätt.
2. nybildning ei. införande av ord och
talesätt. 3. teoi. ny lära, isht modern rationalism,
-ist [nio’ladjist] s = -ian II. -ize [nio’ladjaiz]
itr 1. införa nya ord och talesätt i språket. 2.
teoi. införa nya läror isht modern rationalism,
-y [nio’ladji] s — -ism.
neolJphyte [ni:’o(u)fait] s 1. en ny|omvänd,-döpt.
2. novis i klosterorden. 3. biidi. nykomling,
nybörjare. -terlc [nio(u)te’rik] I. o nymodig,
modern. II. * modern författare, modernist.
Nepa[u]l [nipo:’l], *vese [nepo:li:’z] nprr.
nepenthe [nepe/nj)|i], ~s [-i:z] s poet.
glömskedryck.
nephew [ne’vjuj:), av. ne’f]u(:)] s brorson ei.
systerson.
nephritüe [ne^frait] s min. nefrit, njursten, -is
[- -is] s iak. njurinflammation.
Nepos [ni/pos, ne’pos] npr.
nepotism [ne’potizm] s nepotism ounborugt
gynnande av släktingar vid befordran o. d.
Neptuniie [ne*ptju;n], -ian [neptju:’nian], Nereid
[ni’ariid], Nereus [ni’ariuis], Neri [ni’ari],
Ne-rissa [niri’sa], Nero [ni’axo(u)] nprr.
nerve [na:v] I. s 1. sena nu mest poet. utom i strain
every ~ uppbjuda all sin styrka. 2. anat.
nerv. 3. pi. »vi fl) nerver, nervsystem; b)
nervositet; weakly of nervsvag; he does not
know what are F han har goda nerver; a
fit of f\iS en nervattack; get on a p.’s
irritera ngn; troubled with [the] ~s F
nervös; through ~ and fibre (bone) genom
märg och ben. 4. kraft, styrka, spänstighet;
fasthet, själsstyrka; a man of ~ en [-[nerv]-stark-] {+[nerv]-
stark+} man; he hasn’t got the ~ to do it F han
har ej mod (tillräcklig kraft) att göra det. 5.
bot. [blad]nerv. II. tr ge styrka åt, spänna,
stålsätta; ~ o. s. for stålsätta sig mot. *vd
[-d] a 1. försedd med nerver. 2. bot. nervig,
^less [-lis] a kraftlös, slapp, et. biidi. om
litterär stil o. om teckning.
nervliine [na:’v|ain] iak. I. a nervstillande. II.
8 nerv stillande medel, -ous [-as] a 1. hörande
till nerverna, nerv- [fever, system, shock, [-affection].-] {+af-
fection].+} 2. % senig. 3. stark, kraftfull av.
biidi. om litterär stil. 4. orolig, ängslig, retlig,
rädd [of -ing för att]; ibi. nervös, nervsvag.
-ousness [-asnis] s 1. styrka, kraft. 2.
nervsvaghet, nervositet, oro. -ure [-jua] s 1. bot.
huvudnerv i blad. 2. ark. valvstråle. -y [-i] o
1. mest poet. senig, kraftig. 2. S ogenerad,
oblyg. 3. nervös, orolig, ryckig.
Nesbit [ne’zbit] npr.
nescienllce [ne’Jian|s] s okunnighet, -t [-t] I. a
+ okunnig [of om]. II. s fritänkare,
ness [nes] s (jfr naze) näs; udde, landtunga,
nest [nest] I. s 1. näste, bo, rede av. biidi. 2.
[rövar]kula. 3. kull, svärm [of birds, insects
&e]. 4. följe, bund. 5. rad ei. sats av lådor
vid varann (1 skrivbord, skåp) el. gående i varann [*>* of
o> whole title-word ° adverb regular ^ rare àSt military »i» marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
