Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orlando ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orlando
— 591 —
O’Shea
Orlando [o’.lae’ndo(u)] npr.
Orleanliist [o:li’anist] s orleanist. -8 [i Frankr.
o:li’anz, o/l-, i Am. o:’lianz, o:li/nz] I. npr.
II. * 1. Orleans haivyiietyg. 2. siaga plommon.
orlop [o’/lop] S lägsta däck på flerdäckat fartyg,
trossbotten.
Orm|([e] [o:m], -elie [-ili] nprr.
ormer [o/ma] s stooi. havsöra ätbar snäcka.
Ormiles [o:m|z], -esby [-zbi], -iston [-istn]rc/?rr.
ormolu [o’/molu:, äv. tr. ormoly] s äkta
guldbrons, musivguld.
OrmlIond[e] [o:’m|and], -sby [-zbi], -skirk [-[-’z-ka:k],-] {+[-’z-
ka:k],+} -ulum [-julam], -uz [-az] nprr.
ornament [o-/nam|ant] I. s 1. prydnad äv. mus.
o. biidi. om pers. [he was an ~ to his country];
prydnads|föremål, -sak, ornament, sirat. 2.
blott i sing. ut|smyckning, -sirning,
ornamen-tering [a tower rich in 3. kyrki. tillbehör
till kulten ss. orgel, klockor, skrudar m. m. 4. bildl.
yttre prål, fagert sken. II. [vani. -ent] tr
pryda, smycka; dekorera, ornera. ~al [-e’nt[a]l]
a° prydlig, prydnads- [plant,shrub], tjänande
blott till prydnad, dekorativ; ~ painter
dekorationsmålare. ^alism [-e’ntalizm] s
orne-ringskonst. ~alist [-e’ntalist] s
ornerings-konstnär. oration [-entei’Jn] s 1.
utsmyckande, -sirning, dekorering. 2. ornamentering,
-ik; kon. ornament. ~ist [-e’ntist]s
ornamentkonstnär.
Ornan [o/næn] npr.
ornate [ornei’t, av. –] o° utsökt prydlig, skönt
utsirad; Midi. sirlig, blomsterrik [style, [-language],-] {+lan-
guage],+} ibi. färglagd.
ornithologllist [o’.nijjo’lad^ist] s ornitolog,
fågelkännare. -y [-ij s ornitologi, läran om
fåglarna.
orography [o(:)ro’grafi] s orografi,
bergbeskrivning.
Oronllsay [o/ransei], -tes [oro’ntiiz, ar-],
Oroo-noko [oru:nou’ko(u)], Orosius [orou’sias, ar-]
nprr.
orotund [o/rotAnd] a rik o. fyllig stämma, diktion
o. d.; äv. högtravande, pompös.
0’Rourke [o(u)ra:/k], Orpah [o:’pa] nprr.
orphan [o:’f(a)n] I. s föräldralöst barn; n>i.
fader- ei. moder|löst barn; biidi. värnlös varelse,
en som berövats glädje, lycka o. d. II. a
föräldralös* ibi. fader- ei. moder|lös; biidi.
värnlös, övergiven. III. tr beröva ngn föräldrar,
lämna föräldralös. ~age [-id/;] s 1.
föräldralöshet. 2. koii. föräldralösa barn. 3. hem
för föräldralösa barn, barnhem. ~cy [-si],
hood [-hud] se ’v»age 1. ~ize [-aiz] tr se
orphan III.
Orphllean [o:f|i(:)’an] a 1. orfeisk, hörande till
Orfeus. 2. melodisk, tjusande likt Orfeus’
musik. 3. hemlighetsfull, -eus [-ju:s] npr
Orfeus. -Ic [-ik] se -ean.
orphrey [o/frei] s prydligt band (guldbroderi) På
prästerlig ornat.
orpiment [o/pimant] s kem. svavelarsenik.
orpln[e] [o/pin] s bot. Sedum Teiephium
kärleksört.
Orpington [o/pintan] s orpingtonhöns.
Orr [o:], Orrell [Vr(a)l], Orrery [o’rari] nprr.
1. orris [o’ris] s broderi (galoner) i guld el. silver.
2. orris [o’ris] s bot. en art iris. ~-root [-ru:t] s
violrot.
Orrm [o:m], ~in [-in], Orrock [o’rak], Orsino
[o:si’/no(u)] nprr. Orson [o:sn] s vild
krigare.
ort [o:t] s t vani. pi. ojs lämningar, isht
matrester efter måltid; i allVn. avfall, skräp äv. bildl.;
make of behandla med förakt, försmå.
Orth [o:£>] npr.
ortho [o’/f)o &c] grek. i sms. rak-, rät-, rätt-.
orthollchromatic [o/j^okromae’tik, -kram-] a
fotogr. ortokromatisk. -dox [-adoks] I. a°
ortodox, rättrogen; the Church
grekiskkatolska kyrkan. II. s ortodox person, -doxy
[-adoksi] s ortodoxi, rättrogenhet. -epic[al°]
[-o(u)e’pik, -(a)l] a ortoepisk, hörande till
riktigt uttal, -epist [-o(u)epist, av. -o(u)/ipist] s
ortoepist uttalslärare. -gOnal [-0/gan(a)l] a° geom.
rätvinklig, rektangulär. -graphic[al°]
[-ogræ/-fik, -(a)l] a ortografisk. -graphy [-o’grafi] s
ortografi, rättstavning[slära]; his ~ is
shocking hans stavning är ryslig, -pædy, -pedy
[-opi:di] s läk. ortopedi.
Ort ler [o/ti a] npr.
ortolan [o/tolan] s zooi. Emberiza ortolansparv.
OrKton [o:|tn], -ville [-vil], -well [-wel] nprr.
oryx [o’riks] s zooi. afrikansk antilop.
0. S. förkortn. av Old Saxon; old series; old style;
ordinary seaman.
Osllage [o(u)s|ei’d3], -aka [-a/ka], -baidiston[e]
[ozbaldi’stan], -born[e] [o/zba(:)n, -bo:n],
-bourne [o’zban, -ba:n, -bo:n] nprr. -can [-[o’s-kan]-] {+[o’s-
kan]+} I. a oskisk. II. s 1. oskiska språket.
osker. -car [o’ska] npr.
oscillatlle [o’silei|t] itr oscillera, pendla, svänga
(ibi. förflytta sig) fram och tillbaka mellan två
punkter, -ion [osilei’Jn] s oscillation,
pendelrörelse, svängande fram och åter; ibi. vibrering.
-or [-ta] s ngn ei. ngt som oscillerar. -ory
[-tari, av. -o’silat^ri] a oscillerande,
svängande: ~ motion pendelrörelse.
oscitilancy [o’sitlansi], -ation [-ei’Jn] s t
gäspande; sömnighet, dåsighet, lojhet.
osculllant [o’skjullant] a isht bioi.
sammanbindande, bildande Övergång mellan olika arter,
släkten, familjer &c. -ar [-a] a mun-, kyss[nings]-.
•ate [-eit] I. tr 1.1 mest skämts, kyssa. 2. bringa
i kontakt, sammanföra. II. itr 1.^ mest skämts,
kyssas. 2. äga beröringspunkter (stå i nära
beröring) med varandra; isht bioi. sammanhänga
genom övergångstyp; geom. oskulera. -ation
[-ei’Jn] s 1. kyss[ande]. 2. geom. oskulation,
beröring i dera punkter, -atory [-eit(a)ri] a 1. se
-ar. 2. geom. oskulerande.
Osgood [o’zgud], O’Shaughnessy [o(u)Jo:’nisi,
-nasi], O’Shea [o(u)Jei’] nprr.
o> hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt vt* militärterm »J» sjöterm F familjärt P lägre språk -S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
